30 juni 2009

Jag svarar vidare.

Lite lustigt. Jag tänkte att när jag åker till Cannes kanske det blir svårt att skriva om det som händer hemma, så varför inte köra en frågestund. Men så hade jag bannemig nästan ingen tid till att blogga, så nu sitter jag här hemma och svarar i stället. :-)

Vad är Abbe respektive storebrors favoriträtt?
Abbe är väldigt nyfiken på det mesta i matväg, men tappar intresset fort. Han gillar tomatsoppa med pasta i, men fick han välja skulle han nog äta oliver och doppa vitt bröd i balsamvinäger och olivolja jämt. Jag tror han är en reinkarnerad italienare.

Storebror däremot är kräsen som få. Antagligen ganska typisk sexåring. Överst på hans topplista står nog tacos, tätt följt av pizza. Listan rymmer kanske ett tiotal rätter till, men sedan är det tomt. Och grönsaker är livsfarliga (med undantag för gurka).

Jag undrar varför inte du skriver en bok? Kan man skriva på ett sådant intressant och målande sätt som du kan borde man utnyttja det. :)
Först och främst, tack! Det var en fin komplimang. Att skriva en bok låter så väldigt stort på något vis. Det har aldrig slagit mig att jag skulle kunna göra det innan jag startade bloggen. Men sedan dess har några sagt att jag borde (Mymlan var den första och jag blev otroligt stolt), så kanske det. Eller. Nej, förresten. Hjälp.

Om du fick beskriva Abbe, storebror, dig själv och din fru med tre ord vardera. vilka ord skulle du välja då?
Hmm, svårt. Men okej.
Abbe – charmig, tapper, viljestark.
Storebror – smart, envis, rolig.
Mamman – omtänksam, intelligent, gourmetkock.
Jag – tålmodig, positiv, tidsoptimist.

Vad har du pluggat eller gjort för att få jobba med det du jobbar med idag? Vad gick du på gymnasiet?
Jag gick tekniskt gymnasium, fyraårig linje var det på den tiden. Men jag hoppade av i trean. Sedan har jag pluggat på Berghs School of Communication i två år och på Kent Institute of Art and Design i England i två år. Och så har jag jobbat i många år, ända nerifrån botten.

Vad heter storebror egentligen? det kanske du inte vill svara på, men fråga kan man ju alltid göra! :)
Ja, fråga kan man ju göra. ;-)

Detta är absolut ingen kritik, är nyfiken kring hur du resonerar: Varför är du själv "anonym" (inte med på bild) i bloggen medan du lägger ut (fina) bilder och filmer på dina barn?
Det är en bra fråga. Nu är jag ju inte riktigt lika anonym längre som jag var från början. Men ursprungligen var det faktiskt av hänsyn till familjen. Det kanske låter konstigt eftersom jag lägger ut bilder av barnen, men jag tänkte att de inte är så lätta att spåra om bara de är på bild. Jag syns ju i fler sammanhang och då blir pusslet lättare att lägga. Men som sagt, jag är ju mindre anonym nu än tidigare, men det har liksom blivit en vana så jag fortsätter som tidigare.

Svalka.

29 juni 2009

Men för helvete, Telia!

Nu är det tio dagar sedan blixten slog ner uppe i våra trakter, och vi har fortfarande inte fått varken telefon eller bredband tillbaka. Nu får de bannemig agera snart. Okej jag fattar att det inte är Telias ledningar utan något jäkla dotterbolag som heter Skanova som sköter det. Men det är till Telia jag betalar mina räkningar och det är hos Telia jag felanmäler. De får helt enkelt se till att skiten funkar nu.

Andra bloggar om , , , ,

Svar på tal.

Abbe leker med sin jämnåriga tjejkompis som bor några hus bort från oss. Hon har varit på kalas och min fru försöker småprata lite med henne.

– Vems kalas var du på idag, tjejen?
– Va?
– Vem var det som fyllde år?
– Pizza.
– Oj då. Hör du så dåligt, vännen? Gör du alltid det?
– Ja. Det är för att min mamma och pappa tjatar hål i huvudet på mig.

Andra bloggar om , , ,

28 juni 2009

Intresseklubben liksom.

Det här med bajseriet funkar ju inget vidare för Abbe. Han måste äta medicin varje dag för att det överhuvudtaget ska hända något, annars blir han hård i magen och förstoppad. Så har det egentligen varit ända sedan han föddes och så är det fortfarande. I och med detta är bajsning något som är väldigt jobbigt för Abbe och han därför inte fått någon koll på när det är dags, alltså är det blöja som gäller. Trots att han "är torr" sedan ett bra tag.

Men nu. Två dagar i rad har han bajsat på pottan istället för i blöjan. Jag ropar då rakt inte hej, för vi är långt ifrån över bäcken. Men det är ett fint personbästa för Abbemannen.

Ni har väl antecknat?

Andra bloggar om , , ,

Dagens tecken – Varm.



Ojoj. Nu var det länge sedan jag la upp något tecken. Kanske för att jag lärt mig Abbes språk, kanske för att det vankas operation i höst. Men det är ju jättedumt. Tänk om inte operationen blir bra? Och förresten så är det ju kul att kunna ett språk till. Nä. Skärpning Abbepappan.

Det första ord jag kom att tänka på var: varm. Märkligt.

Andra bloggar om , ,

Ska vi bygga en röv?

Vi var vid en sjö och badade igår. Abbe och jag grävde i sanden, byggde slott och små sjöar. Men framförallt kanaler i sanden där vattnet skulle rinna. Abbe älskar det och hojtade konstant, så att det ekade över hela stranden.

– Aahp-a, vi myngey en ANAAAAAL!!!!

Andra bloggar om , , , ,

26 juni 2009

Vid läggdags.

– Ahp-a, e ne lööna imoyon?
– Ja det lördag imorgon (jag var säker på att det skulle bli det vanliga snacket om lördagsgodis).
– Åå a nu aaya emma. [Då ska du vara hemma]
– Ja, det ska jag.
– Å ya mee.
– Mm.
– Å oyemohhsan me (ja han kallade faktiskt sin bror för storebrorsan).
– Ja, han med.
– Å mamma.
– Precis.
– Ya yilla lööna!
– Gillar du lördag?
– Ya. I eela väänen! [Ja. I hela världen]

King of pop.

Ingen har missat nyheten om Michael Jacksons död. Allt är redan sagt. Alla hyllningar, alla dissningar. Någonstans känns det väl som att Michaels storhetstid som artist var slut, trots femtio inbokade Londonkonserter i sommar. Men de musikaliska höjdpunkterna i hans karriär är många och eviga.

Dagen till ära bjuder jag här en repris på ett inlägg jag skrev på hans femtioårsdag för ett knappt år sedan. Håll till godo.

Michael Jackson var stjärna redan som femåring då han började sjunga i Jackson 5, med hits som "I want you back", "ABC" och så vidare. Men allt det där vet du säkert redan.

1976 lämnade bandet Motown och blev "The Jacksons" på skivbolaget Epic. När Motown fyllde 25 år 1983, skulle man ha en stor TV-sänd jubileumsgala. Michael Jackson ville först inte vara med, men efter mycket tjat övertalade Motowns skivbolagsdirektör Barry Gordy honom att återförenas med sina bröder och spela på galan. Michael sa ja på ett villkor: att han fick köra en av sina nya sololåtar.

Alla var där, Temptations, Supremes, Stevie Wonder, Marvin Gaye, ja hela Motown-stallet. Jackson 5 kör sin show, ett medley med deras hits, och sedan blir Michael Jackson ensam kvar på scenen för att köra en av sina egna, nya låtar.

The rest is history, om man säger så. Det numera klassiska beatet till Billie Jean rullar igång, hatten och den vita handsken är på, och Michael knäcker. Det här är första gången han visar upp sin moonwalk; ett move han visserligen lånat från hip hop-kidsen i ghettot, men som blivit så synonymt med honom och hans underbara dansstil.

Ca 40 miljoner amerikaner sitter bänkade framför TV:n, och en av vår tids största megastjärnor är ett faktum. Dagen efter ringer Fred Astaire upp och frågar "Hur sjutton gjorde du det där?"

Fett.

Och trots att det på senare år mest varit bisarra saker som plastikkirurgi, pedofilanklagelser, syrgastält, apor och skenäktenskap, så kan jag inte låta bli att få rejält med gåshud när jag ser det här klippet från hans legendariska framträdande.





Andra bloggar om , , , ,

25 juni 2009

Tvåhundratjugosju.

Jag sitter på flygplatsen i Bryssel och väntar på min flight hem. Nu är det lite över en vecka sedan jag såg Abbe och storebror. Det är nio och en halv dagar sedan jag gav dem några extra långa hejdåkramar när jag lämnade dem på dagis på morgonen. Tvåhundratjugosju timmar sedan för att vara exakt.

Om allt går som det ska kan jag om tre timmar smyga in i deras rum där de ligger och sover. Jag kan snusa på dem och pussa deras små pannor och kinder. Det finns ingenting i hela världen jag hellre vill just nu.

Mitt juryäventyr i Cannes har inte varit någonting annat än en fantastisk upplevelse som jag har med mig hela livet. Men.

Tvåhundratjugosju timmar är alldeles för länge.

24 juni 2009

Fler svar.

Ligger på mitt hotellrum och längtar efter killarna så jag dör. Det är sista kvällen här i Cannes och jag ska snart gå ner i baren och skåla med alla glada svenskar som vunnit priser i Cyberkategorin ikväll. Medan jag väntar på att de dyker upp ska jag försöka svara på några fler frågor.

Hur mår Abbe idag? Fysiskt, alltså. Det var ju väldigt dramatiskt när han föddes men nu verkar han ju må prima?

Han är mycket piggare nu än han var innan den senaste operationen för ett och ett halvt år sedan. Som de flesta barn. Men jag tycker att han har börjat bli lite tröttare igen nu den senaste tiden. Det är väl därför de kanske vill göra en hjärtkateterisering på honom till hösten.

Jag undrar om du har några bra karriärstips? Jag är i början av min karriär och har svårt att hitta balansen mellan privatliv och jobb. Jag blir väldigt stressad och får mycket prestationsångest. Har du tacklat dessa känslor och hur kom du förbi dem?
Å herregud vilken svår fråga. Prestationsångest är lätt att få, men tricket är väl att vända det till något positivt. Den kommer ju av att man vill lyckas och är rädd att misslyckas. Det är egentligen en bra drivkraft om man inte låter den ta över helt. Om man hatar att misslyckas lika mycket som man gillar att lyckas kan man komma långt. Stress å andra sidan är ju väldigt individuellt. Jag blir inte stressad av att ha mycket att göra, men däremot av att inte ha kontroll. Så klassiska knep som att göra listor att bocka av när det blir för mycket är alltid bra. Då tar man tillbaks kontrollen.

Vad har du för tankar om Abbes skolgång? Jag hoppas såklart att hans tal blir tydligare, om inte, kan han fortfarande gå i vanlig skola?
Jag hoppas mycket på gomoperationen han ska göra i höst, för talets skull. Abbes går ju i en Montessori-förskola med skola upp till sjätte klass. Tanken är att han ska fortsätta där.

Har du blivit igenkänd på stan sedan du medverkade i tv?
Nej. Inte någon som kommit fram och sagt något i alla fall.

Vad jobbar din fru med?
Hon jobbar på affärsresebyrå.

Hur har du byggt upp din blogg som den ser ut nu, med alla spalter osv?
Det började med ett vanligt Blogger-template som heter Minima, sedan har jag byggt om den bit för bit genom att ändra i koden. Men jag kan ingenting om kodning så jag har Googlat och provat mig fram.

Är Abbe såpass frisk kille att ni klarar er själva eller kommer ni i framtiden behöva assistenter för att han ska få den hjälp och det stöd han behöver? Har han någon slags "anpassning" kring sig om dagarna?
Jag önskar att jag kunde svara på din första fråga. Men som det känns nu tror jag han kommer klara sig utan. Den enda anpassning han har kring sig nu är att några på förskolan lär sig tecken och att de är väldigt flexibla när det gäller hans övergång från lilla till stora avdelningen t ex.

Jag undrar om det går att se kattis c/o-programmet där ni medverkar på nätet någonstans, för jag missade det på tv och har inte tv4:s betaltjänst anytime.
Javisst, inslaget finns här.

Undrar varför du inte svarar på frågor som dyker upp bland kommentarerna i bloggen. Kul med en sån fråga på en frågestund. ;) Är du på andra bloggar/hemsidor? Brukar du kommentera hos andra? Sen vill vi se bild av dig och din fru med ju!
På den första frågan svarar jag läs det här så får du kanske ett någorlunda svar. Andra frågan: Visst läser jag en massa andra bloggar och visst kommenterar jag där. Och på den tredje frågan säger jag, du får titta på inslaget från Kattis & Co. :-)

23 juni 2009

Längtar.

Det är så typiskt. Jag har aldrig varit borta från killarna så här länge någon gång tidigare, så jag hade verkligen förberett mig för att kunna få se dem och prata med dem varje dag. På Mac finns en liten programvara som heter iChat som fungerar precis som Skype så att man kan ha videochat över nätet. Jag registrerade en användare åt killarna och en åt mig och lärde storebror hur man gör. Vi testade hemma och allt funkade utmärkt.

I helgen slog blixten ner nära oss (i Sverige alltså) och slog ut telefonledningarna och bredbandet. Ajöss till den fina idén. Ingen videochatt med Abbe och hans bror.

Istället har vi fått prata via mobilen som fortfarande funkar där hemma. Förut när jag ringde var de nere vid sjön och badade, Det lät så mysigt. Jag pratade lite med storebror först och blev aldeles varm i hela magen av att höra honom berätta om hur kul det var att bada och hur det gått hos tandläkaren idag.

Sedan var det Abbes tur.
– Ya ähssga ney åå y-ee.
– Ååh vad du är go Abbe. Jag älskar dig så mycket också.
– Näy aa uu omma em?

Det blev för mycket. Jag började nästan gråta där på Croisetten.
Inte så tufft.

Andra bloggar om , , , , ,

Stolt, trött, lycklig och dålig på att uppdatera.

Jag är kvar i Cannes. Och jag var igår med om någonting alldeles fantastiskt som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Min reklambyrå placerade sig i sammanräkningen på tredje plats tolalt i världen i Lions Direct. I världen!! Jag fattar det knappt själv men kolla in det här så får du uppleva det jag gjorde i går.

Jag är stolt som en tupp när jag läser artiklar som den här, den här eller den här. Och Ulrika har också skrivit om det.

Och vet ni. Jag har inte glömt era frågor, det kommer fler svar snart. Jag håller bara på att försöka smällta allt jag är med om här nere.

Andra bloggar om , , ,

21 juni 2009

Svar på era frågor – del ett.

Först och främst. Jag är inget vidare på att uppdatera just nu. Juryarbetet här i Cannes håller på hela dagarna och jag är helt slut när jag kommer till hotellet på kvällen. Men här kommer i alla fall några svar på era frågor. Fler kommer i morgon.

Du behöver inte svara, jag undrar bara om du och din fru tänkt skaffa fler barn? Jag tror Abbe skulle vara världens bästa storebror, ja, förutom storebror då ;)
Näe, det har vi inte. Ibland längtar man såklart efter en liten bebis, speciellt när man får snusa på vännernas småttingar. Jag är säker på att du har rätt i att Abbe skulle trivas som storebror. Men efter som Abbe kräver mer av mig och hans mamma än andra barn gör normalt så vore det inte rättvist mot honom. Och i synnerhet inte mot hans storebror som skulle få slåss om uppmärksamheten med en brorsa med "special needs" och en nyfödd bebis.

Kan inte du lägga in lite fler videoklipp med Abbe och Storebror? Och kanske dagens outfit ibland?
Fler videoklipp blir det helt säkert. Det vågar jag lova. Men dagens outfit? Glöm det.

Jag undrar om du kan lägga in någon bild på hela familjen?:) Man är så nyfiken vem det är som bloggar!
Njae, jag tror inte det. Men kolla på det här klippet från Kattis & Co så ser du oss. :-)

Du och din fru verkar väldigt lyckliga. Hur månar nu om er själva och ert äktenskap i stormiga tider?
Oj, det var en svår fråga. Vi är nog som de allra flesta par. Ibland är det jobbigt, ibland leker livet. Jag tror kanske att vi blivit starkare tilsammans utav allt vi gått igenom med Abbe och är ganska rädd aom det vi har. Det handlar nog mest om att hitta en balans mellan att göra saker tillsammans, men ändå få plats med egentid. Men det är en bra sak du tar upp. Något för alla familjer att tänka på. Hur gör man för att fortsätta vara man och hustru, och inte uppslukas av att vara mamma och pappa?

19 juni 2009

Glad midsommar.

Jag ska se om jag kan få tyskar, engelsmän, amerikaner, japaner, indier, portugiser och brazilianare att dansa små grodorna med mig. Vad tror ni?

Svar på era frågor kommer.

18 juni 2009

Fråga på bara.

Äh vad säger ni? Ska vi ta och köra en sådan där frågestund som är så populärt hos de stora bloggarna? Ni frågar saker ni undrar. Jag svarar.

Men jag tar mig friheten att säga pass om det är frågor jag inte vill svara på. Okej?

16 juni 2009

Något ovanligt hände idag.

Min fru är med mig här i Cannes. Åtminstone de tre första dagarna, sedan åker hon hem och jag stannar en vecka till och jobbar. Längre än så ville vi inte lämna bort killarna och dessutom är midsommar inte den dag då barnvakterna står i kö precis.

Idag var vi med om något extraordinärt. Vi fick uppleva något väldigt spännande som vi inte gjort på flera år.Vi satt tillsammans och pratade med varandra i över två timmar bara min fru och jag, utan att bli avbrutna en enda gång. Märklig känsla.

15 juni 2009

Rivieran nästa.

Kommer ni ihåg det här inlägget? Knappast. Men nu ska jag berätta vad det var jag firade med det där glaset vin, Manchegon och Crema di Balsamico.

I min bransch tävlas det i vem som gör den bästa och mest kreativa reklamen. Det vet ni vid det här laget. I Sverige är det finaste man kan vinna ett Guldägg, det är så att säga SM i reklam. Som Grammis eller Guldbagge, fast det handlar om annonser, reklamfilmer, webbkampanjer eller direktreklam.

Och så finns det såklart VM. Det finaste av fina man kan kamma hem om man jobbar med reklam. Ett lejon i Cannes. Under en vecka i juni samlas reklammänniskor från hela världen för att titta på bra reklam, prata reklam och gå på föreläsningar och workshops. Och då delas också Cannes Lions ut. De åtråvärda statyetterna i brons, silver eller guld. För att inte tala om Grand Prix. Men det är så mäktigt för en sådan som mig, så det kan jag inte ens beskriva.

Så vad kan väl vara en större ära än att bli utvald bland världens alla kreatörer att sitta i juryn till det här spektaklet? Inte mycket, som jag ser det. Därför drack jag vin och doppade ost i balsamico för fyra månader sedan. Det var den dagen de mejlade mig ifrån Sveriges Reklamförbund och berättade att jag skall åka ner och representera Sverige i juryn till världens största reklamtävling. Jag nästan skäms lite för att jag fått äran.

Tio dagar vid Côte d'Azur väntar. Tio spännande, nyttiga och roliga dagar. Imorgon bitti lämnar jag killarna på dagis och sedan åker jag direkt till Landvetter. Det ska bli så kul, men hjälp vad jag kommer att sakna dem.

14 juni 2009

Vi gör lite sommar.




Medan Abbe och mamman är hos hästen, passar storebror och jag på att göra sommarens bästa saft, fläderblom. Blandar man den färdiga saften med kolsyrat vatten och häller i en tillbringare med is finns det nästan inget som är mer läskande.

Och så en skvätt gin på det.

Andra bloggar om , , , , ,

13 juni 2009

Skoja vs ljuga.

– Du pappa, sa storebror.
– Mmm.
– Skoja, det är när man säger något som inte är sant och sen berättar hur det är ganska fort. Och ljuga, det är när man håller på det länge.

Andra bloggar om , , ,

12 juni 2009

Det ser lovande ut.

Först skolavslutningen. Sedan vara hemma hos en kompis och leka hela dagen. Och till sist kalas för farmor hemma hos kusinerna, med Wii och bad i badtunnan. På lördag ska vi hem till bästa dagiskompisens familj på middag. Storebror sammanfattade gårdagen såhär:

– Idag har varit den bästa dagen någonsin. Och blir det lyckat på lördag kan det bli den bästa veckan.

Skolavslutningen.

Dagen började med spöregn. Tanken på att först stå och lyssna på dyblöta barn som sjunger sommarsånger och sedan sitta på en picnickfilt och slabba med tårta som flyter bort i regnet lockade inte alls. Men tjugo minuter innan alla barnen skulle komma ut ur sina klassrum hände något. Någon måste ha vädjat till väderguden. Och han måste ha lyssnat, för plötsligt blev himlen blå och allt torkade upp i solens strålar.

Allt utom mina ögon som var fyllda av tårar. Som vanligt.

Jag lipade till de minstas sång om den vilda ballongen och fylldes av värme, stolthet och klump i halsen när Abbes storebror tackades av från förskolan. Ögonen vattnades när han fick den traditionsenliga jordgubbsplantan och tavlan med de fina orden. Tårarna rullade ner för mina kinder när ettorna spelade Pippis sommarvisa på blockflöjt så det skar sig i öronen. Det låter för jävligt. Men det är just det som är så fint. Skratt blandades med gråt när tre fjärdeklassare på tvärflöjt, klarinett och blockflöjt spelade upp sitt fullständigt osannolika låtval "Jag vill vara din Margareta". Och imponerad lyssnade jag med blöta ögon på ett par sjätteklassare som sjöng "I'm yours" och en flicka som solosplelade nationalsången på trumpet.

Okej, jag direktkvalar väl in till VM i lipsill. Men det må vara hänt.



Disclaimer: Förlåt mig alla ni som är med i den här filmen som jag inte har frågat om lov. Om någon misstycker – mejla mig, så tar jag klippet med en gång.

Andra bloggar om , , , , , , ,

11 juni 2009

Trippelfirande idag.

För det första: Abbes och storebrors farmor fyller 75 år idag. Grattis mamma!

För det andra: Killarna hade skolavslutning idag. Det blir alltid lite lustigt med dagisbarnen eftersom de ska tillbaka till dagis i morgon. Men skolbarnen har sommarlov nu. Och eftersom storebror lämnar förskolan och flyttar in hos förskoleklassen i en annan byggnad på skolområdet avtackades han med pompa och ståt.

För det tredje: Min kollega och copykompis E fick sitt andra barn, en dotter. Jag ska låta det vara lite osagt om den lilla flickan verkligen kom idag, eller kanske igår. Men sms:et kom idag i alla fall.

Så stort grattis till er alla tre!

10 juni 2009

Lieutenant?

– Pappa kan man äta utlandshjärtan?
– Utlandshjärtan?
– Ja. De som växer precis när man kommer in på dagis. En tjej gav några till Abbe och sa att han skulle äta dem.

Andra bloggar om , , ,

Stureby.

Anjo skriver så fint om livet, döden och såpbubblor. Läs det.

09 juni 2009

Rollspel.

Har ni tänkt på hur många olika roller man har i livet? Jag är pappa, make, son, bror, kompis, Art Director, delägare, föreläsare, jurymedlem, bloggare, cyklist, skidåkare, granne och så vidare. Ni fattar.

Det slog mig häromdagen. När jag kommer hem från jobbet vill jag ju vara så mycket jag kan med killarna innan de somnar. Jag har med andra ord fullt upp med att vara Abbes pappa. Och när de väl har somnat sätter jag mig och skriver här. Det vill säga, har fullt upp med att vara Abbes pappa.

När ska jag hinna vara mig?

UPDATE: Det var inte menat som gnäll. Jag trivs bra med alltihopa och kan bara lägga av med att blogga när jag vill, om det skulle vara så. :-)

Andra bloggar om , ,

08 juni 2009

Två söner, två språk.

Den ena briljerar med orden, överraskar, förbluffar och får mig varje dag att skratta åt fantastiska formuleringar och funderingar. Han kan prata hål i mitt huvud om en detalj i ett dataspel eller vad någon karaktär gör i ett barnprogram. Men lika ofta säger han något som jag inte förväntat mig. Något smart, roligt eller tänkvärt. Och då finns det inget som är bättre.

Den andra kämpar. Sliter med att forma sina ord utan alla konsonanter som vi andra är bortskämda med. Han upprepar, försöker med andra vägar, pekar och tecknar för att göra sig förstådd. Han kan tjata och tjata tills jag blir galen. Mala på om samma sak om och om igen. Men lika ofta skojar han, berättar något knasigt eller säger att "han älskar mig så mycket, att han älskar mig i hela världen". Och då finns det inget som är bättre.

Andra bloggar om , ,

07 juni 2009

Ren bil impar inte på storebror.

Vi tvättade bilen i en sådan där automatisk tvätt på macken hemma. När vi körde ut sa jag till storebror:

– Sådär. Nu är bilen ren och fin.
– Mm, glitter och glamour.

06 juni 2009

Min Nike+ försöker säga något till mig.

Jag var så duktig innan jul. Den där utmaningen fick mig att springa över tjugoen mil mellan september och årsskiftet. Men lika duktig som jag var då, lika värdelös har jag varit efter att utmaningen tog slut.

Därför kände jag mig lite extra nöjd efter att ha varit ute och sprungit knappt åtta kilometer i dag, på självaste nationaldagen. Stolt för att jag tagit mig i kragen skulle jag logga in och föra över resultatet på vår nya utmaning som jag försakat totalt.

Träningspasset registrerades. Jo då. Första Augusti 2000. Typ åtta år innan jag skaffat prylarna och sex år innan de ens existerade. Och en herrans massa år före utmaningen jag hade hoppats mina 7.8 km skulle tillgodoräknas. Tji fick jag.

Som att den lilla prylen spottar mig i ansiktet och säger: "Gubbe lille, du skulle varit ute och sprungit för länge länge sedan"

Andra bloggar om , , , , ,

05 juni 2009

Jag är ett vimmel av dig.

Älskade, var börjar du
var upphör du i mig,
du som ständigt rör
dig genom min livsnejd.
Herregud som jag frågar!
Som om du hade en enda utgångspunkt,
ett enda uppbrottsställe
för din rörelse genom mig,
en enda ände för dina steg,
en enda slutpunkt för din vandring
genom den kroppsjäl som är min
genom den åldrade värld som är jag!

Jag är ett vimmel av dig,
ett trängsel av mötesplatser,
ett myller av avskeden,
någonstans en ständig närhet
någonstans en oavbruten borthet.
Bakom ryggen på ett möte
väntar alltid ett avsked,
bakom ryggen på ett avsked
väntar alltid ett möte
varje uppbrott från dig
är ett löfte om en ny sammankomst!

(Sandro Key Åberg, 1994)

Idag för fem år sedan.

Idag för fem år sedan var jag nervös. Jag var klädd i vit frackskjorta, kravatt, väst, svart frockcoat och lackskor. Och en vit ros fäst vid hjärtat. Samma slags ros som alla de som trängdes med daggkåpa och liljekonvaljer i buketten min blivande fru höll i handen. Hon var så fin i sin enkla benvita klänning, med diskreta broderier på livet och knappar längs hela ryggen. Den hade ett litet släp. Men bara ett litet lagom sådär. Hon var vacker som Snövit i sitt mörka hår – för dagen uppsatt i femtiotalssnitt, de blå ögonen och de röda läpparna.

Idag för fem år sedan gick vi så sakta vi någonsin kunde i mittgången på det lilla kapellet som står inbäddat bland lövträd på en liten kulle mitt på de gröna böljande ängarna. Den är inte många meter lång, vägen fram till det lilla altaret, så för att göra ceremonin rättvisa gällde det att hålla igen på farten. Jag njöt av varje liten ton från pianot och varje sträng som slogs an på kontrabasen. Den lilla sättningen räckte gott och väl för att fylla lokalen med den där melankoliska men samtidigt lekande lätta svenska jazzmusiken. Kunde inte varit mer passande. Kanske det bästa minnet av hela dagen.

Idag för fem år sedan sa prästen fina saker om oss, och om kärleken. Ord jag inte kan minnas i detalj, eftersom jag var så nervös och fokuserad på att säga rätt när det var vår tur att prata. Men jag kommer ihåg det viktigaste. Jag minns att hon sa ja. Och jag glömmer aldrig känslan i kroppen. Lyckoruset, den bubblande kärleken och lättnaden över att ha klarat av ceremonin utan att svimma.

Idag för fem år sedan stod vi i solen på en liten stentrappa utanför kapellet, rusiga av lycka medan de människor som står oss allra närmast öste ris över oss. Vi firades, kramades och fotograferades. Vi champangeminglade till bas- och pianojazz i den Svenska försommargrönskan och lämnade platsen i en röd Triumph Spitfire Cabriolet.

Idag för fem år sedan.

Andra bloggar om , , ,

04 juni 2009

Abbes teckenskola, del fyra – handalfabetet.



Om du vill kolla så att Abbe verkligen gör rätt eller kanske ta reda på hur man tecknar Z så finns hela alfabetet här.

Andra bloggar om , , , ,

03 juni 2009

Kisseriet – check!


Bästa målsman!


Jag har tittat på undersökningen som gjordes på Abbe den 23/4 2009 då han gjorde en så kallad urinflödes- och residuralmätning. Denna visar att han har normalstor urinblåsa och att han kissar med normal stråle samt närmast tömmer sin blåsa helt, alltså normal undersökning. Man tog i samband md undersökningen ett njurprov ett så kallat S-kreatinin som också var normalt 34 µmol/L. Nästa besök hit kommer att bli hösten 2010.

Med vänlig hälsning
Xxxx Xxxxxxx
Barnläkare

Omvänd vaggvisa.

Vid nattningen ikväll ville Abbe att jag skulle sjunga Pippis sommarvisa. Kruxet är att jag kan inte hela texten. Abbe har mycket bättre koll på den än jag faktiskt. Och hans brorsa ska vi inte prata om, han är helt otrolig på att lära sig sångtexter.

Skit samma, jag sjunger det jag kan och så hittar jag på lite under tiden, tänkte jag. Dumt. Det var inte någon bra strategi. I alla fall inte om det är vaggviseeffekten man är ute efter.

Killarna skrattade så de vred sig i sängarna. "MER MER" skrek de så fort jag slutade, och för varje vers jag hittade på blev det bara värre. Efter ett tag hade båda hicka och grava svårigheter att ta sig ur sina fnitteranfall. Försök att somna då, den som kan. Det tog dubbelt så lång tid att få ner dem i varv som att skruva upp dem.

Men va fan. Vi hade kul.

Andra bloggar om , , , ,

02 juni 2009

Vad fan ska boken heta?


Jag har skrivit en bok. Eller rättare sagt jag har skrivit en sextondels bok. De andra femton delarna är skrivna av femton andra bloggare, och det jag har gemensamt med dem är att vi alla var finalister i Blogg-SM i höstas.

Boken innehåller texter från MikeBike på Bloggfrossa, H C Barregren på Bums.nu, Lindas gamla blogg – Detvaintejagdetvasossarna, Dum, Egonia, Emelia, Philip på Ett liv i rörelse, Finnjonna, KusCar runt 40, Mamma Becka, Miss Maddis, Monas Universum, Mumari, SpiderChick och Klaus gamla blogg – Tyskungen. Och mig.

Boken finns att köpa på Vulkan.se och pengarna som blir över när Vulkan har tagit sitt går till Hjärtebarnsfonden.

Andra bloggar om , , , , ,

01 juni 2009

Nyord – eftermiddag.

Vid middagsbordet:

– Aa mli ne öy e-e-minna? [vad blir det för eftermiddag?]
– Va?
– Aa åy ii öy e-e-minna? [vad för vi för eftermiddag?]
– Menar du efterrätt?
– Ya.
– Jordgubbar. Med mjölk.
– Nääe. Man an i-e aa yomummay ill e-e-minna.
– Det kan man väl.
– Näe. Man an aa ahss! sa Abbe och gjorde tecknet för glass.

Andra bloggar om , , , ,