tag:blogger.com,1999:blog-82906257507263637922024-03-13T03:22:02.126+01:00Heja Abbe.Abbe är världens finaste kille. En kämpe med ett medfött hjärtfel. En goding med en kromosomavvikelse i bagaget. Här följer mina retrospektiva minnesanteckningar från dagen då Abbe föddes och framåt. Vill du följa med från början scrollar du ner till botten av bloggen – till mitten av mars 2005. Läser du hellre om hur det är idag, börjar du uppifrån. Som en vanlig blogg. Om en ovanlig kille.Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.comBlogger2261125tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-20473723070381944802023-03-16T07:00:00.001+01:002023-03-16T07:00:00.223+01:00ArtonMan blir pappa. Får sitt andra barn. Man älskar den där lilla klimpen lika villkorslöst som den första lilla klimpen man fick. Ett dygn går, man är tvåbarnsfar, till bristningsgränsen stolt, men man börjar undra varför bebisen är så trött. Alltså inte normalt bebistrött utan en annan slags trött. Orkar-inte-amma-trött. Man försöker lugna sin fru, säger att han är nog bara sliten efter förlossningen, men hon säger att det är inte som förra gången. <br /><br />Det är inte som förra gången. Den här bebisen har bara 48% syre i sitt blod. Det borde varit 100. Plötsligt springer man genom korridorer med klimpen i famnen, medan sjukhuspersonal springer bredvid och rullar den nyligen kejsarsnittade mamman man älskar, i en rullstol. Man springer mot neonatal och när de som kan saker på den avdelningen har gjort det de kan, får man reda på att bebisen är på väg i en ambulans till barnsjukhuset i Göteborg. <br /><br />Chockad packar man ihop sina saker på BB i Borås, kör utan att veta hur det gick till, mot Göteborg. Man hittar på ett namn till barnet på vägen dit, för säkerhets skull. Det blir Abbe. Abbe blir bra. Man kommer till barnsjukhuset och en läkare berättar att han har ett allvarligt hjärtfel. Han måste opereras så fort som möjligt. Man faller. Den man älskar faller. Vi turas om att hålla modet uppe. När en faller, håller den andra upp. Och tvärtom. <br /><br />Man är rädd att bebisen ska dö. Fem dagar efter att han kom, opereras Abbe första gången. Man är skräckslagen, och försöker härda ut. Operationen går bra, men syret i blodet når ändå inte högre än 80%. Det kanske stabiliseras något, säger de. Värdena kan förbättras senare, säger de. Det gör de inte. Efter tre månader opereras han igen. Man är rädd igen. Det går bra igen. <br /><br />Man får veta att hjärtfelet beror på en kromosomavvikelse med ett krångligt namn. Man får tipset av sin storasyster som är läkare att inte läsa för mycket om diagnosen, för alla symptom drabbar inte alla barn. Det är för sent. Man har redan googlat och läst. Och fallit, igen. Det är så mycket med den här diagnosen. Så många saker som kan bli fel.<br /><br />Man är på sjukhus mest hela tiden. Där får man veta att Abbe bara har en njure. Man får veta att han har ett fel i gommen som gör att han kommer att ha svårt att prata. Att alla barn med diagnosen får det jobbigt i skolan. Man oroar sig för hur det ska gå?<br /><br />Efter ett par år opereras hjärtat igen. Man börjar nästan bli van. Men är rädd ändå. Den här gången får han reservdelar från en annan människa. En hjälte som valt att donera sina organ och skänka liv åt andra, när det egna tagit slut. Med hjälp av reservdelarna, Gore-Tex och en gudabenådad läkarkonst, lappas Abbes hjärta ihop till något som fungerar nästan lika bra som ett helt vanligt hjärta. Man andas ut. Abbe andas in, och fyller blodet med syre. Nästan 100%. <br /><br />Rädslan över att förlora sitt andra barn försvinner och annan oro tar vid. Man kämpar på. Abbe börjar prata, men helt utan konsonanter. Det är bara vi som förstår vad han försöker säga. Och knappt det. Man försöker lära sig tecken för att i sin tur ge honom ett språk. Några dagar innan jul, något år, opereras han igen. Den här gången i gommen med hopp om att han ska få konsonanter i julklapp. <br /><br />Åren går. Efter hundratals timmar övning pratar Abbe och alla förstår. Man är lycklig. Och man tänker att han är en hjälte. Att han klarar nästan vad som helst. Men man oroar sig för nya saker. När blir nästa hjärtoperation? Kommer han kunna gå i vanlig skola? Eller är särskola bättre för honom? Man grubblar. <br /><br />Kommer han kunna cykla? Simma? Åka skidor? Det kommer han, visar det sig. Det kan låta självklart, men man har inte varit säker. Nu vet man. Han börjar i vanlig skola. Man oroar sig. Men han kämpar hårt och går genom hela grundskolan med godkända betyg. Man är otroligt stolt över honom. <br /><br />Men sen då? Efter grundskolan? Kommer det bli svårt i gymnasiet? Välj något du tycker låter roligt, försöker man. Om du har kul blir det enklare att orka, säger man. Han väljer något som låter roligt, det går bra för honom och han trivs. Man är väldigt stolt igen. <br /><br />Idag fyller han arton år. Han blir myndig och det går knappt att fatta att det är sant. Nu är den här människan är färdig i produktionen. Man har gjort en vuxen. Och man älskar honom fortfarande lika villkorslöst som när han var en liten klimp. Och man kommer säkert att fortsätta att oroa sig för olika saker. Men nu vet man – efter arton år – att man egentligen inte behöver göra det. Allt kommer att ordna sig. <br /><br />Eftersom han klarar nästan vad som helst. <br /><div><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcgRDhTZRDwmskLJashAJo6CTiq2Y2j8z93uszxubWzc7i1OBz0AEb37Nz3R3GQ0b9O1YMJFB8oFRYtBSJ5kFqO-DFcTGg8VKZ8EgFqk9UF9KAyaZB3IefPVioFLwuIKzvrGWjrVKjy3JidgY80kNSnVQihckwWfNmRrwqt6wQ9bSLT02ff-gH5ael/s1600/Abbe.jpg"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcgRDhTZRDwmskLJashAJo6CTiq2Y2j8z93uszxubWzc7i1OBz0AEb37Nz3R3GQ0b9O1YMJFB8oFRYtBSJ5kFqO-DFcTGg8VKZ8EgFqk9UF9KAyaZB3IefPVioFLwuIKzvrGWjrVKjy3JidgY80kNSnVQihckwWfNmRrwqt6wQ9bSLT02ff-gH5ael/w480-h640/Abbe.jpg" /></a><br /> <p></p></div>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com23tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-5702992028958869302018-05-02T20:43:00.001+02:002018-05-02T20:43:55.385+02:00Litteraturpristagare. Jo tjena.<blockquote class="tr_bq">
<i>– Jag är så glad att den här boken finns så att de här berättelserna blir berättade. Christina har gjort ett kanonjobb och satt samman en underbar bok, och när den nu belönas med Selmapriset är det så otroligt roligt! Ett erkännande och ett fint bevis på att boken behövs. För mig personligen blir det också ett kvitto på att jag och alla andra som skrivit i boken har något intressant att berätta, och att vi tydligen lyckades ganska bra med att göra det dessutom. Det känns fint.</i></blockquote>
<div>
<br />
<div>
Det du just läste var min kommentar till <a href="http://www.boktugg.se/2018/04/27/christina-renlund-vinnare-av-selmapriset-2018/" target="_blank">Boktugg.se</a> med anledning av att Christina Renlunds fantastiska bok "Du får väl säga som det är" i fredags belönades med Selmapriset. Selmapriset (ibland kallat en "lillasyster till Augustpriset") är ett svenskt litteraturpris för egenutgivna svenska böcker, instiftat i augusti 2014.<br />
<br /></div>
</div>
<b>Såhär lyder juryns motivering: </b><br />
<i>”Sällan möter man en författargärning med en sådan betydelse för den
lilla människan, men också samhället i stort, som i Du får väl säga som det är. I 24 återgivna berättelser från anhöriga till någon med sällsynt diagnos eller funktionsnedsättning har Christina Renlund på ett till synes enkelt sätt fångat livssituationer som både skiljer sig från ‒ och i det mest avgörande liknar ‒ allas våra familjer. Där känslor av sorg, maktlöshet men också ödmjukhet och kärlek ryms. I den bästa av världar skulle denna bok inte behövas. I den näst bästa delger Christina oss läsare insikter som leder till högre tolerans inför det som vid första anblicken är annorlunda”</i><br />
<i><br /></i>
Jag är så glad att jag fått vara med och skriva en av de tjugofyra berättelserna i den här fina boken. Behöver jag säga att jag är stolt?<br />
<i><br /></i>
Du kan köpa boken <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/du-far-val-saga-som-det-ar-9789163928178" target="_blank">på t ex Adlibris</a> eller <a href="http://www.bokus.com/bok/9789163928178/du-far-val-saga-som-det-ar/" target="_blank">Bokus</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXXvvcpVacRqS33TfzKBJMYWhy6GhyPf_7cXNZbNZTsvSJynrX3EppyHFudRh4BxnyLV9U9RlYuH9zDwN7iW8QLFtu2IOQb_NYAUboQ0SFdeE_xKYRua1SYi7hrIWUEpHN7XOHCbi7Z1w/s1600/646A0525.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXXvvcpVacRqS33TfzKBJMYWhy6GhyPf_7cXNZbNZTsvSJynrX3EppyHFudRh4BxnyLV9U9RlYuH9zDwN7iW8QLFtu2IOQb_NYAUboQ0SFdeE_xKYRua1SYi7hrIWUEpHN7XOHCbi7Z1w/s1600/646A0525.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-25362222542860702452018-03-16T20:47:00.000+01:002018-03-22T20:44:48.189+01:00Tonåring.Det är så mycket man tar för givet. Saker och ting rullar på, ditt och datt blir till självklarheter och man reflekterar liksom inte så mycket över det. Tick tack, glad påsk, god jul och så har ett år till gått.<br />
<br />
Nu har det gått tretton år. Tretton år sedan du kom till oss med kejsarsnitt och jag fick förmånen att hålla dig i min famn dina första timmar. Tretton år på en resa som började så vingligt att jag får svindel av att tänka tillbaka på den. Att du finns hos mig är verkligen ingen självklarhet. På olika sätt tänker jag på det nästan varje dag. Men den sextonde mars varje år känns det ännu mer fantastiskt.<br />
<br />
Jag är så otroligt imponerad av dig, Abbe. Du är trygg i vem du är. Även om du kanske inte har lärt dig i detalj vad som var fel på ditt hjärta när du föddes, eller hur den där 22:a kromosomen påverkar dig och din vardag, så vet du att det är en del av dig. Och för dig räcker det. Just nu i alla fall. Du behöver inte förstå <i>hur, </i>det räcker att veta <i>att – </i>så du kan berätta det, om någon ny kompis undrar.<br />
<br />
Jag tror du har en fin självkänsla. Det känns så, och det gör mig glad. Jag vill att du ska växa och utvecklas som människa och förstå att både medgång och motgång är en del av detta. Att du ska lita på att du kan. Att du duger. Jag vill att du ska veta att så länge du gör ditt bästa så räcker det hur långt som helst. Och jag kommer alltid att vara stolt över dig, Abbe. Alltid. Du kommer att möta människor som säger det motsatta, att du inte duger. Folk som får dig att tvivla. De finns lite överallt, men lyssna inte på dem. Hör på de andra. De som vill dig väl.<br />
<br />
Jag ska göra det jag kan för ge dig styrka att stå emot, och mod att vara dig själv. Det är så lätt att dras med, att falla för grupptrycket, att vilja passa in. Du passar in, Abbe. Alla passar in. Du är den tuffaste person jag har träffat. Det du behövt stå ut med redan, under dina första tretton år, är mer än de flesta behöver brottas med under en hel livstid. Men det har gjort dig stark Abbe, inte tvärtom. Mig också. Vi har vuxit med uppgiften tillsammans.
<br />
<br />
Jag är imponerad hur cool du är vid alla läkarbesök. Hur du såklart inte tycker om när de sticker dig, men ändå låter dem göra det. Gång på gång. Jag minns när du var liten, efter år av undersökningar och operationer, då ropade du "GÅ! GÅ!" till sjukhuspersonalen bara de kom in i rummet med ett stasband. Nu är du den modigaste trettonåring som finns.<br />
<br />
Och att se dig med hästarna är så fint. Stora, mäktiga djur som gör som du vill att de ska göra. Jag blir så otroligt imponerad när jag ser dig sätta av i galopp. Det syns i dina ögon hur härligt du tycker att det är. Och då, när jag ser det och tänker tillbaka tolv-tretton år när du var nyfödd och allt var kaos. Då inser jag hur viktigt det är att inte ta saker och ting för givet.<br />
<br />
Grattis på trettonårsdagen min ryttare, mitt hjärtebarn, min krigare!<br />
<br />
Jag älskar dig Abbe.<br />
<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid7Ap0IzHpnQI27QjnWWe5WlqwmmYgNQw1m-3TjGNdcaexrFE6BsfonPpGlpxnDN03nmvaub36Dn-yubzJHqSwtm_6cKrwLhVgGoLR_jF4Q6uk2GHhp55dvpdSyRFPHh4tQ1IBPVexqFM/s1600/Abbe_Merlin.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1068" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid7Ap0IzHpnQI27QjnWWe5WlqwmmYgNQw1m-3TjGNdcaexrFE6BsfonPpGlpxnDN03nmvaub36Dn-yubzJHqSwtm_6cKrwLhVgGoLR_jF4Q6uk2GHhp55dvpdSyRFPHh4tQ1IBPVexqFM/s1600/Abbe_Merlin.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsKxpdmitej7PPPPe_5ax_XA12dkzyZW8cHZjo4rtfl37D_IwRXeC3zquXU_f4yWttR9XMS7lfNIiloPrH5KnnQ5VNBjub161s1ptCed2V2s9PYvSbhZ-GW0iltirOychOSOF-KLJMsGg/s1600/Abbe_gotland.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1068" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsKxpdmitej7PPPPe_5ax_XA12dkzyZW8cHZjo4rtfl37D_IwRXeC3zquXU_f4yWttR9XMS7lfNIiloPrH5KnnQ5VNBjub161s1ptCed2V2s9PYvSbhZ-GW0iltirOychOSOF-KLJMsGg/s1600/Abbe_gotland.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-17531849613274613092018-02-18T21:57:00.002+01:002018-02-18T23:07:34.480+01:00Årets insamling.Vet ni vad? Jag har ju helt glömt att skriva en rad om att jag, som vanligt under februari, samlar in pengar till förmån för barn som är födda med trasiga hjärtan. Jag har fokuserat så mycket på att försöka sprida min insamling i sociala medier så jag glömde bort att prata om det här, där allt började.<br />
<br />
Jag har nog undermedvetet tänkt att ni säkert följer mig på andra ställen, som till exempel <a href="https://twitter.com/abbespappa" target="_blank">Twitter</a> eller <a href="https://www.instagram.com/abbespappa/" target="_blank">Instagram</a>. Men det är ju jättedumt att tänka så, då kanske jag missar några av mina allra trognaste läsare som varit med sedan Abbe föddes och gärna vill bidra med en liten gåva.<br />
<br />
Här är <a href="http://mitt.hjartebarnsfonden.se/hjartebarnsmanad2018/5-7747" target="_blank">länken till min insamling >></a><br />
<br />
Stort och hjärtligt tack på förhand.<br />
<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="270" src="https://www.youtube.com/embed/G55mm_DUMsE" width="480"></iframe><br />
<br />
PS. Den här fina filmen tog vi fram under hösten och den visas nu under februari månad på TV3, TV4 och kanal5. Om du vill Swisha istället för att skänka i insamlingsverktyget, märk gärna gåvan Heja Abbe, så kan vi spåra den sedan.Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-47987929421487379472018-01-27T20:43:00.000+01:002018-03-22T20:45:16.279+01:00XVVad hände egentligen? Alldeles nyss kunde jag ta ett tag runt midjan på dig och kasta dig i en båge upp i luften så du landade med ett plask och ett gapskratt i vattnet. Nu är du lika lång som jag (sånär som på ett par centimeter) och för stor för att jag ska kunna slänga omkring dig i en pool.<br />
<br />
För inte länge sedan var det jag som var facit. Det var till mig du kom när du undrade något. Nu är det du som berättar för mig om det senaste alla pratar om på internet, det är du som läser åttans, nians och gymnasiets matte samtidigt, fast du bara går i åttonde klass.<br />
<br />
Det var typ igår som jag kunde kittla omkull dig när du försökte skojbrottas med mig. Nu sitter jag på läktare runt om i landet och ser hur du inte backar ett steg på sexmeterslinjen när stora killar – på gränsen till vuxna män – sliter och drar i dig.<br />
<br />
Alldeles nyss var du bara en parvel när du fick en lillebror och allt blev upp och ner. Vad som for runt i ditt huvud då, har jag ofta undrat. Nu är du den finaste förebild och bästa vän han någonsin kunnat önska sig.<br />
<br />
Idag fyller du moppe. Men du säger att du inte vill ha ha någon moped, för det verkar så farligt. Jag älskar det med dig, Hugo. Inte att du säger nej till moped; hade du velat köra moppe så hade du såklart fixat det och vi hade fått prata om hur man gör det på ett säkert sätt. Men jag älskar att du alltid funderar på saker och ting. Att du gör medvetna val. Du är en klok kille. Och du gör mig stolt.<br />
<br />
En sak ska du veta. Även om du är så mycket tonåring att du knappt svarar på tilltal vissa dagar, även om vi skriker åt varandra och jag "inte fattar någonting", och även om du snor mina kläder, så älskar jag dig gränslöst. Varje dag. Resten av mitt liv.<br />
<br />
Grattis på 15-årsdagen! (Om ett år får vi börja övningsköra. (!!))<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN8SFBKZXli9az1JB4BJk7NoBs-V0v23ZwzrcMILO2RU2sDnCjfpKET56pFO7MUXLY9xAcueYOrdu-1g_Br-1Se7x_ZNHFbdoDxy2CE3YQr7DYoYSQHQx-PgpJx1iKGXjpTl5JKFbeAv8/s1600/646A2493.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1067" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN8SFBKZXli9az1JB4BJk7NoBs-V0v23ZwzrcMILO2RU2sDnCjfpKET56pFO7MUXLY9xAcueYOrdu-1g_Br-1Se7x_ZNHFbdoDxy2CE3YQr7DYoYSQHQx-PgpJx1iKGXjpTl5JKFbeAv8/s1600/646A2493.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDWSRWVtUqK59HhH-rd8MezSaFa_hwBTejR7alXxCBUApAvvQ6tWEA3tTZpHRMKzM4T2Zqr3I8e0fRa7P8sZIojT6B0-ikUu-4aaOW8sxtJLvPOUF0nQ3R3FjDlJlV0yDhQwESDJIkoho/s1600/646A4413.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1066" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDWSRWVtUqK59HhH-rd8MezSaFa_hwBTejR7alXxCBUApAvvQ6tWEA3tTZpHRMKzM4T2Zqr3I8e0fRa7P8sZIojT6B0-ikUu-4aaOW8sxtJLvPOUF0nQ3R3FjDlJlV0yDhQwESDJIkoho/s1600/646A4413.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-5482741607483544382017-12-24T11:13:00.001+01:002017-12-24T11:13:37.589+01:00God Jul!<iframe allow="encrypted-media" allowfullscreen="" frameborder="0" gesture="media" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/w0vKid7JHpY?ecver=1" width="560"></iframe>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-77830254279015346742017-10-29T20:40:00.003+01:002017-10-29T20:46:20.413+01:00Hösthav.Det har blåst rätt bra här på Björkö i helgen. Jag tog kameran med mig till en vik på utsidan av Öckerö igår kväll. Det är ganska maffiga krafter som är i rörelse. Vackert och mäktigt.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSOO4JaYaQMWxw-kNYNot3tDjs3baiKfXrknvdfudrxmcz6nVLLaAsg1dHI9-0VLRNYEwTde4LyrPBjMGRn6c0tsFZeAtzfmAE7PvHLAXVhKfcdwkzgDiOETX5qKemY6oYSd2qMNG5y4o/s1600/646A3766.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSOO4JaYaQMWxw-kNYNot3tDjs3baiKfXrknvdfudrxmcz6nVLLaAsg1dHI9-0VLRNYEwTde4LyrPBjMGRn6c0tsFZeAtzfmAE7PvHLAXVhKfcdwkzgDiOETX5qKemY6oYSd2qMNG5y4o/s1600/646A3766.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpohu4jIgTUR4whVq4M4mmmFi33Aq-qiF3WIWHuTihQY_EdYsc4cdzGuoU7kWc_z02LrhP8gAM6twn_LW1gAGZXRKtps4nFS8LECvgPJtky_5O_sLqBpLCu3ziFYi65FMVjNs49qx7Kjg/s1600/646A3711.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpohu4jIgTUR4whVq4M4mmmFi33Aq-qiF3WIWHuTihQY_EdYsc4cdzGuoU7kWc_z02LrhP8gAM6twn_LW1gAGZXRKtps4nFS8LECvgPJtky_5O_sLqBpLCu3ziFYi65FMVjNs49qx7Kjg/s1600/646A3711.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjan5hG9aZ96QXypubxdS39YE9L7-WpbzXPoBnS5iFUJiWLzkJq68OeV-wnyFmBNRbpmZCwvrYvwoqOGGxovgO5Ses3VHGEBc8IMPl3T13gMfFrAEDkssI85621u6c9zbnSV-15EKDVZ3Q/s1600/646A3743.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjan5hG9aZ96QXypubxdS39YE9L7-WpbzXPoBnS5iFUJiWLzkJq68OeV-wnyFmBNRbpmZCwvrYvwoqOGGxovgO5Ses3VHGEBc8IMPl3T13gMfFrAEDkssI85621u6c9zbnSV-15EKDVZ3Q/s1600/646A3743.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP8nw9CM98nlPQumj0gjlcamX-5Ol6TJzG8TfYmai-cRQTSOSALir01DWUzrx3CPA6VPnbQUKGcFlbvASJAtuVXl_yG_h2nHofEBtMI6cijDkzuOBduoIteyuG-tWBA6mI6843dLmiS9A/s1600/646A3750.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP8nw9CM98nlPQumj0gjlcamX-5Ol6TJzG8TfYmai-cRQTSOSALir01DWUzrx3CPA6VPnbQUKGcFlbvASJAtuVXl_yG_h2nHofEBtMI6cijDkzuOBduoIteyuG-tWBA6mI6843dLmiS9A/s1600/646A3750.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiv_q8cd24qno3smXZpesUJKcdwdMV7l_WWtbG2doZ4b_ScHyIRIbINrkKpmrvVhoISTxyoDBpbFKxB-SkSK362mNY1c0w-lgdky4I5CpnrXS9F4N-67Ke3sPVCGbYjIDKZaclLQesb58/s1600/646A4029.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiv_q8cd24qno3smXZpesUJKcdwdMV7l_WWtbG2doZ4b_ScHyIRIbINrkKpmrvVhoISTxyoDBpbFKxB-SkSK362mNY1c0w-lgdky4I5CpnrXS9F4N-67Ke3sPVCGbYjIDKZaclLQesb58/s1600/646A4029.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4b0VFoI2Uu5vIgn9H8WtZHkKzKrnm65tgDEUo0jeiV9OAlDbSruO6_7VJ_m31StHnDdrkS0OUSJTnkBdkZSIbjyGbHXHOqbZHe0TpN4yfCC2dZC3YBSTIrsJzZ_TwMjFp8czJCTHAdYk/s1600/646A3830.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4b0VFoI2Uu5vIgn9H8WtZHkKzKrnm65tgDEUo0jeiV9OAlDbSruO6_7VJ_m31StHnDdrkS0OUSJTnkBdkZSIbjyGbHXHOqbZHe0TpN4yfCC2dZC3YBSTIrsJzZ_TwMjFp8czJCTHAdYk/s1600/646A3830.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdq6plzQ1isHrn-zAxXrHat0AFR_St9Mw7vF3SssWtvWPrrt1H33uhfuDxV144oN4Ycxo3BG6CIF-CJZuS8awWv-qSxwZjtT1P8lniKqyTujrCehfh4_iIbHwmZUzA4vAbz2Q4eKMh1RM/s1600/646A4019.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdq6plzQ1isHrn-zAxXrHat0AFR_St9Mw7vF3SssWtvWPrrt1H33uhfuDxV144oN4Ycxo3BG6CIF-CJZuS8awWv-qSxwZjtT1P8lniKqyTujrCehfh4_iIbHwmZUzA4vAbz2Q4eKMh1RM/s1600/646A4019.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBYZ4Ysu94OMGU_XeOuSJYCFHZMOcHZfe2jmSCTHqWm6HydZVRUs-1_pOOTNwxsF8pSH_rRkQTebS5Bgub8jPXs35IjjrzXU-Y50Z-LLkKZlB-FlUgmaJjLd7mh0T6iFUvcxx40938P8c/s1600/646A3649.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBYZ4Ysu94OMGU_XeOuSJYCFHZMOcHZfe2jmSCTHqWm6HydZVRUs-1_pOOTNwxsF8pSH_rRkQTebS5Bgub8jPXs35IjjrzXU-Y50Z-LLkKZlB-FlUgmaJjLd7mh0T6iFUvcxx40938P8c/s1600/646A3649.jpg" /></a>
Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-42167381281797291712017-08-15T00:04:00.000+02:002017-08-15T14:23:52.980+02:00Abbe goes Ernst.När vi ändå var igång med betongarbetet på ön så kom Abbe och jag på att vi kunde gjuta några spel som vi kan ha stående utomhus. Abbes favoritspel Kalaha kändes direkt som en given kandidat.<br />
<br />
Och eftersom det var väldigt länge sedan jag gjorde någon <a href="http://www.hejaabbe.com/2009/12/fem-minuter.html" target="_blank">sån där</a> liten <a href="http://www.hejaabbe.com/2012/10/abbes-spellista.html" target="_blank">film</a> med Abbe så passade jag på att dokumentera hela rasket. Så håll till godo. Här får du lite tips till nästa säsong, Ernst.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/pRf1Gih00lY?ecver=1" width="560"></iframe>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-54658148284867098452017-08-12T21:39:00.004+02:002017-08-12T22:14:21.568+02:00Drömmen om ett fritidshus – del 34. Betongbarn.Hej på er. Nu har dagarna, veckorna och månaderna sprungit iväg sådär igen, men skit i det, här kommer en liten uppdatering. Och nu är jag tillbaka med ett inlägg om fritidshuset. Det blir ett litet hopp till nutiden eftersom vi varit här och njutit av den bohuslänska sommaren hela semestern, och så får jag hoppa tillbaka till där jag var i byggberättelsen i nästa inlägg. Ok?<br />
<br />
Vi behövde en "entrétrappa" istället för de två lastpallarna som legat framför dörren i över ett år. Den tänkte vi gjuta. Men så funderade vi på hur vi skulle göra med ytan framför entrén, dvs de exakt 4,5 meter som finns mellan huset och tomtgränsen. Grus, plattor, gatsten, gräs, träddäck eller vad skulle vi hitta på? Nåja, riktigt 4,5 meter är det inte längre eftersom vi planterat en bokhäck en liten bit in från tomtgränsen för att få lite avskildhet både för vår egen och för grannarnas skull.<br />
<br />
Det är ju lite utav en gammal tradition i Bohuslän med betong även i trädgårdarna. Det är mycket granitklippor att förhålla sig till och ofta gjöt man både gångar och trappor i de smala prången mellan husen. Det är kanske det vi ska göra? Gjuta en uteplats.<br />
<br />
Sagt och gjort. Vi beställde cement, grus, sand och hyrde lite maskiner som vi behövde för att sätta igång. Och oss emellan, cross fit i all ära – gjut en uteplats istället gott folk, det gör lika ont i kroppen efteråt.<br />
<br />
Jag har lyft 37 st 25-kilossäckar med cement 74 gånger, skyfflat 444 skyfflar med sand, 148 skyfflar med grus och kört en drös med skottkärrelass med den färdigblandade betongen. Nåväl, skottkärrekörningen skötte min svärfar för det mesta, som tur var. Det är enklare att hantera allt när man är två.<br />
<br />
Jag hade ärligt talat inte så jättemycket koll på hur man skulle göra sånt här, men efter lite googlande så kändes det som att jag fattade själva grundprincipen. En dryg semestervecka tog arbetet. Och vet ni vad? Jag tycker det blev riktigt bra. Vad tycker ni?<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhihy8zuMyL1hDBsZxWUxu3vtJrR7EQySLytRNBuv3sbtuIe1AT9X0JapSOob1wzg8UVffDLlFOCBchYgTRCz5ClHv1nBslddNj_QC6-YaGp7rLCIf7Bi3lak0dQLzl9bPPKXZK_ruhnh8/s1600/646A2439.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhihy8zuMyL1hDBsZxWUxu3vtJrR7EQySLytRNBuv3sbtuIe1AT9X0JapSOob1wzg8UVffDLlFOCBchYgTRCz5ClHv1nBslddNj_QC6-YaGp7rLCIf7Bi3lak0dQLzl9bPPKXZK_ruhnh8/s1600/646A2439.jpg" /></a><br />
Först la vi ut ett lager med en grusblandning som kallas 0-32 (för att storleken på gruset är mellan 0 och 32 mm stora), jämnade av det så att vi fick en slät yta med en lagom lutning bort från huset. Och så "paddade" vi alltihop med en marvibrator för att få ett stabilt och bra underlag. Ovanpå den hårda ytan la vi ett lager grus som bärlager för betongen.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjekt21AUNxKIV1XCrrfgDqbs4dMG0TLyWRGZoLUFh71XrX4MmSOUATWx3T2O-66v3KDdJkvgPUnFiYGL4i3thTx-u68pIM-4HCs4PT4pbATCuJdkrjTjZDK-2TiQu9FQq7zQ4-CPf6JJk/s1600/646A2435.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjekt21AUNxKIV1XCrrfgDqbs4dMG0TLyWRGZoLUFh71XrX4MmSOUATWx3T2O-66v3KDdJkvgPUnFiYGL4i3thTx-u68pIM-4HCs4PT4pbATCuJdkrjTjZDK-2TiQu9FQq7zQ4-CPf6JJk/s1600/646A2435.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNl9Q_FQMxCH2yGDsfgPDpb5_g_8aAkuh4UUbaRn7pmZtVMvQkN65t8aHDIloAW1_-MAzpBH1q0YkwgPy_MfLY1kfmBgZrFMpp0qHc34QFHPYw-9vB6tAbB4XPlKuMz448yXwC_qTf28o/s1600/646A2437.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNl9Q_FQMxCH2yGDsfgPDpb5_g_8aAkuh4UUbaRn7pmZtVMvQkN65t8aHDIloAW1_-MAzpBH1q0YkwgPy_MfLY1kfmBgZrFMpp0qHc34QFHPYw-9vB6tAbB4XPlKuMz448yXwC_qTf28o/s1600/646A2437.jpg" /></a><br />
Så var det dags att bygga en form för själva trappavsatsen, med armering och hela faderullan. För att inte trappen skulle väga för mycket och för att det inte skulle gå åt hur mycket betong som helst så är kärnan fylld med några frigolitblock. Sedan var det bara att sätta igång och blanda cementen med grus, sand och vatten.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwCuOEenwn-6nw9gmEAUSfS5_od0LefUJ1ZRoNTq07_RSfYR6_0Xi8Y3GFlWY2D5H6jQ9lUWeJ2PKnWm3CSCY6Imn1KmxAHWftunaCdmPuat9G7VBAJghCOaVTQtD2UMOfX2SYzrzidMk/s1600/646A2446.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwCuOEenwn-6nw9gmEAUSfS5_od0LefUJ1ZRoNTq07_RSfYR6_0Xi8Y3GFlWY2D5H6jQ9lUWeJ2PKnWm3CSCY6Imn1KmxAHWftunaCdmPuat9G7VBAJghCOaVTQtD2UMOfX2SYzrzidMk/s1600/646A2446.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9DkY5K3yoQOqaOLFHtFzPMVYUdZJNO5Zj1ZmwWmWCd0oGLUW_qcfW2BZa6e4IwJGm3omZTR6fVRyizGakm-gAsymQwUyQCnJ2T-pKlpAIv0zhw8XRRPRehMmb4Xm3t-dAgDStFlV-ikM/s1600/646A2443.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9DkY5K3yoQOqaOLFHtFzPMVYUdZJNO5Zj1ZmwWmWCd0oGLUW_qcfW2BZa6e4IwJGm3omZTR6fVRyizGakm-gAsymQwUyQCnJ2T-pKlpAIv0zhw8XRRPRehMmb4Xm3t-dAgDStFlV-ikM/s1600/646A2443.jpg" /></a><br />
Någon dag efter att trappen var färdiggjuten och hade börjat bränna satte jag igång och byggde formar till resten av ytan. Det blev en och en halv meter stora kvadrater, som väldigt oversized betongplattor. Själva trappavsatsen har samma mått, så tanken är att den ska se ut som att den liksom bara rest sig upp högre än de andra kvadraterna.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVQla6rQQOXps9KW7_C_SZbbbdGHfCjiaB_NqJZXbdHJwXBRdJubmgNEIxTZbkrLCGgxLfBzt4QOu_zv4jRPsDhcQjYFt6K8IxJWeW8vBhcKTTXlnl080mgn2YzknGA39JjYuqdw459n0/s1600/646A2450.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1067" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVQla6rQQOXps9KW7_C_SZbbbdGHfCjiaB_NqJZXbdHJwXBRdJubmgNEIxTZbkrLCGgxLfBzt4QOu_zv4jRPsDhcQjYFt6K8IxJWeW8vBhcKTTXlnl080mgn2YzknGA39JjYuqdw459n0/s1600/646A2450.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh7I9MaN3_X5Aou-6LDC8R1XGrA6JMLcDzzpagoSmE10EV0kvZ2NEu_-_6LVLr27rYSqQzcNy-qmp-JWD8Y7AUdlLcb1Rg0lT1bzeT751MmWzp8v60S6V49oo5dkaASFCoj9p5nZcua4c/s1600/646A2451.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh7I9MaN3_X5Aou-6LDC8R1XGrA6JMLcDzzpagoSmE10EV0kvZ2NEu_-_6LVLr27rYSqQzcNy-qmp-JWD8Y7AUdlLcb1Rg0lT1bzeT751MmWzp8v60S6V49oo5dkaASFCoj9p5nZcua4c/s1600/646A2451.jpg" /></a><br />
När betongen bränt ett antal timmar är det dags att riva den. Den ska inte vara lös som chokladpudding, men heller inte ha bränt färdigt så att den blivit stenhård. Jag vet inte riktigt vad jag ska jämföra med, som ett suddgummi kanske? Då arbetar men över ytan med en så kallad rivbräda, en "bräda" med grov yta som river upp det översta lagret betong.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF5V3hRMeNqK5a6_N-2ZnMH_v858aGUlUDH8i-bXTr2pB-n944HYYCNeF-o9lrZBb3GGgvH-WvbXR-ruOyyYBYQaOUyFTXJ7nJOopfywDgYDtoQ5jX47-pOWGxh52jxvEoTRAEFnoSVX8/s1600/646A2452.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF5V3hRMeNqK5a6_N-2ZnMH_v858aGUlUDH8i-bXTr2pB-n944HYYCNeF-o9lrZBb3GGgvH-WvbXR-ruOyyYBYQaOUyFTXJ7nJOopfywDgYDtoQ5jX47-pOWGxh52jxvEoTRAEFnoSVX8/s1600/646A2452.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb0IDCbcPWFZMuYJHJkxi9W9nA9wz5xBMyNop1gOgHqtJOWNJiSLTsV6jKRgBW5qZYd6DlW4F3OI14KEBtl56eKL6YPd4AknQ0acvu-giOvqm7qY1VOQdFoyISaeQpcyNHfgg7L3gR8IY/s1600/646A2454.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb0IDCbcPWFZMuYJHJkxi9W9nA9wz5xBMyNop1gOgHqtJOWNJiSLTsV6jKRgBW5qZYd6DlW4F3OI14KEBtl56eKL6YPd4AknQ0acvu-giOvqm7qY1VOQdFoyISaeQpcyNHfgg7L3gR8IY/s1600/646A2454.jpg" /></a><br />
När man rivit betongen får man en smet på ytan som är ungefär som spackel och då är det dags att arbeta den slät med hjälp av ett stålsvärd. Det är som någon slags mellanting mellan en bredspackel och ett strykjärn, om man säger så.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu5x1NNP5oVxg_N0_OLThntdUVkItAlI3zFQZbPR7So_GMdZQ_URSe8PvNGoIV2kadhxLkStNKhRpFfkhLf7cvLKJQaIJsZ-8_tqjngTKpEHwOl1oPOCiquTaTz6ORk3SUx-UwqzjytmM/s1600/646A2650.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu5x1NNP5oVxg_N0_OLThntdUVkItAlI3zFQZbPR7So_GMdZQ_URSe8PvNGoIV2kadhxLkStNKhRpFfkhLf7cvLKJQaIJsZ-8_tqjngTKpEHwOl1oPOCiquTaTz6ORk3SUx-UwqzjytmM/s1600/646A2650.jpg" /></a><br />
När betongen bränt tillräckligt för att inte vara kletig längre täckte jag den med plast för att behålla fukten. Där fick den ligga och bränna i några dagar medan jag vattnade under plasten med jämna mellanrum. Ju långsammare det bränner desto starkare blir det. När de sista rutorna hade bränt i en dryg vecka var det dags att ta bort formen. Som ni kanske kan se på bilden ovan så använde jag dubbla brädor med en liten distans (kilar, masonit eller liknande mellan som man pillar bort när det är dags att ta bort formen). På så vis är det lättare att få allt att släppa.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWQtvJP-4Xhu4YFQXaYeC0pZPf9qSr0XZIvhl-IkQkuU4nU341Q6fiMXG0qXAT0NKtOqdHzGKtK5VZcmw8doHvvfdCYs3oG7oulTWRNcsLpgHipndGr0U3oRnzt3GsVo1GlxxJDfNB2JA/s1600/646A2663.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1067" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWQtvJP-4Xhu4YFQXaYeC0pZPf9qSr0XZIvhl-IkQkuU4nU341Q6fiMXG0qXAT0NKtOqdHzGKtK5VZcmw8doHvvfdCYs3oG7oulTWRNcsLpgHipndGr0U3oRnzt3GsVo1GlxxJDfNB2JA/s1600/646A2663.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhaRjwxVFyqUOZonIYRhvn9OInyqs25Oe1Rf-PKEqij3vX_Hdtri4blV5RTTZd1YJmswhWnwhdIF33cIiNeT4J49U6Nc5lviw2tXqYf2pu7tm6SJ3k4XM1_1FgoM43nP17GYbsbVLcBdU/s1600/646A2666.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhaRjwxVFyqUOZonIYRhvn9OInyqs25Oe1Rf-PKEqij3vX_Hdtri4blV5RTTZd1YJmswhWnwhdIF33cIiNeT4J49U6Nc5lviw2tXqYf2pu7tm6SJ3k4XM1_1FgoM43nP17GYbsbVLcBdU/s1600/646A2666.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaCanz2Mh8P-QJSbpvb0RNRnikhp4CEBMfQpDG_i-jQP9ZOK12IUnNPFjf8xs2Ytj2YTbHQGVxeOh1XDV9Zvs-YKcUJ-ykEU6ClcYSAroaKK4fhf8mWM45mWbS8OJbO05pDRe1fvFQjE8/s1600/646A2673.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaCanz2Mh8P-QJSbpvb0RNRnikhp4CEBMfQpDG_i-jQP9ZOK12IUnNPFjf8xs2Ytj2YTbHQGVxeOh1XDV9Zvs-YKcUJ-ykEU6ClcYSAroaKK4fhf8mWM45mWbS8OJbO05pDRe1fvFQjE8/s1600/646A2673.jpg" /></a>Voilà, färdigt! Ganska okej faktiskt. Just nu fyllde vi skarvarna med grus. Eventuellt hittar vi något som växer i skarvarna istället för att mjuka upp intrycket, kanske kryptimjan till exempel. Jag passade förresten på att göra en liten ljugarbänk att ställa utanför entrén också. Den är gjort av gamla plank från huset som stod på tomten innan vi byggde och ska passa ihop med bordet jag byggt av samma virke. Kanske kommer det ett inlägg med bilder av dem ihop så småningom, men nu får bänken stå utanför dörren så länge.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhm_OuP-2Xgxq0lddQZmRbSQQNUVGimrA1yAOugQJqn9u4UN5gfcO3xwWxAw1K233UbaaAVlv_JS25lXaS2DN1WaTvKmqZkUKMdKYcwgaIb4QPIcBeGNmAeWc_9csF0gA5gThto2ERmAD0/s1600/646A2678.jpg" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1067" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhm_OuP-2Xgxq0lddQZmRbSQQNUVGimrA1yAOugQJqn9u4UN5gfcO3xwWxAw1K233UbaaAVlv_JS25lXaS2DN1WaTvKmqZkUKMdKYcwgaIb4QPIcBeGNmAeWc_9csF0gA5gThto2ERmAD0/s1600/646A2678.jpg" /></a><br />
Jag köpte en diamantskiva till min vinkelslip och fasade av alla kanter i 45 grader. Dels för att de inte ska vara så känsliga för att slå av en bit, dels för att de ska bli mindre vassa för barfotafötter, men också för att det ger ett ganska fint, arbetat intryck.<br />
<br />Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-65011255001245722212017-06-08T21:59:00.001+02:002017-06-08T21:59:27.489+02:00Blomstertid.Det är den tiden på året. Småttingar i fina kläder står pirriga framför ett hav av föräldrar med kameror, telefoner och iPads i högsta hugg. På en given signal från en hukande pedagog klämmer de i med Idas sommarvisa, men när de kommit till "bena blir fulla med spring" är några redan färdiga, minst en textrad före de andra i gruppen. Det gör inget. Det är nervositeten, viljan och glädjen i deras små röster som gör det hela så fint ändå. Det är deras ambition och förväntningar som får mina ögon att tåras. Varenda sommaravslutning. Varje år.<br />
<br />
Idag var det storebrors skola som hade avslutning. Imorgon är det Abbes. Och inför morgondagen känns det lite extra vemodigt. Efter elva år på skolan blir detta nämligen den sista.<br />
<br />
Storebror började i förskolan på det lilla föräldrakooperativet när han var tre år och något år efter det fick Abbe en plats. Sedan dess har vi varit på åtskilliga arbetsdagar och städdagar, vi har snickrat och målat och jag har suttit i styrelsen och arbetat fram skolans intranet. Vi har varit på barnens <a href="http://www.hejaabbe.com/2013/01/vernissage.html" target="_blank">konstutställningar</a>, <a href="http://www.hejaabbe.com/2014/01/bokrelease-med-fest.html" target="_blank">bokreleaser</a> och <a href="http://www.hejaabbe.com/2015/03/the-show-must-go-on.html" target="_blank">dans och teaterföreställningar</a>. Vi har varit på utvecklingssamtal och med stolthet hört killarnas pedagoger berätta om deras framsteg. Och vi har haft möten med specialpedagoger om vilket stöd Abbe kan tänkas behöva.<br />
<br />
Och <a href="http://www.hejaabbe.com/2015/06/storebrors-sista.html" target="_blank">skolavslutningar</a>. I tio år har jag stått med tårar i ögonen utanför den Bullerbyidylliska lilla skolan och njutit av sjungande barnröster och hemsnickrad koreografi. I tio år har vi suttit på en picknickfilt på skolans gräsmatta och ätit tårta från den dignande tårtbuffén. Och i morgon är det sista gången för vår del. Men för första gången ska både tårta, uppträdanden och avtackningar avnjutas inomhus, i lånade lokaler, eftersom vädergudarna lovat ett riktigt skitväder.<br />
<br />
Men kommer det påverka mina tårkanaler? Knappast. Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-89607583473023640112017-04-17T23:40:00.001+02:002017-04-18T07:29:54.157+02:00Påsken i bilderVi tillbringade hela påskhelgen på ön. En helg med alla väder. Sol, regn, snö, vind och stiltje. Och trots att det egentligen var ganska kallt för att vara påsk så blev det rätt många soltimmar i kustbandet.<br />
<br />
Så det har byggts stenmur och snickrats ett bord av gamla, rejält grova, plankor från det <a href="http://www.hejaabbe.com/2015/10/drommen-om-ett-fritidshus-del-15.html" target="_blank">gamla huset</a> som låg på tomten innan vi byggde nytt. Det har gåtts promenader, ätits påskägg och tittats på påskbrasa, eller påskefyr som man säger på öarna. En riktigt skön helg helt enkelt. Det enda tråkiga är att man inte vill åka därifrån när ledigheten är slut.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-wluzym6xp8AYv02CnG_8M4YSo5SAv9nWin11TokGF35LUtCE4wXNM2cGUdXmxpyrsWbBCxyeWEmBUh34hhMMUJLZNxhkbwnPAs8LptqlPFJV0Sp83ECjbY0ilTRBdkQawt8qR_Ph3w4/s1600/646A1107.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-wluzym6xp8AYv02CnG_8M4YSo5SAv9nWin11TokGF35LUtCE4wXNM2cGUdXmxpyrsWbBCxyeWEmBUh34hhMMUJLZNxhkbwnPAs8LptqlPFJV0Sp83ECjbY0ilTRBdkQawt8qR_Ph3w4/s1600/646A1107.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL4BF98G2cRjt65tAeuQpe7bsnJeC0yysn2xJn1T0Ds9kHqfLUqfhANeXhV-t0vfAjkXItj3PsyXVRBgT3AjvdpXXMq3a-L8vJIs4zXC5jg9lQzunVp5aMZRcSCol_rnniGbUx7lpYxZ8/s1600/646A1126.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL4BF98G2cRjt65tAeuQpe7bsnJeC0yysn2xJn1T0Ds9kHqfLUqfhANeXhV-t0vfAjkXItj3PsyXVRBgT3AjvdpXXMq3a-L8vJIs4zXC5jg9lQzunVp5aMZRcSCol_rnniGbUx7lpYxZ8/s1600/646A1126.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIRSSqjmgiUB0Tr1_dsHNTb3J97hr64vpfoTBjHo3CP0RUZpn-IZWPcm8jcudLHJWywipI68hAqOtGZt35UbkbM790AV7up6ojyPvlajONx4dxhql7HhLFE-iO7I6_-qRJlj9UMlD16Kk/s1600/646A1130.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIRSSqjmgiUB0Tr1_dsHNTb3J97hr64vpfoTBjHo3CP0RUZpn-IZWPcm8jcudLHJWywipI68hAqOtGZt35UbkbM790AV7up6ojyPvlajONx4dxhql7HhLFE-iO7I6_-qRJlj9UMlD16Kk/s1600/646A1130.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvJYqbX-Soe2LI8lZVB2ud-EVYU1Rd_awwVD4FULCB8zmpAMYf8COFOVVhJvZYB5MYMpfwqFF5l8lP4uadppDf4bFHwebmk_rGrz5H-HkCPDLMicVrSjgJ1rjqJVmk55z1iSqXaaAhOFg/s1600/646A1135.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvJYqbX-Soe2LI8lZVB2ud-EVYU1Rd_awwVD4FULCB8zmpAMYf8COFOVVhJvZYB5MYMpfwqFF5l8lP4uadppDf4bFHwebmk_rGrz5H-HkCPDLMicVrSjgJ1rjqJVmk55z1iSqXaaAhOFg/s1600/646A1135.jpg" /></a><br />
Det finns en del blåsippor på ön, på vissa ställen riktigt mycket faktiskt. En fin första liten signal att nu är det ändå vår på gång. De är lika fascinerande att se varje år. Varför är det så?<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgz4Tzwr-n2x5TNjgfMTUKDndbIqT_5999YHkgyhmB4vtRbHlRCryz7BlT0C2x2fhQfK9T89y4LonjvxsI51e-Ruhx_5NmweFTshInzl9nHd2iyYU-56Sw0taTso4cM7oW4jYy616tbH5s/s1600/646A1145.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgz4Tzwr-n2x5TNjgfMTUKDndbIqT_5999YHkgyhmB4vtRbHlRCryz7BlT0C2x2fhQfK9T89y4LonjvxsI51e-Ruhx_5NmweFTshInzl9nHd2iyYU-56Sw0taTso4cM7oW4jYy616tbH5s/s1600/646A1145.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwPcO9jgqbRA3rSLZxqtcPYt_1YYjYInKE9EAUX6BxJN26wU-3YuoJpxl7_F5iC3BxTWT9XTX4wBi8y6rO34XZiLSFh3rG4glqYUzNghV2ZzpRr-IclsmlsJMgku4gPXGeRoUXWIXgnMU/s1600/646A1147.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwPcO9jgqbRA3rSLZxqtcPYt_1YYjYInKE9EAUX6BxJN26wU-3YuoJpxl7_F5iC3BxTWT9XTX4wBi8y6rO34XZiLSFh3rG4glqYUzNghV2ZzpRr-IclsmlsJMgku4gPXGeRoUXWIXgnMU/s1600/646A1147.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHAEVm45e8lxXNT_fX9N-aj_yaIN-awNVieo6Geq4FwTRhqt74Mg49Q8MkAkxO7XVerSRv7y5AFo7x0GDN1nod-JTsOn2g643FHYto6VvEcNWlGvq4piNwFu2Vuwv_KTc6sP3dM0DB8MA/s1600/646A1152.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHAEVm45e8lxXNT_fX9N-aj_yaIN-awNVieo6Geq4FwTRhqt74Mg49Q8MkAkxO7XVerSRv7y5AFo7x0GDN1nod-JTsOn2g643FHYto6VvEcNWlGvq4piNwFu2Vuwv_KTc6sP3dM0DB8MA/s1600/646A1152.jpg" /></a><br />
På berget vid ena kanten av vår tomt, precis utanför de stora panoramafönstren, står två små björkar. De har fått jobbet att bära upp lite traditioner. I vintras hade de belysning och såg ut som en liten utegran och nu fick de klä på sig påskfjädrar. Midsommarstång nästa kanske?<br />
<br />
Killarna vill fortfarande leta efter påskägg ute, trots att de börjar bli hyfsat stora nu. Men nytt för i år: Nytt hus och ny tomt att leta på.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1iczwPObVhyphenhyphenF7fYainyJlyuiJ4ycGPIGBFHP7HwMSQjVVbD2anObnOFueHCieMOyDTuyWnrY1yqWTy9L2W1ukYNP7UtQmGOU21pmaZNdeGc1AGc73vN550JsZ2vIbQjRAq36G2uEdJjA/s1600/646A1168.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1iczwPObVhyphenhyphenF7fYainyJlyuiJ4ycGPIGBFHP7HwMSQjVVbD2anObnOFueHCieMOyDTuyWnrY1yqWTy9L2W1ukYNP7UtQmGOU21pmaZNdeGc1AGc73vN550JsZ2vIbQjRAq36G2uEdJjA/s1600/646A1168.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFNSGiZ7FxzY5_t9SCDfffORhIuVnrUYmipYwGhwpg_Xb5GktWRGZOWvsYvuB87cx6fDAwfyNQH5coPo7fbDxcMCkKAjETQ1TzpKCGTs6h5GBGp6f-CfT_nI76393dHySoCKJGfz1W19Y/s1600/646A1173.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFNSGiZ7FxzY5_t9SCDfffORhIuVnrUYmipYwGhwpg_Xb5GktWRGZOWvsYvuB87cx6fDAwfyNQH5coPo7fbDxcMCkKAjETQ1TzpKCGTs6h5GBGp6f-CfT_nI76393dHySoCKJGfz1W19Y/s1600/646A1173.jpg" /></a><br />
Vi tog en tur upp till toppen av berget där öns barn och ungdomar slet och drog upp alla granar de samlat och gömt sedan jul för att bygga en ståtlig <a href="http://www.hejaabbe.com/2016/03/glad-pask.html" target="_blank">påskefyr</a>. Självklart drog vi med oss lite ris och grenar själva på vägen upp. Abbe konstaterade att nästa år så ska han vara med och jobba med fyren. Tycker jag låter som en bra idé, det är nog ett bra sätt att lära känna lite andra killa och tjejer i hans ålder på ön.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9RJMlIqw2eb_8lvEnSBZSTVnWDA8he-nGvkKyBpKsSgugistelY1c_KH-lvx7AzfvTcXOEPdeEDZA447FE0QB6n31-uuYDgZ5U_2TSkUX1mkiDpFuCud28vJTNT6YsN0Ko9g0sqM0vCA/s1600/646A1175.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9RJMlIqw2eb_8lvEnSBZSTVnWDA8he-nGvkKyBpKsSgugistelY1c_KH-lvx7AzfvTcXOEPdeEDZA447FE0QB6n31-uuYDgZ5U_2TSkUX1mkiDpFuCud28vJTNT6YsN0Ko9g0sqM0vCA/s1600/646A1175.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiq2XA0xX9bN_Y8YDFtD8kahB6SYe1-XTaeCqn4CTrO2FRjCsgjYdKF8kNn5bct7kojbUecQclk_FNBeE_ky_nA1u_81p2JWa_6hKQ6IpJaGZt0PnBcuHNPTjK7Ik6H37lK33OGB1LjyFM/s1600/646A1212.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiq2XA0xX9bN_Y8YDFtD8kahB6SYe1-XTaeCqn4CTrO2FRjCsgjYdKF8kNn5bct7kojbUecQclk_FNBeE_ky_nA1u_81p2JWa_6hKQ6IpJaGZt0PnBcuHNPTjK7Ik6H37lK33OGB1LjyFM/s1600/646A1212.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh887lI3A22ni69ua8CDj7F_SmUQh6ytaPxu4PJ6MrB_TrN8XsjAVmnWnfIWBjkCoKZXLEl9eDwXNxeJOgjwApskaeyM1hMEosjFP1rf52UD9kCC0M9n1e-c2TVCKZuUHc-qs7q7hzfvEk/s1600/646A1207.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh887lI3A22ni69ua8CDj7F_SmUQh6ytaPxu4PJ6MrB_TrN8XsjAVmnWnfIWBjkCoKZXLEl9eDwXNxeJOgjwApskaeyM1hMEosjFP1rf52UD9kCC0M9n1e-c2TVCKZuUHc-qs7q7hzfvEk/s1600/646A1207.jpg" /></a><br />
Brandkåren var uppe och riggade iordning en brandpost och la några rullar slang på plats, ifall något skulle gå snett av någon anledning. Men det är nästan bara granit och kanske lite ljung runt platsen där elden är så det ska nog mycket till för att det ska bli problem.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC9iJveexQkdhAHsYceG25ETDUV6HXvOz5sbMUwpCw3q6NMqBNFCtGCxJyP14BXz_HfUbWGvJlwxTkHX1hR6WTKKTlc_oEHFQIaUCUs8t0OcwcQAWUPysAwfxlp6bUtSlzfWLcQnfUE_g/s1600/646A1221.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC9iJveexQkdhAHsYceG25ETDUV6HXvOz5sbMUwpCw3q6NMqBNFCtGCxJyP14BXz_HfUbWGvJlwxTkHX1hR6WTKKTlc_oEHFQIaUCUs8t0OcwcQAWUPysAwfxlp6bUtSlzfWLcQnfUE_g/s1600/646A1221.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVVgVbkzYlGCadVCnUDq1YzjHM7ehL5yoOe3Egn8qVrbb6UXB9wB1MS4Ij9kmawh59oAcUP0iOhw94gcA98Z5jnaP-hxuK1Pai1a5ITjBtTLvKvYnk36UTo6ctYen3aW0ksCyWS9IHJ5g/s1600/646A1228.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVVgVbkzYlGCadVCnUDq1YzjHM7ehL5yoOe3Egn8qVrbb6UXB9wB1MS4Ij9kmawh59oAcUP0iOhw94gcA98Z5jnaP-hxuK1Pai1a5ITjBtTLvKvYnk36UTo6ctYen3aW0ksCyWS9IHJ5g/s1600/646A1228.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNWDwzldHrNLUj0hoTDvIN7NAD0DtUwJv-dturZGknb9SeBio2HQNNAUWzSSVKeo_3cAkwrclvjam2pdJ0Aoli1-9fgwVUmvhbiLaZpKm4otFD3Qgv864uKqPSnaGoZ1-Xa6VAGXgcXtU/s1600/646A1230.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNWDwzldHrNLUj0hoTDvIN7NAD0DtUwJv-dturZGknb9SeBio2HQNNAUWzSSVKeo_3cAkwrclvjam2pdJ0Aoli1-9fgwVUmvhbiLaZpKm4otFD3Qgv864uKqPSnaGoZ1-Xa6VAGXgcXtU/s1600/646A1230.jpg" /></a><br />
Eftersom en del av tävlingen öarna emellan går ut på att tända sist så brukar man tända en "narrefyr" först för att lura de andra öarna att man tänt och på så vis få dem att tända sin före oss. Kruxet är bara att alla öar gör samma sak och dessutom flera gånger så jag vetitsjutton hur de reder ut vem som egentligen tände sist. Kanske spelar det inte så stor roll, så länge alla öar tror att just de vann<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_IHmiC1Fyat11zyOqnAV-J238zJ1GSEhRaDCqz53DLTxinu0a0lZbPBALzO8IOgTjJEwFtGgvpsdxE3DCffeak0aINlCA2HG2sVAQa2u5VJHrFDK2ufEeOfNBJrZqEAZrhH8IQCaktzU/s1600/646A1240.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_IHmiC1Fyat11zyOqnAV-J238zJ1GSEhRaDCqz53DLTxinu0a0lZbPBALzO8IOgTjJEwFtGgvpsdxE3DCffeak0aINlCA2HG2sVAQa2u5VJHrFDK2ufEeOfNBJrZqEAZrhH8IQCaktzU/s1600/646A1240.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9VdoNS6prJjyJlXIKDSCTR-60zVDjheUVat7UOZ48IcAF3BuXV8cLCXgEVvOxZYUrl_Cu8OoRzsRQ7gOb4z9ZTYkYyBYDYISJQ5AK2nUz_qTCiK8zRRhbKZe05Mv_CaOnSfGJVfP-VuU/s1600/646A1243.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9VdoNS6prJjyJlXIKDSCTR-60zVDjheUVat7UOZ48IcAF3BuXV8cLCXgEVvOxZYUrl_Cu8OoRzsRQ7gOb4z9ZTYkYyBYDYISJQ5AK2nUz_qTCiK8zRRhbKZe05Mv_CaOnSfGJVfP-VuU/s1600/646A1243.jpg" /></a><br />
När väl den stora fyren tänds, den som de sparat granar till i flera månader, och sedan slitit och släpat hela dagen för att bygga, så går det fort. På bara några minuter är den nerbrunnen. Det är otroligt effektfullt och maffigt.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiY31E3GLwyh1sCP9Q990TcVqON-Mcf3b_0BEvTDM-WZso6QbcKFu8fsvCAnXVUd3KDtKDfOUT3MyClAhjdINKKfcwqsl6z6v2wIEvVima__wCEnPksQ5uaXwoc9xbUYdF1NDDfkagShks/s1600/646A1264.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiY31E3GLwyh1sCP9Q990TcVqON-Mcf3b_0BEvTDM-WZso6QbcKFu8fsvCAnXVUd3KDtKDfOUT3MyClAhjdINKKfcwqsl6z6v2wIEvVima__wCEnPksQ5uaXwoc9xbUYdF1NDDfkagShks/s1600/646A1264.jpg" /></a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_QaIkDjo0ZaCsO2bLjTy6rl-_tv_c2HVBOfh0BYqyb4BHYR62JkK7hUYj3NZC1BOOLSAY6-6zInUi1ILGgrtqpQTI0XG-_xuYegIstVqSviycQ_6V_KHy2QXpPH73hPtviE3-yghy0iU/s1600/646A1275.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_QaIkDjo0ZaCsO2bLjTy6rl-_tv_c2HVBOfh0BYqyb4BHYR62JkK7hUYj3NZC1BOOLSAY6-6zInUi1ILGgrtqpQTI0XG-_xuYegIstVqSviycQ_6V_KHy2QXpPH73hPtviE3-yghy0iU/s1600/646A1275.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-49531572627614297822017-04-11T22:11:00.000+02:002017-04-11T22:11:04.673+02:00FunkispussletFör ett tag sedan, med några dagars mellanrum, kom två olika brev med Västra Götalandsregionen logotyp i kuvertets vänstra hörn. Inget ovanligt med det. Vår brevlåda har vant sig vid en konstant, aldrig sinande ström av de där breven. De visade sig, som väntat innehålla kallelser till några av de många läkare och specialister som Abbe träffar med regelbundna mellanrum.<br />
<br />
Men att båda skulle vara kallelser till samma sorts specialist (fysioterapi/sjukgymnastik), den ena hos habiliteringen och den andra på barnsjukhuset, på samma dag och exakt samma tid.<br />
<br />
Vad är oddsen för det?<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4FyzRuj_hR41fAZ1LC5cWeXytO8Zy8g8Ip7chVfnfFQuNPXeiBneLp7WBlUKyY7RYzNUADM_1R3bKHHOwO_QXumpgdDe5f37IlUigmPPCnENLOTcbwA901UdBRjaDvme_1l82A6FbqJc/s1600/IMG_5816.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4FyzRuj_hR41fAZ1LC5cWeXytO8Zy8g8Ip7chVfnfFQuNPXeiBneLp7WBlUKyY7RYzNUADM_1R3bKHHOwO_QXumpgdDe5f37IlUigmPPCnENLOTcbwA901UdBRjaDvme_1l82A6FbqJc/s1600/IMG_5816.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-2195449884637023892017-04-09T22:49:00.000+02:002017-04-10T09:42:02.641+02:00Tillfälligt avbrott.Jag skrev egentligen det här inlägget i slutet på förra veckan. Hade bara några avslutande rader kvar som jag skulle knåpa ihop efter en tur på mountainbike i skogen i fredags. Men när kom hem och slog på datorn för att logga min runda möttes jag av de fruktansvärda nyheterna från Stockholm. Vansinnesdådet hade precis ägt rum och jag blev sittande i timmar vid datorn för att försöka förstå, smälta och ta in. Fortfarande i mina svettiga och leriga cykelkläder.<br />
<br />
Det var så ofattbart. Vi har tvingats vänja oss vid att se sånt här i våra nyhetsflöden. Attentat som drabbar delar av vår värld nästan varje dag i t ex Mellanöstern eller i Afrika. Ofattbara scener, men på något sätt distanserade från oss både på grund av geografi och kultur. Usch det är hemskt, men det är inte här. Det är inte vi. Även om vi bryr oss så är det också lätt att slå ifrån sig.<br />
<br />
Men på senare tid har det krupit närmare. Frankrike, Belgien, Tyskland och för mindre än två veckor sedan just London. Och nu. Nu är ondskan här, hos oss. Tiden stannar på något vis och hela livet ställdes på sin spets. Många saker kändes plötsligt otroligt värdsliga och näst intill meningslösa. Inte minst mitt blogginlägg om vår sista dag i London för precis en vecka sedan idag. Inlägget blev liggande, opublicerat.<br />
<br />
Tidigt på lördag morgon skulle jag suttit på tåget mot Stockholm för att ha styrelsemöte i Hjärtebarnsförbundet, men vi ställde in. Dels för att det inte kändes som att vi skulle få så mycket gjort dagen efter denna tragedi och dels för att alla kände ett behov av att vara nära sina familjer. Jag är faktiskt inte ens säker på om jag ens kunnat ta mig med tåget till Stockholm tidigt lördag morgon.<br />
<br />
Det har varit en märklig helg. Tom och ledsam, men också fylld av hopp. Många människor har visat en enastående vacker öppenhet och generositet mitt i det mörka. Via fantastiska initiativ i sociala media och på gator och torg. Det värmer att se.<br />
<br />
Idag kom jag att tänka på mitt inlägg. Det som jag skrev i slutet av förra veckan men aldrig förmådde att posta efter fredagens mörker. Alla fina initiativ, och inte minst den enorma uppslutningen kring Sergels torg idag, fick mig att känna det så många andra också uttryckt. Vi ska leva vidare. Vi ska inte låta oss skrämmas. Så här kommer min avslutande berättelse om vår helg i London ändå. Håll till godo.<br />
<br />
–––––––––––––––––––––––<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Vår i Holland Park. </span><br />
<br />
En helg går fort. Speciellt när man har kul, sägs det ju. På söndagen var det dags att flyga hemåt igen, men vi hade i alla fall några timmar på oss innan vi behövde dra oss ut mot Heathrow.<br />
<br />
Eftersom våren kommit lite längre i London än här hemma och det var en solig och fin dag kände vi för att vara utomhus. Och med tanke på att vi inte hade all tid i världen för att flänga runt till olika turistattraktioner, som dessutom oftast är rätt tröttsamt överfyllda med folk, så tog vi en promenad till Holland park.<br />
<br />
Det var skönt. Solen sken, Abbe fångade Pokémon och vi strosade i ett behagligt, avslappnat tempo runt i parken. Det är en fin park, med flera olika avdelningar eller vad man ska kalla det. Där fanns stora gröna gräsytor där småknattar spelade fotboll med såna där olikfärgade västar för att visa vilket lag man tillhör. Barnen var så små att västarna gick ner till deras fötter. Eller om det var västarna som var stora. Kanske var det framtidens Chelseaspelare vi såg?<br />
<br />
Där fanns fina planteringar i klassisk engelsk stil med låga buxbomshäckar, woodland, utomhusteater och japansk trädgård med vattenspeglar och stenpartier. Och där fanns ett område som kryllade av ekorrar, duvor och småfåglar. Kändes nästan som att ha hamnat mitt i "Drömmarnas trädgård" eller Teletubbies. Det fattades bara på att solen skulle börja jollra och fnittra ovanför mig.<br />
<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjelHu_br3Ryr8VDCriJDFfiJwIU1AvMkoZa_lAAW-dXv83ZosTFC8zS8g22l47ixO_u4PDVaVPz5l6dOswT1sFPJ4K_1zbQw5ucfSf4PvxQhjHsuD-LHa1D1m18HOaSwjK6Ygyyg3RxVs/s1600/646A1040.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjelHu_br3Ryr8VDCriJDFfiJwIU1AvMkoZa_lAAW-dXv83ZosTFC8zS8g22l47ixO_u4PDVaVPz5l6dOswT1sFPJ4K_1zbQw5ucfSf4PvxQhjHsuD-LHa1D1m18HOaSwjK6Ygyyg3RxVs/s1600/646A1040.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn3BExdImWJ9eBzoufk70wO1204csMbHfAH43GZT62q9E9pSy9U27TJG-vuWbC5pFufHLk2Ye7WLA0bsp9NbIKtSTP_jjvby3CWUynBwxkp2ndvkPQ9T8X6Ed3pzRt4XfQy_bPdDuFQ1E/s1600/646A1042.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn3BExdImWJ9eBzoufk70wO1204csMbHfAH43GZT62q9E9pSy9U27TJG-vuWbC5pFufHLk2Ye7WLA0bsp9NbIKtSTP_jjvby3CWUynBwxkp2ndvkPQ9T8X6Ed3pzRt4XfQy_bPdDuFQ1E/s1600/646A1042.jpg" /></a><br />
En gammal tuggummiautomat som sett bättre dagar. Man blev inte jättesugen på att smaka.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzAHXbFNAeF9hi875QB4o7jLlgzGCyCPBnukXu0sZkE8pSTqIb1hKwzF1tdQxZ4A80TkUuy90WVeixqYuIGjJj-CM-Wml7ER51dKIKDVzZxjZI0-xtTHbpFH25KiK3I73uMy98rsnAeBI/s1600/646A1049.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzAHXbFNAeF9hi875QB4o7jLlgzGCyCPBnukXu0sZkE8pSTqIb1hKwzF1tdQxZ4A80TkUuy90WVeixqYuIGjJj-CM-Wml7ER51dKIKDVzZxjZI0-xtTHbpFH25KiK3I73uMy98rsnAeBI/s1600/646A1049.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHXQ1qAif53g45F9qDbTB_5_mPgAcMnh4uZU_JEq2ryTdLAHtCr6K98Gr4NVmJdMOy_q4BkvjmoBYUH8NhaVZZK85C9tijW1d_xd1OdK9jCoYWndkqr0loMxzgJaqPbuEqXwFse6KyhGU/s1600/646A1051.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHXQ1qAif53g45F9qDbTB_5_mPgAcMnh4uZU_JEq2ryTdLAHtCr6K98Gr4NVmJdMOy_q4BkvjmoBYUH8NhaVZZK85C9tijW1d_xd1OdK9jCoYWndkqr0loMxzgJaqPbuEqXwFse6KyhGU/s1600/646A1051.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibbBsRTyQrUz135MGeGL1S2O5Z4zHHS1Pccztoj84c_KxIKcL0dUa7NbsAHgAGGOfNErCh_jIIpuwCbWMDvqcBSU5Dnp1baMoQ8C4ZFmSf4lzO2oPHL-I6SmPnvOhOOHiLB54kosIjIus/s1600/646A1061.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibbBsRTyQrUz135MGeGL1S2O5Z4zHHS1Pccztoj84c_KxIKcL0dUa7NbsAHgAGGOfNErCh_jIIpuwCbWMDvqcBSU5Dnp1baMoQ8C4ZFmSf4lzO2oPHL-I6SmPnvOhOOHiLB54kosIjIus/s1600/646A1061.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUuPRK6SnHX5buU2b56pZnt5yt8NKA0IxDWE7wpG7x9DJ6NuTrK_EWepMpJpWOUK7VtwuGsmXRn61BP5hTQDfZIYN_gfgiLRa20LoJ0DaojlajKRHyFJDEq1JGgB9uJLy3cWWwZHXSlic/s1600/646A1068.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUuPRK6SnHX5buU2b56pZnt5yt8NKA0IxDWE7wpG7x9DJ6NuTrK_EWepMpJpWOUK7VtwuGsmXRn61BP5hTQDfZIYN_gfgiLRa20LoJ0DaojlajKRHyFJDEq1JGgB9uJLy3cWWwZHXSlic/s1600/646A1068.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_3i35hsOwi3YZEwpMsppfH-JxYaBRH3a8WCUapsqqkG542w_W5v0Yg8PEUJBCxVoNyCUsUZSuB6dmGHXvNpQAQ884fhF1xKDywQ-CiDkJCg1BMjhaUHyuLDSttOHAdBEValT3Beuzkm8/s1600/646A1074.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_3i35hsOwi3YZEwpMsppfH-JxYaBRH3a8WCUapsqqkG542w_W5v0Yg8PEUJBCxVoNyCUsUZSuB6dmGHXvNpQAQ884fhF1xKDywQ-CiDkJCg1BMjhaUHyuLDSttOHAdBEValT3Beuzkm8/s1600/646A1074.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggyolbkHGECTsd_N07uPtVF5KWueGFowefaSaX8CiSRfmfJfaVG6LbTes_wP-vqGbDbvTavUPKugj-QAg-zvv4b9rT_33R3oHEiVlGhyfYSgswALrb_awbQSXdPugDXpKOidspH5GlF7Q/s1600/646A1075.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggyolbkHGECTsd_N07uPtVF5KWueGFowefaSaX8CiSRfmfJfaVG6LbTes_wP-vqGbDbvTavUPKugj-QAg-zvv4b9rT_33R3oHEiVlGhyfYSgswALrb_awbQSXdPugDXpKOidspH5GlF7Q/s1600/646A1075.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguWoVb9kFvSVAISUqSLZgMjEs1jL6aZP6A211_1nQEGHXPh7SmSXMwB5SF0JFBepDj1Y90MilTnWvamg6_Z8v_gxaWVRZUBgZxbYz0ety_auKCzWsFwduLbDZSGJKwQidR1GQaQ071DAg/s1600/646A1076.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguWoVb9kFvSVAISUqSLZgMjEs1jL6aZP6A211_1nQEGHXPh7SmSXMwB5SF0JFBepDj1Y90MilTnWvamg6_Z8v_gxaWVRZUBgZxbYz0ety_auKCzWsFwduLbDZSGJKwQidR1GQaQ071DAg/s1600/646A1076.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0MuaY01GcKJP8tqvPOHser0iSiMqnPkWyh34-SmxtkqQDgVPSjF3VSZdLCAWmzLdrQw1X7wB7Uu6TPG6PkqAtQCh7PVwrCKQXUgijyZO7z457BmxFxqoVeYeQVCfGKuQIQ9Cc-SMYRro/s1600/646A1077.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0MuaY01GcKJP8tqvPOHser0iSiMqnPkWyh34-SmxtkqQDgVPSjF3VSZdLCAWmzLdrQw1X7wB7Uu6TPG6PkqAtQCh7PVwrCKQXUgijyZO7z457BmxFxqoVeYeQVCfGKuQIQ9Cc-SMYRro/s1600/646A1077.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7eb0-5iq0WC3LajWM73hAOP1nkfm6gHXzts-qXbtp1OJBrNgEOLUbq5U_Fme2pdKXv80B2AMIZvv0Zi2KRz7g7ds-FC5X_ex7IJISFU665QmwXzSKH65XTYxAreP4OjwJyx2exICuFPQ/s1600/646A1083.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7eb0-5iq0WC3LajWM73hAOP1nkfm6gHXzts-qXbtp1OJBrNgEOLUbq5U_Fme2pdKXv80B2AMIZvv0Zi2KRz7g7ds-FC5X_ex7IJISFU665QmwXzSKH65XTYxAreP4OjwJyx2exICuFPQ/s1600/646A1083.jpg" /></a>
Kyoto Garden. Det är ju bara att läsa innantill.<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJXqHAWYMyOJk6WA5zkFn2wdp3lVUFH4saS_2AnHOORbbgt0O2uVR5rqPblRUBRadWzYQa7spG5NrQCzG1q1Vs1IAA3PGUBerssLkfHv1BABRX2Q3a67GcGmJD928lb6ci9pU8WwQJuOQ/s1600/646A1062.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJXqHAWYMyOJk6WA5zkFn2wdp3lVUFH4saS_2AnHOORbbgt0O2uVR5rqPblRUBRadWzYQa7spG5NrQCzG1q1Vs1IAA3PGUBerssLkfHv1BABRX2Q3a67GcGmJD928lb6ci9pU8WwQJuOQ/s1600/646A1062.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjttEeJlMsbWHqeGQoVP_NK0JVQTEKQDV7KOEffnOJdj81Dx2lE7kDDnUYnqdt-EYt6xxHWFpeqEtxgCcK3FKXSYgLfv77RB-1goWkIeHpblznhEYWo9pHMFnavLHfU5KRzXI3A5WfR3fQ/s1600/646A1085.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjttEeJlMsbWHqeGQoVP_NK0JVQTEKQDV7KOEffnOJdj81Dx2lE7kDDnUYnqdt-EYt6xxHWFpeqEtxgCcK3FKXSYgLfv77RB-1goWkIeHpblznhEYWo9pHMFnavLHfU5KRzXI3A5WfR3fQ/s1600/646A1085.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJiKAdWWoVryVDFdrVASzBj1NUTm1GvH8DxHnhJWSJqpEo-zS9AsjKGUtmE9dkSZy3iRC9UBjJvtNGmuXEF7baOa8U65LAQ5FKun4MN_PYGyVXKSeJ4FC4FDjjptSTlNDAbmlKgCo50Ew/s1600/646A1092.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJiKAdWWoVryVDFdrVASzBj1NUTm1GvH8DxHnhJWSJqpEo-zS9AsjKGUtmE9dkSZy3iRC9UBjJvtNGmuXEF7baOa8U65LAQ5FKun4MN_PYGyVXKSeJ4FC4FDjjptSTlNDAbmlKgCo50Ew/s1600/646A1092.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIvGYz5_BRtV4YkxgDM9b7svlnUaa_6-LjHZjiYjF2i2Obu7ZKMokGb19EzLqAE_0wQN39Xl5_eBq7ytm3FwVLPg7CkSOZWA_PhEh3UrCj_6WhQDfVbV-uEGxW-TausBjGXA9ybCLF9UM/s1600/646A1093.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIvGYz5_BRtV4YkxgDM9b7svlnUaa_6-LjHZjiYjF2i2Obu7ZKMokGb19EzLqAE_0wQN39Xl5_eBq7ytm3FwVLPg7CkSOZWA_PhEh3UrCj_6WhQDfVbV-uEGxW-TausBjGXA9ybCLF9UM/s1600/646A1093.jpg" /></a>
Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-3488836686597844862017-04-05T23:48:00.002+02:002017-04-06T19:00:59.118+02:00Chelsea vs Crystal Palace.Så kom den stora dagen. Matchen skulle börja klockan tre men vi ville vara där åtminstone en timme innan för att se laget värma upp. Enligt välunderrättad källa brukar de alltid göra det framför "family section", helt enkelt eftersom det finns många barn och unga som vill se sina idoler på nära håll. Och eftersom våra platser fanns på just den sektionen ville vi passa på att vara där tidigt.<br />
<br />
Efter frukost tog hela familjen tunnelbanan ett par stationer och gick till Science museum en sväng. Jag har alltid hört mycket om det, men aldrig kommit iväg och tittat. Ett riktigt välgjort och fullmatat museum om allsköns teknisk utveckling och jag kan tänka mig att man skulle kunna gå där i många timmar om man ville. Just nu hade de också en separatutställning om robotar som vi kollade in. Kul och intressant. Efter en fika med chokladkaka i robotdesign var det dags för Hugo och mig att ge oss av mot arenan medan Abbe och mamman gick runt på stan med ett inte helt oväntat besök på Hamleys (det jättestora leksaksvaruhuset Regent Street).<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRwd62X75ZT_ASnQuWmd9A0U3AKg1rdosu1gxPpn0-pKfwt22yEbf1df3Apv-HJjrF0F5MPTur4IMTcTDNkV_OuFPXEmNi-Qx5Mih6Mlq_Pb_G6JF8iXtCSUGJBHnqMtQxMqC6Lwaq1uU/s1600/646A0786.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRwd62X75ZT_ASnQuWmd9A0U3AKg1rdosu1gxPpn0-pKfwt22yEbf1df3Apv-HJjrF0F5MPTur4IMTcTDNkV_OuFPXEmNi-Qx5Mih6Mlq_Pb_G6JF8iXtCSUGJBHnqMtQxMqC6Lwaq1uU/s1600/646A0786.jpg" /></a><br />
<br />
Laddad kille på väg in till sitt livs första Premier Leaugematch.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipKw_NhZMUCqIXDLfqCpatRsuVJkUkSpYbGU5z1d1ahQ8wsdCaB1psNiuyCJhVslnJO2aE-OHq40r9bTXQWSjf4drpU0vVT3jfC2d6XcFmgVxbsuQsPzksHI0hcHN_EHfrG13LQCTUfXM/s1600/646A0811.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipKw_NhZMUCqIXDLfqCpatRsuVJkUkSpYbGU5z1d1ahQ8wsdCaB1psNiuyCJhVslnJO2aE-OHq40r9bTXQWSjf4drpU0vVT3jfC2d6XcFmgVxbsuQsPzksHI0hcHN_EHfrG13LQCTUfXM/s1600/646A0811.jpg" /></a><br />
<br />
Vi var där i god tid. I väldigt god tid faktist. Vi hann till och med äta var sin hamburgare i lugn och ro innan spelarna ens kom in för att värma upp. Kanske missbedömde vi lite hur snabbt vi skulle ta oss till Stamford Bridge eller hur fort vi skulle komma in. Men desto mer tid fick vi att känna in stämningen som sakta blev tätare i takt med att publiken fyllde på.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeVufO2jB9sOC0wgc_-RTFKgs1gCtHZ0-9rLwIMhgPTOhsVG4SO2W3nx-7d2GDPExmlDcF41smWZJY0pzTmJqMNxMmHS3JQ5gr-2I5FhZ3xZU-BrYe01qAp4S0AJpzhzD5TaIiz2G59Iw/s1600/646A0829.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeVufO2jB9sOC0wgc_-RTFKgs1gCtHZ0-9rLwIMhgPTOhsVG4SO2W3nx-7d2GDPExmlDcF41smWZJY0pzTmJqMNxMmHS3JQ5gr-2I5FhZ3xZU-BrYe01qAp4S0AJpzhzD5TaIiz2G59Iw/s1600/646A0829.jpg" /></a><br />
<br />
Vi satt på femte raden, alltså väldigt nära plan, och när spelarna kom in och värmde upp gick Hugo ner och ställde sig precis framme vid gräset för att verkligen komma nära sina idoler. Jag hängde på och ställde mig bredvid min glädjestrålande 14-åring. Plötsligt tog César Azpilicueta av sig en reklamtröja för Plan som han hade utanpå sitt träningsset, vände sig om och kastade den rakt mot oss. Jag var inte helt beredd men knäppte en (oskarp) bild och sträckte ut handen för att fånga tröjan. Hugo och jag fick tag i den samtidigt. Vad kul! Men på samma gång sträckte en kvinna (några år äldre än jag kanske) också fram handen och började dra i tröjan. Hon ryckte till och slet den ur Hugos och mitt grepp samtidigt som hon sa "That's mine! He said he was gonna throw it to me." Alla som stod runt omkring bara gapade och skakade på huvudet, häpna över vad de just sett. En vuxen kvinna som rycker en t-shirt ur näven på en förväntansfull tonåring. Det kom spridda kommentarer till Hugos support och tröst. Han blev som tur var inte så ledsen utan snarare överraskad över hela grejen.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxpUktv8zs_RvH4NKxA_QSZe6po0SS-a_zRMZPqYXsuq8VZVwZiEqtO6t1m5qk9oun0uitKh16tgE-9UdPYEn49tH2NdDfvSvfQXDVqobpGyCOBxpQxoZAqQxpciu_u20jPCrOcWI3Lh8/s1600/646A0841.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxpUktv8zs_RvH4NKxA_QSZe6po0SS-a_zRMZPqYXsuq8VZVwZiEqtO6t1m5qk9oun0uitKh16tgE-9UdPYEn49tH2NdDfvSvfQXDVqobpGyCOBxpQxoZAqQxpciu_u20jPCrOcWI3Lh8/s1600/646A0841.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgobgvN5evSUrC3j4G9KPlXK3rDmmvxTkBOLMMuDVONQR0QKi7dpmJbqFPansgGYo7g32cyAOX_N1pWXNNTheg0Fekp3KPVP6jUNtZ0KOb8nAyAtq7DiSTUjAxLg-r8pl8mTQfCtq85UA/s1600/646A0878.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgobgvN5evSUrC3j4G9KPlXK3rDmmvxTkBOLMMuDVONQR0QKi7dpmJbqFPansgGYo7g32cyAOX_N1pWXNNTheg0Fekp3KPVP6jUNtZ0KOb8nAyAtq7DiSTUjAxLg-r8pl8mTQfCtq85UA/s1600/646A0878.jpg" /></a><br />
<br />
Spelarna försvann ut, stadion började bli fullsatt och laguppställningen lästes upp till publikens jubel. Ur högtalarna strömmade <a href="https://open.spotify.com/track/4tg09sJm1TtgN1e3RuWEn1" target="_blank">The Liquidator</a> som tydligen alltid spelas innan hemmamatcherna och på givna ställen klämde folkmassan i med *klapp klapp klapp* CHELSEA!! Stämningen började bli riktigt mäktig. Så satte hela stadion igång att sjunga "<a href="https://www.youtube.com/watch?v=HZYfi_Ex_gM" target="_blank">Blue is the colour, football is the game</a>". Alla kunde texten utom vi, men vi försökte så gott vi kunde att klämma i där vi kunde gissa oss till rätt text. Till och med jag började känna att det här med engelsk fotboll faktiskt är rätt kul ändå.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl_TUNOanecpUvYQKFPQbUhVx3116xyckhrbRJqj5LxiGmQ6lRqJy6ahM8ovTokl_QzNwrpxAhMp-VRv4xerM9bLFzvWxFq8_QcilL-JAT3zWhtvJ3Aw7zSFS3_nWxtOP_bxsJ3ewCrp4/s1600/646A0884.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl_TUNOanecpUvYQKFPQbUhVx3116xyckhrbRJqj5LxiGmQ6lRqJy6ahM8ovTokl_QzNwrpxAhMp-VRv4xerM9bLFzvWxFq8_QcilL-JAT3zWhtvJ3Aw7zSFS3_nWxtOP_bxsJ3ewCrp4/s1600/646A0884.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWrnWqAhqC2FI9SQUaP2bN6aM0DBobi_g38K4qahNaB9K8x_1MkCEWg3K3C00QGPYFv8vhA1b0GKDjkgHuRrDLklyxtP6lrirU28Eeu998Ls2M5-NR_GKapcjqIhzzorIaqCy9hr6qQWQ/s1600/646A0945.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWrnWqAhqC2FI9SQUaP2bN6aM0DBobi_g38K4qahNaB9K8x_1MkCEWg3K3C00QGPYFv8vhA1b0GKDjkgHuRrDLklyxtP6lrirU28Eeu998Ls2M5-NR_GKapcjqIhzzorIaqCy9hr6qQWQ/s1600/646A0945.jpg" /></a><br />
<br />
Matchen börjar på ett strålande sätt med att Cesc Fàbregas gör 1-0 till Chelsea efter typ fem minuter. Det blir kul det här. Crystal Palace kvitterar ganska snabbt. Okej, tänker jag, det blir lite mer spännande i alla fall. Efter bara ytterligare 91 sekunder gör Crystal Palace att andra mål och plötsligt står det 1-2 mot hemmalaget. Meh! Chelsea har bara förlorat tre matcher före den här av 27 spelade, den här säsongen. De ska väl inte göra det idag, när vi äntligen är här?<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA9JKRmGP0bvjfUHZPbYE5WmRz73UPi8ZKzdVZJKQ0zuEGoTrLiWLpxHB66zv0CHYsZ10L4mCJZGiHJpLH1rE2rjlweYftuWfd8BL_heTCBoGV7tSExehnLcBvY_NOThTngm-sfKnbl3U/s1600/646A0899.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA9JKRmGP0bvjfUHZPbYE5WmRz73UPi8ZKzdVZJKQ0zuEGoTrLiWLpxHB66zv0CHYsZ10L4mCJZGiHJpLH1rE2rjlweYftuWfd8BL_heTCBoGV7tSExehnLcBvY_NOThTngm-sfKnbl3U/s1600/646A0899.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5Xung7SsdfpkfyFXsalbungICorcrcGrNpjsi7S2yvNAhzZ3ELqJ-FPFNnAgi6-Z8vosP4r4mxldoJ7eM1YVn4bMZPe6yXzcv04YJAH_RfmcrkjKB0Mm_lXfEnqtaYrwzHxQVVBazqco/s1600/646A0926.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5Xung7SsdfpkfyFXsalbungICorcrcGrNpjsi7S2yvNAhzZ3ELqJ-FPFNnAgi6-Z8vosP4r4mxldoJ7eM1YVn4bMZPe6yXzcv04YJAH_RfmcrkjKB0Mm_lXfEnqtaYrwzHxQVVBazqco/s1600/646A0926.jpg" /></a><br />
<br />
Hugos stora hjälte Eden Hazard dribblar bort Crystal Pallades försvarare Mamadou Sakho.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFd4vAQz7HQyN-HQl-asjnlgmBwTBWxfbq2FUrtTlN80UYoVqkihctx_yLrYyHF006JvYUETYBDFF3z5abljJP8uYBVWKiJ0o9m3YUwKFGoP7IoDW7w30BirCWSyMYxf5xf829k8E9Owo/s1600/646A0984.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFd4vAQz7HQyN-HQl-asjnlgmBwTBWxfbq2FUrtTlN80UYoVqkihctx_yLrYyHF006JvYUETYBDFF3z5abljJP8uYBVWKiJ0o9m3YUwKFGoP7IoDW7w30BirCWSyMYxf5xf829k8E9Owo/s1600/646A0984.jpg" /></a><br />
<br />
John Terry springer längs sidlinjen och värmer upp. Nåja, han värmer inte upp sig själv. Det är publiken han eldar på och det ger resultat. Från att ha tystnat lite i takt med att Chelsea legat under ett tag får han igång en riktigt fin stämning, tills en steward kommer och säger till honom att gå och sätta sig på bänken igen om han inte förbereder sig för att spela.<br />
<br />
Machen slutar 1-2 med Chelseas fjärde förlust av 28 spelade matcher den här säsongen. Det var ju typiskt. Men skit samma, vi hade en fin upplevelse ändå.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpCOMJfD-eRn1z37wCiCme6gS1QmZQLEriwUZ6OLLJr9dvYwLTF_R40JawYG_oNK1QMhOOhOVeyl3xhNxkZnZPVtoDO5cI_p4DlyDYRVod4zLhirwPIQZl9gXOdISbedPf7nfvGnTCpP4/s1600/646A1023.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpCOMJfD-eRn1z37wCiCme6gS1QmZQLEriwUZ6OLLJr9dvYwLTF_R40JawYG_oNK1QMhOOhOVeyl3xhNxkZnZPVtoDO5cI_p4DlyDYRVod4zLhirwPIQZl9gXOdISbedPf7nfvGnTCpP4/s1600/646A1023.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYHLsgdKeg-VDN-QSxZ2stj-dKEKZqHNgm7mp0sJWEmExXGBThdNXVovLj1u1FOQUaDMjh95lV0_iPVt9PruWaZVfH2K-m75khpZbWPV5HnEidX67pyP78jogaf5q6NzMD6OKj8nsOzxg/s1600/646A1032.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYHLsgdKeg-VDN-QSxZ2stj-dKEKZqHNgm7mp0sJWEmExXGBThdNXVovLj1u1FOQUaDMjh95lV0_iPVt9PruWaZVfH2K-m75khpZbWPV5HnEidX67pyP78jogaf5q6NzMD6OKj8nsOzxg/s1600/646A1032.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUluNM9-qKj5Q0Vg5sB956T0O0LeXLsRaYHSPgKslHCuxPfyIzaBm1fVsSpIcO7So67nFstLEjWgbO4xmYLxnKvLnhhcY15dTkuBYgHUEw_Od6TFzgRVPrl5bjs50oMNft0celBdrouiM/s1600/646A1035.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUluNM9-qKj5Q0Vg5sB956T0O0LeXLsRaYHSPgKslHCuxPfyIzaBm1fVsSpIcO7So67nFstLEjWgbO4xmYLxnKvLnhhcY15dTkuBYgHUEw_Od6TFzgRVPrl5bjs50oMNft0celBdrouiM/s1600/646A1035.jpg" /></a><br />
<br />
En liten Chelsea-supporter i rullstol gosar länge med en polismans häst. En fin bild att ha kvar på näthinnan efter en eftermiddag full av intryck. Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-14925432921508512642017-04-03T23:45:00.000+02:002017-04-04T07:11:19.917+02:00Julklappsöppning.Jag vet inte riktigt hur det gått till eftersom aldrig varken jag eller min fru egentligen varit speciellt intresserade av fotboll. Men Abbes storebror Hugo är inte bara otroligt intresserad av fotboll och kan det mesta om var och varannan spelare runtom i världen (nåja, i första hand Europa och framför allt i Premier League). Han är dessutom en inbiten och hängiven supporter till Londonlaget Chelsea. Jag har aldrig riktigt fattat varför det blev just dem, men Hugo tror att det kan ha haft att göra med när min engelska kompis Matt var och hälsade på en gång och sa åt honom att det var Chelsea som gällde. Själv minns jag att den stora idolen Hugo låtsades vara på fotbollsplan på skolrasterna, redan när han var väldigt liten, var Didier Drogba som på den tiden spelade för Chelsea. Kanske var det redan där det startade?<br />
<br />
Nåväl. Därför var alltså det extra roligt när vi kom på vad Hugo skulle få i julklapp i år. En resa till London för att få gå på Stamford Bridge och se sitt älskade Chelsea spela på hemmaplan. Ursprungsplanen var att vi skulle åka själva, Hugo och jag. Men så insåg vi att med en lillebrorsa som bara är två år yngre, skulle protesterna bli massiva, så vi bokade själva Londonvistelsen för hela familjen. Fotbollen var mamma och Abbe inte så intresserade av så den fick vi sköta själva.<br />
<br />
Nu i helgen var det alltså dags. Vi åkte efter skolan på torsdag kväll så vi skulle få fredag, lördag och söndag i London. På fredag morgon hade vi bokat guidad tur på arenan Stamford Bridge. Det var riktigt kul. Det blev en historielektion om både klubben, olika spelare och själva arenan.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtgR01nTbITKy4Wo282SOgf_dyygBjcopYUzdWt1pnSTezTCuv1qawIyKR6NP-xrPVm9kDbsaYzKfSNymEorldOk3EUoBgQI39LmXEXPf2jzoZVez8-0trh_r0v1iBSYu62peVEAuy62I/s1600/646A0619.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtgR01nTbITKy4Wo282SOgf_dyygBjcopYUzdWt1pnSTezTCuv1qawIyKR6NP-xrPVm9kDbsaYzKfSNymEorldOk3EUoBgQI39LmXEXPf2jzoZVez8-0trh_r0v1iBSYu62peVEAuy62I/s1600/646A0619.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtgDx_JyIU4grl4lYdnQgVIUcqU9XWdtiRoQII4YjVe2OCDTRBzMjbOAWvmpZ8RgJjat2vwCeGOCpjzdUB2CpbrcuTZS05KHtiTlYATYH3RioMmYgkvE9koTa8hEdxG1vcnF9Q2zwg9s4/s1600/646A0632.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtgDx_JyIU4grl4lYdnQgVIUcqU9XWdtiRoQII4YjVe2OCDTRBzMjbOAWvmpZ8RgJjat2vwCeGOCpjzdUB2CpbrcuTZS05KHtiTlYATYH3RioMmYgkvE9koTa8hEdxG1vcnF9Q2zwg9s4/s1600/646A0632.jpg" /></a><br />
<br />
<i>"Några övriga frågor?" undrar Chelseas nya manager Abbe och blickar bistert ut över journalistkåren. </i>Eftersom Hugo har sett åtskilliga presskonferenser inför och efter i princip varenda match så har han sett tränaren och några utvalda spelare sitta i just de här stolarna i pressrummet många gånger. Så det var en speciell känsla att själv få gå runt där inne och se hur det ser ut. Och att dessutom få känna på hur det känns att sitta där Chelseas manager Antonio Conte sitter och svarar på frågor var såklart något alldeles extra.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigMprWF32POaBbvQaV3UJklpKhpjp8EyPkaKElQvSztZkei-ueOWB5afYCMC7HCJDjqGj9hxEtsXrks5kqjTHifBRWcnmQCeCaUZsJ7Li-XGcv3yRb95nUH5sWb8wFYypTkfG1R1KausQ/s1600/646A0635.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigMprWF32POaBbvQaV3UJklpKhpjp8EyPkaKElQvSztZkei-ueOWB5afYCMC7HCJDjqGj9hxEtsXrks5kqjTHifBRWcnmQCeCaUZsJ7Li-XGcv3yRb95nUH5sWb8wFYypTkfG1R1KausQ/s1600/646A0635.jpg" /></a><br />
<br />
Vi fick titta på omklädningsrummen. Först bortalagets avskalade standard. Allt som behövs fanns där, men det var enkelt. Som ett Scandic-hotell. Sedan kom vi in i Chelseas omklädningsrum. Det var stort, luftigt och påkostat. En hel avdelning med massagebänkar, snyggt kakel och lyxiga duschar, snygga skåp med varje spelares namnskylt och mjuka bänkar att sitta på. Här snackar vi Upper House eller något av de tjusigare Clarion-hotellen. Sådant är spelet. Psykningarna börjar redan i omklädningsrummet. När Chelsea spelar borta är det dom som får nöja sig med en enklare standard.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyVSli3mgXh_LSIAXaAmvCJfpCynjzn9r8dY-dZTJ6oNdPGumEiO2OpmjC1Ewb-e_-Hl7SDjkfFPZj-iLR3z1FjkHy0GeB6QOanLlqjNRar2F5Sm4epKnso8Wn2AZq2LS8tnLc4Buf4nY/s1600/646A0644.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyVSli3mgXh_LSIAXaAmvCJfpCynjzn9r8dY-dZTJ6oNdPGumEiO2OpmjC1Ewb-e_-Hl7SDjkfFPZj-iLR3z1FjkHy0GeB6QOanLlqjNRar2F5Sm4epKnso8Wn2AZq2LS8tnLc4Buf4nY/s1600/646A0644.jpg" /></a><br />
<br />
Spelargången. Att få gå genom den och in på arenan. Det glittrade i ögonen på Hugo. Samma väg som hans hjältar går innan de möts av jublet från 42 000 människor så fort de visar sig i öppningen.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeHivvV6ib4WviUcH5To8_6N2rERb5NTk4ylFuSvw8hsM2Y8DZ3EaYBulV6bpitktpfn52j-W1PzswnUEK2X3vPv8P7yhyphenhyphenOSbDfwkKEcgYUuYZlogF5zIT6owJ-7dJsRM9TsVeIGGzCwE/s1600/646A0650.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeHivvV6ib4WviUcH5To8_6N2rERb5NTk4ylFuSvw8hsM2Y8DZ3EaYBulV6bpitktpfn52j-W1PzswnUEK2X3vPv8P7yhyphenhyphenOSbDfwkKEcgYUuYZlogF5zIT6owJ-7dJsRM9TsVeIGGzCwE/s1600/646A0650.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKrTL6di_lg8JA6X5u1ZnRLRf6jHzyTHe2kWSQ8VAOb-LnZaLmJsYVTHbZluxF8loHKYoFc1fyQG5uNCDwOC_I24K6YswS7cCPWaaHLpbfi1VWq2oIjWunw3QyYWkvuTBEmUqpMjTgsgk/s1600/646A0661.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKrTL6di_lg8JA6X5u1ZnRLRf6jHzyTHe2kWSQ8VAOb-LnZaLmJsYVTHbZluxF8loHKYoFc1fyQG5uNCDwOC_I24K6YswS7cCPWaaHLpbfi1VWq2oIjWunw3QyYWkvuTBEmUqpMjTgsgk/s1600/646A0661.jpg" /></a><br />
<br />
Matchen på lördagen mot Crystal Palace alltså. Jag berättar mer om den upplevelsen med en drös bilder i nästa inlägg.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZRWQEyFwWGHrHoFsng3SaRBe95baohWJAzHwyNrkga3EWzMYkZt16W_M6iBKcG1OqtJLldNI1zx4shPRAI00jJIchys2lj9JGw1AJP5fwtLUJHhCwKkQ8l9Pjn-tLWLqVYZOjreJp5o8/s1600/646A0697.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZRWQEyFwWGHrHoFsng3SaRBe95baohWJAzHwyNrkga3EWzMYkZt16W_M6iBKcG1OqtJLldNI1zx4shPRAI00jJIchys2lj9JGw1AJP5fwtLUJHhCwKkQ8l9Pjn-tLWLqVYZOjreJp5o8/s1600/646A0697.jpg" /></a><br />
<br />
Efter rundtur på Stamford Bridge och inköp av obligatorisk fotbollströja (med idolen Hazard #10 på ryggen) på Chelsea Megastore, tog vi en sväng på stan. Lunch i Soho och tunnelbanan till Blackfriars för att promenera över milleniumbron till Tate modern. Det är en fantastisk byggnad som bara den är värd ett besök. Vi hoppade över separatutställningen med Robert Rauschenberg och tittade på det enorma utbudet i de fasta utställningarna. Det blev många frågor och många "meh!" från åtminstone Abbe. Och visst kan jag förstå honom. Mycket av modern konst kräver att någon berättar och förklarar för att det ska bli bra och intressant. Annars är det lätt att man bara uppfattar det som en bunt skräp eller en hög tegelstenar. Men jag älskar det. Och det blir roliga samtal med barnen. :)<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7XM06LWmiSd5iTw0-vTzFO01lygPDhc4PCETUYCDxj0LUSN7cJ9B0YuEaaXQYxpUfVABc8hmh96ml7ukns8qUlIi0QSCggaDrugU0xi2x1ZNQZAe6qLJRvmCJvKFi99F5sDSjkzrrulI/s1600/646A0705.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7XM06LWmiSd5iTw0-vTzFO01lygPDhc4PCETUYCDxj0LUSN7cJ9B0YuEaaXQYxpUfVABc8hmh96ml7ukns8qUlIi0QSCggaDrugU0xi2x1ZNQZAe6qLJRvmCJvKFi99F5sDSjkzrrulI/s1600/646A0705.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjioNqWAmvD2HPhCptn63NGWl69aE94WERY5PsRh2L0vNt5C2qkbky6Aq75ZVjajYgDgRAcZnBAN7bHhiXIquY2MNjKv1zM6E1SDC1t2W3NZMQNV2QuKNQL-iKwuUVDd22TqpF4RpsT06k/s1600/646A0707.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjioNqWAmvD2HPhCptn63NGWl69aE94WERY5PsRh2L0vNt5C2qkbky6Aq75ZVjajYgDgRAcZnBAN7bHhiXIquY2MNjKv1zM6E1SDC1t2W3NZMQNV2QuKNQL-iKwuUVDd22TqpF4RpsT06k/s1600/646A0707.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghrJfMCqlqknlFFTAr3GYY_RzttThm3bJ-3SLgmsOT7zKwj1xzuRc3L8LiIi6dXJppp6cxqcWEpfPO-DI3Nl8HLrxmJi4PzPwqnWlfGzfJ1fC7k5Q6RWlsI1tnNFMpwp6DpDdr9EZ1Mns/s1600/646A0719.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghrJfMCqlqknlFFTAr3GYY_RzttThm3bJ-3SLgmsOT7zKwj1xzuRc3L8LiIi6dXJppp6cxqcWEpfPO-DI3Nl8HLrxmJi4PzPwqnWlfGzfJ1fC7k5Q6RWlsI1tnNFMpwp6DpDdr9EZ1Mns/s1600/646A0719.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUmCavzg_oXurjMmCDVYFaxNoQuOzpVyJMWqiD-VCwI4b2lVfDdX2wd51k21rXsviAg6-Es0DQtHP2409QiV7T2NwMRsYbQFJtd3BCakO5wgWx2p35AZ33lJQ-Evym99_n2PC_SUbkvyw/s1600/646A0721.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUmCavzg_oXurjMmCDVYFaxNoQuOzpVyJMWqiD-VCwI4b2lVfDdX2wd51k21rXsviAg6-Es0DQtHP2409QiV7T2NwMRsYbQFJtd3BCakO5wgWx2p35AZ33lJQ-Evym99_n2PC_SUbkvyw/s1600/646A0721.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAEkvQAnd3lgAIcr-htkd7TUIpr-2VPfJlxxL61mTg9qMqdHk5F9qgh9CZj-5vmQdfDj1JqcRdlcu_YCh32boI-Bmj-Xnmjl9BgI_nX07LgYMfmmpVCKkBvim21_4M_PPcIeV3WXS4C9Y/s1600/646A0704.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAEkvQAnd3lgAIcr-htkd7TUIpr-2VPfJlxxL61mTg9qMqdHk5F9qgh9CZj-5vmQdfDj1JqcRdlcu_YCh32boI-Bmj-Xnmjl9BgI_nX07LgYMfmmpVCKkBvim21_4M_PPcIeV3WXS4C9Y/s1600/646A0704.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7-hP8LQTyecdVM4HUpkGEB_ZdCrt5OP7_WAjPZfWtLOxKHCy5cbvPhQvhb5GW4uBuj378ixAkZiHjxCZEOZgpfcvDq8iRTAGCKbpnf-3Ji_HqD8ZR2TipAKOIOr6E2bt1oTcLMfEYSos/s1600/646A0698.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7-hP8LQTyecdVM4HUpkGEB_ZdCrt5OP7_WAjPZfWtLOxKHCy5cbvPhQvhb5GW4uBuj378ixAkZiHjxCZEOZgpfcvDq8iRTAGCKbpnf-3Ji_HqD8ZR2TipAKOIOr6E2bt1oTcLMfEYSos/s1600/646A0698.jpg" /></a><br />
<br />
:) St Paul's Cathedral ser ut att stå på en liten pelare i Themsen.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibxIw_iQUsz6leRVyfL2mpUJiSCRctQBDETWK5AyeN5nca77JXLTK8rJ3gBfnqb4_q1jBIlUhN8-QtR96fO_WK0Ch6gsElOO0_RbG-eXI-4Y0Ddy15CrYt4p7LxdQ8NhbAO54bcoscma4/s1600/646A0731.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibxIw_iQUsz6leRVyfL2mpUJiSCRctQBDETWK5AyeN5nca77JXLTK8rJ3gBfnqb4_q1jBIlUhN8-QtR96fO_WK0Ch6gsElOO0_RbG-eXI-4Y0Ddy15CrYt4p7LxdQ8NhbAO54bcoscma4/s1600/646A0731.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifv3Do-mDvcn_v2ab4AurC6fRDpInqWxUwUBB_bIAnlBKS9yd3QxGa4HCQNBuXHW-OlZn_AkpsRsk577YAn0P1jLnWaZTqx9x8dAQkcrMVK1WFhBpK1TWuBozJ15Bb29lGPBtzVssFKog/s1600/646A0751.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifv3Do-mDvcn_v2ab4AurC6fRDpInqWxUwUBB_bIAnlBKS9yd3QxGa4HCQNBuXHW-OlZn_AkpsRsk577YAn0P1jLnWaZTqx9x8dAQkcrMVK1WFhBpK1TWuBozJ15Bb29lGPBtzVssFKog/s1600/646A0751.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilvr7iI7lXJo5rSOJmdxh3MyUQIDy7rXP-jhvt3V12QAaPxvmSjr_hOBul37ZYcArl6Qrxvr0RENG6PPaNgl4ej9U9xChL78rCdLhAGcwVTTGHUdEYyhYclOU2iWwbY8-jm33uTK7csfg/s1600/646A0757.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilvr7iI7lXJo5rSOJmdxh3MyUQIDy7rXP-jhvt3V12QAaPxvmSjr_hOBul37ZYcArl6Qrxvr0RENG6PPaNgl4ej9U9xChL78rCdLhAGcwVTTGHUdEYyhYclOU2iWwbY8-jm33uTK7csfg/s1600/646A0757.jpg" /></a>
Vi avslutar kvällen med middag på en italiensk restaurang och en promenad i Chelsea. Mer om matchdagen i nästa inlägg.
Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-20990373912451412892017-03-27T22:30:00.001+02:002017-03-27T22:30:38.657+02:00150 254Nu har jag fått mejl från kansliet på Hjärtebarnsfonden med besked om alla bidrag till min februariinsamling som betalades via Swish och bank- eller plusgiro och alltså inte räknades in i räkneverket. Dvs alla de som märkt sin betalning med Heja Abbe.
<br />
<br />
Förutom de 132 205 kronorna som kom in via <a href="http://mitt.hjartebarn.se/februari/5-5442">min insamlingssida</a>, så blev summan av de Heja Abbe-märkta Swishgåvorna ytterligare 18 049 kronor. <br />
<br />
Summa summarum – smått otroliga 150 254 kr (etthundrafemtio tusen tvåhundrafemtiofyra spänn!!!!!)<br />
Vilken grej!! Tänk vad vi kan göra tillsammans.<br />
<br />
Tack alla som skänkte. Tack alla som delade. Tack för att ni bryr er.<br />
Tack! Makalöst mycket tack!Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-13092141417843365402017-03-26T22:19:00.002+02:002017-03-26T22:19:53.991+02:00Hej våren.
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigWDJtARYhVTTaUn2bgyfEV_QpnLtIRwYzKdqt7jvprW5Fme5K3Hog-dgF6-7d4l1KOl-dPYN_oYuQNrkZNHELkVxaM1rmIKl7Qc_LjTInXlH3Qj46qvbp12Ori4wacGd2AhsRHyt62a4/s1600/646A0541.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigWDJtARYhVTTaUn2bgyfEV_QpnLtIRwYzKdqt7jvprW5Fme5K3Hog-dgF6-7d4l1KOl-dPYN_oYuQNrkZNHELkVxaM1rmIKl7Qc_LjTInXlH3Qj46qvbp12Ori4wacGd2AhsRHyt62a4/s1600/646A0541.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhc73uWTFfqFde9qv6wJFoM_nULkJD3SuW6DnAF4gIbYRMzGEZrPDbytuvYD0WcqvAoJH3_uBGs5JnWem_kdaF-NSH4o3HoAOtL4OROz_6vsz3S3Qc_yWfc3IGHpxm74-FY8ewoEcxsFqs/s1600/646A0532.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhc73uWTFfqFde9qv6wJFoM_nULkJD3SuW6DnAF4gIbYRMzGEZrPDbytuvYD0WcqvAoJH3_uBGs5JnWem_kdaF-NSH4o3HoAOtL4OROz_6vsz3S3Qc_yWfc3IGHpxm74-FY8ewoEcxsFqs/s1600/646A0532.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPTjL_KPTdDk87j4ySJIHKAijM-AjmCRbVT2wfJgssLsUNBnlzXIv_zP7TWToGnH5pERdSUp4jlPHuO7RZzzBykDaeIyRcbH0pZChcKhUbEYXGV1h3kP7CoeWKfKNbbYreABsCIiCnm-A/s1600/646A0550.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPTjL_KPTdDk87j4ySJIHKAijM-AjmCRbVT2wfJgssLsUNBnlzXIv_zP7TWToGnH5pERdSUp4jlPHuO7RZzzBykDaeIyRcbH0pZChcKhUbEYXGV1h3kP7CoeWKfKNbbYreABsCIiCnm-A/s1600/646A0550.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkk7LNr9Tof59Pv2W87AVE_mcy15NTbe9ayE_zfuK5RHvSm2PhaWZCDDQgJ4S8Gt2382iSmTSsfLwMX5W1juIel1fVASCIfX1_XXLSoPyS5Cqh8Qa2YYJ_wuHWgapj729VjPXQAySpkWs/s1600/646A0570.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkk7LNr9Tof59Pv2W87AVE_mcy15NTbe9ayE_zfuK5RHvSm2PhaWZCDDQgJ4S8Gt2382iSmTSsfLwMX5W1juIel1fVASCIfX1_XXLSoPyS5Cqh8Qa2YYJ_wuHWgapj729VjPXQAySpkWs/s1600/646A0570.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaOep1Q-kupwNweCTDWGFVHbCF6ApK3I1Sh1K2A2UvNRrr9ilGzIPUryyOmKJm_Yb26Q9GgbTpvBI7RSmQQL8ddNQIPfJgHNauauRvOoq8fPP2Ma7ZoEsID8_Xq2UBe3xNXD-dKiHXSQ0/s1600/646A0581.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaOep1Q-kupwNweCTDWGFVHbCF6ApK3I1Sh1K2A2UvNRrr9ilGzIPUryyOmKJm_Yb26Q9GgbTpvBI7RSmQQL8ddNQIPfJgHNauauRvOoq8fPP2Ma7ZoEsID8_Xq2UBe3xNXD-dKiHXSQ0/s1600/646A0581.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTskXT2X7M1ZDZ9O5CVYj4970fr3wyCE7NQx-wDd-9KXycxdhouZGBPE8lPJwnGLFYz3XO04t4RSQIpkjavmZF8xtJ7F5MEbqvrJw-kNXIhZXJribXS6ByCSLAYmlaMZdKpPxm-TfQOjU/s1600/646A0599.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTskXT2X7M1ZDZ9O5CVYj4970fr3wyCE7NQx-wDd-9KXycxdhouZGBPE8lPJwnGLFYz3XO04t4RSQIpkjavmZF8xtJ7F5MEbqvrJw-kNXIhZXJribXS6ByCSLAYmlaMZdKpPxm-TfQOjU/s1600/646A0599.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhB8GJS1fd2kuN7k_rxSEFnFvPAiCWbxvkP7sir5I6fycR-o9jhZBKxwHv2GrS4R1Nipo-9-rFo6ap8_kgFW73uCXWLZvPBF0Lv-vaMU5rvtbE8L4eVfxjHysjo1Kg9WiTmAHvgtwvqX58/s1600/646A0604.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhB8GJS1fd2kuN7k_rxSEFnFvPAiCWbxvkP7sir5I6fycR-o9jhZBKxwHv2GrS4R1Nipo-9-rFo6ap8_kgFW73uCXWLZvPBF0Lv-vaMU5rvtbE8L4eVfxjHysjo1Kg9WiTmAHvgtwvqX58/s1600/646A0604.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNU6OWwCZhBSWyVugwhRlnVYITJMmeuft4QGI3zu9-fimU-lkNH-82S_-BBeXKslq-czxlmiBhVgIsUP78FvtV__8j2iLce3OIyHzAdaWTFVL87t_U-hOpSiVk6TUpphQmIEoGp2Krj_s/s1600/646A0605.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNU6OWwCZhBSWyVugwhRlnVYITJMmeuft4QGI3zu9-fimU-lkNH-82S_-BBeXKslq-czxlmiBhVgIsUP78FvtV__8j2iLce3OIyHzAdaWTFVL87t_U-hOpSiVk6TUpphQmIEoGp2Krj_s/s1600/646A0605.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtrt9mE62M4FFgCKs-5DbQSjttIbtSI17LUBLvTWqd6RIbncI9NNpnSW5PdpX2DSphvDYOZPHQucBzOLIR14VmR5x7kLZV_GBb57PyoqEz3V16oQJNAULJazI4cCHl-ZfmKur2JhudY7s/s1600/646A0567.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtrt9mE62M4FFgCKs-5DbQSjttIbtSI17LUBLvTWqd6RIbncI9NNpnSW5PdpX2DSphvDYOZPHQucBzOLIR14VmR5x7kLZV_GBb57PyoqEz3V16oQJNAULJazI4cCHl-ZfmKur2JhudY7s/s1600/646A0567.jpg" /></a>
Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-7944243339846046632017-03-22T21:59:00.001+01:002017-03-22T21:59:48.556+01:00Jag – en funkispappa.Jag är funkispappa. Förälder till ett funktionsnedsatt barn. Eller funktionsvariation som somliga förespråkar att man säger. Jag vet inte jag. Jag smakar på orden, försöker vänja mig. Inte för att jag skäms över det på något sätt. Nej tvärtom, det finns inget i hela världen jag är mer stolt över än mina barn. Men vissa dagar är det så svårt att identifiera sig med hela grejen. Det här är min vardag och jag tänker liksom inte alltid på att jag har ett barn med diagnoser, trots att Abbe är född med ett allvarligt hjärtfel och en kromosomavvikelse som heter 22q11-deletionssyndrom. Men jag skulle ljuga om jag sa att Abbes syndrom inte har påverkat mig. Oron finns alltid närvarande. Den byter bara skepnad med tiden.<br />
<br />
De första åren, som var fyllda av operationer både av hjärtat och gommen, var oron påtaglig, stark och nästintill skräckinjagande i perioder. Inför varje hjärtoperation var den svår att hantera. Att lämna ifrån sig den slappa lilla kroppen vid dörrarna till operationssalen när narkosen kickat in, är förkrossande. Man är livrädd. Det spelar ingen roll hur medveten man är på ett intellektuellt plan att de som ska göra ingreppet är fantastiskt duktiga på det de gör. Känslan är konkret, förlamande och vidrig på alla sätt. Tänk om något går fel. Tänk om han inte vaknar igen. Jag vet så väl att det är operationer som kirurgerna vid de här laget gjort många gånger, på många barnhjärtan. Jag vet ju det. Men jag vet också att de måste stänga ner hans lilla hjärta för att kunna arbeta med det och låta en maskin sköta syresättningen av kroppens celler under tiden. Det är omöjligt att ignorera den känsla som breder ut sig och tar plats i mig när jag tänker på det.
<br />
<br />
Nu har flera år passerat sedan senaste hjärtoperationen men förr eller senare är det dags igen. Frågan är, kommer jag att vara bättre rustad då eller har tiden gjort att de sår som rivs upp bara blir djupare nästa gång?
<br />
<br />
Samtidigt är det märkligt ändå hur man glömmer. Kanske är det kroppens egen försvarsmekanism, inte kan man går runt med den där omedelbara rädslan i kroppen hela tiden. Vem skulle orka det? Man glömmer hur det kändes och vardagen sipprar in i alla vrår och blir till det normala. Det är för väl det.
<br />
<br />
Istället kommer en annan ängslan och hälsar på. Den är annorlunda än den var de där intensiva åren med alla operationer. Den är mer abstrakt. Rädslan för att något ska gå snett i samband med någon operation har bytts ut mot oro om hur Abbe klarar skolan, hur det går med kompisar, hur han orkar rent fysiskt och sådana där saker. Egentligen samma som alla föräldrar känner, tror jag, oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Men ändå. Abbes hjärta orkar inte som andras, hans annorlunda gom gör att han inte pratar riktigt likadant som sina klasskompisar och med syndromet följer inlärningssvårigheter. Det bekymrar mig ibland, även om de från skolan rapporterar att allt egentligen går ganska bra.
<br />
<br />
Jag oroar mig emellanåt för att just det ska bli ett problem. Att det går ganska bra, att han klarar sig rätt fint trots sina svårigheter. Att själva problemet är bristen på problem om man säger så. Jag inser hur dumt det låter. Men ibland tänker jag att om det inte märks så mycket att han har det jobbigt så kanske man glömmer att sätta in rätt resurser. Att om han är nästan som de andra barnen, men inte riktigt, kanske han lättare kan bli en måltavla för till exempel mobbing, än om han hade haft en synligare diagnos. Antagligen bara dumheter, men dessvärre en ängslan som är svår att avsäga sig.
<br />
<br />
När jag är som starkast viftar jag bort oron som en enträgen fluga en sommarkväll. Då ser jag bara den goa glada Abbe med många vänner som får alla rätt på glosförhören i engelska. Killen som själv valt bort de mest fysiska sporterna för att han inte tycker de är kul och istället satsat på sporter han bemästrar, som ridningen. Det är ju så det ser ut, så varför oroa sig i onödan?
<br />
<br />
Men så tornar orosmolnen upp sig ibland och jag funderar över framtiden. Hur blir den? Kommer Abbe att kunna bo själv? Kommer han kunna jobba? Träffar han någon, och om han träffar någon och det i så fall är en tjej, hur ska han ställa sig till att bilda familj? Det är 50% chans (eller risk) att hans barn föds med samma kromosomavvikelse som han själv.
<br />
<br />
Jag har förvånats över de mörka mörka orosmolnen som haft en förmåga att glida in och parkera sig framför min sol lite då och då. Kanske är det så att den jag var har förändrats, att optimisten har fått tillräckligt stor dos verklighet för att öppna dörren lite på glänt så att melankolin kunnat ta sig in? Kanske är det så det är att vara funkispappa?
<br />
<br />
Kanske. Men att vara funkispappa har också öppnat både mina ögon och en del dörrar. Jag upplever att jag på många sätt har blivit en bättre människa sedan Abbe kom till världen. Jag har lärt mig att uppskatta nuet mer än vad jag gjorde förr. Att njuta när jag kan och uthärda när jag måste.
<br />
<br />
Jag har blivit mer tolerant. Egentligen har jag i grunden alltid varit det, men det har blivit så mycket tydligare för mig. Även om Abbe har ganska små uppförsbackar jämfört med många så har hans svårigheter hjälpt mig att få upp ögonen för alla som har det jobbigt. Att bli funkispappa har fått mig att se alla som möts av människors rädslor på ett tydligare sätt. Det spelar ingen roll om vi pratar funktionsnedsatta, hbtq-personer eller flyktingar, alla har de samma behov av att känna tillhörighet. Och alla möts de av misstro. Jag ser det tydligare idag än innan jag fick Abbe. Och jag försöker göra mina val i livet efter det.
<br />
<br />
Att bli funkispappa har också inneburit nya möten, nya sammanhang och många nya vänner. Jag har utvecklat nya sidor hos mig själv, inte minst skrivandet, och jag har fått chansen att arbeta med saker som skänker både mening och stolthet.
<br />
<br />
Tack Abbe. Jag älskar dig.<br />
<br />
–––––<br />
<br />
<i>Texten ovan har jag skrivit till antologin "Du får väl säga som det är" som precis kommit ut i handeln. Redaktör är Christina Renlund – psykolog och författare till flera böcker, och boken innehåller 24 berättelser från anhöriga till personer med funktionsnedsättning, om att vara anhörig och leva nära. Det är en fantastisk bok Christina har satt samman och jag är väldigt stolt över att få vara med i den här samlingen fina skribenter.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Du kan köpa boken <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/du-far-val-saga-som-det-ar-9789163928178" target="_blank">på t ex Adlibris</a> eller <a href="http://www.bokus.com/bok/9789163928178/du-far-val-saga-som-det-ar/" target="_blank">Bokus</a></i><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBzYNwbCQkpEda7XSnFuVknNJ_9y3LO9o4_-ZRlwIEh8jZw5OFcIncxPGb3LczncnSyUFk4DC3nrM4XfK3IjrixzP_neajisj3ad3d3sgp7g869s-i1ebvRmJHe8F9ymomOYt4GYmJkhQ/s1600/646A0525.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBzYNwbCQkpEda7XSnFuVknNJ_9y3LO9o4_-ZRlwIEh8jZw5OFcIncxPGb3LczncnSyUFk4DC3nrM4XfK3IjrixzP_neajisj3ad3d3sgp7g869s-i1ebvRmJHe8F9ymomOYt4GYmJkhQ/s1600/646A0525.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-23610905892966779642017-03-20T22:49:00.000+01:002017-03-20T22:49:48.501+01:00Hur man tar en tant.För några veckor sedan när Abbe och jag låg i sängen och småpratade, som vi alltid brukar göra när han ska somna, berättade han att de höll på med sexualkunskap i skolan. Han sa att de hade en låda där alla fått skriva frågor på anonyma lappar som fröken skulle läsa upp och besvara på en lektion lite längre fram. Han berättade också att de ska få se en film.<br />
<br />
Jag: Jaha, vad var det för en film?<br />
Abbe: Den hette "Hur man tar en tant."<br />
Jag: Va?! Vad hette den sa du?<br />
Abbe: Hur man tar en tant.<br />
Jag: Eh … jaha … alltså … vad? Eller liksom … hur menar de då?<br />
Abbe: Jag vet inte.<br />
<br />
Vi småpratade och Abbe somnade så småningom. Själv var jag glad att jag lyckats hålla mig från att börja gapskratta samtidigt som jag undrade hur det stod till med skolan och dess utbildningsmaterial egentligen. Sjukt politiskt inkorrekt titel på en film om sexualkunskap för femteklassare. Som någon jäkla instruktionsfilm i sexuella övergrepp. Jag blev nyfiken och googlade.<br />
<br />
"Man tar en tant …" hette filmen, med undertexten: <i>"Men hur gör man barn egentligen" - "Jo, man tar en tant och så tar man en farbror..." </i>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-33254060246108202022017-03-19T22:45:00.001+01:002017-03-20T09:34:56.871+01:00HAB vs VAB<i>"Målet för habilitering är att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättningar och därigenom skapa förutsättningar för större delaktighet i samhällslivet." </i><br />
<br />
Citatet ovan är saxat från hemsidan till en av landets habiliteringsenheter. Visst låter det fint? Föräldrar till barn med diagnoser behöver all hjälp de kan få med att få tillvaron att gå ihop. Både för barnen och för föräldrarna själva. Att det då finns en instans vars core business är att underlätta för dem är ju inget annat än alldeles fantastiskt.<br />
<br />
Nu när Abbe fyllt tolv är han egentligen för gammal för att vi ska få vara hemma och VABa med honom om han blir sjuk. Nu hör det till saken att han rätt sällan varit sjuk de senaste åren. Alltså vanliga influensor, kräksjukor och sånt. Vi är visserligen fortfarande ganska ofta på undersökningar hos diverse läkare och specialister, men det är en annan historia. Grejen är väl också att eftersom Abbe tillhör en "riskgrupp" så får han vaccin mot influensan varje år, så han har klarat sig bra. Peppar peppar.<br />
<br />
I alla fall. Om han skulle bli sjuk och behöva vara hemma från skolan så skulle det inte kännas bra att lämna honom själv. Han har ju trots allt lite sämre marginaler och är kanske inte riktigt lika långt fram som andra tolvåringar på vissa punkter. Men då är det fina i kråksången att Försäkringskassan säger så här:<br />
<br />
<i>"Du kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12–16 år om det behöver mer hjälp än vad som är vanligt för barn i den åldern … Har ditt barn en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta att det ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen."</i><br />
<br />
Det enda de behöver på FK är ett läkarutlåtande som berättar om Abbes diagnos, så kan han får ett beslut i förväg. Om det nu skulle bli aktuellt med VAB trots allt.<br />
<br />
Så. Detta var något vi tog upp med habiliteringen när vi hade möte med dem nyligen inför att Abbe flyttas från barn- till ungdomsteamet. Vi behövde alltså hjälp med ett enkelt intyg om att Abbe har en diagnos, att lämna till FK för eventuell framtida VAB. Men se det gick inte.<br />
<br />
<b>Hab</b>: Det får ni be Abbes läkare om.<br />
<b>Vi</b>: Vilken av dem? Han har typ 15 olika. Och på vissa håll får han nya varje gång vi är där.<br />
<b>Hab</b>: Men han måste väl ha någon som känner honom lite mer?<br />
<b>Vi</b>: Jo alltså, men han har ju en läkare här.<br />
<b>Hab</b>: Då måste nog doktorn träffa honom och göra en undersökning.<br />
<b>Vi</b>: Men han är inte sjuk nu. Det är ju för att förebygga för om han blir sjuk.<br />
<b>Hab</b>: Ja, men vi måste nog göra en bedömning.<br />
<b>Vi</b>: Meh! Han har ju en diagnos. Den har varit så sedan han föddes och den kommer inte att försvinna. Vad är det ni ska undersöka? Att han överhuvudtaget är inskriven här är ju för att han har en diagnos och är i behov av särskilt stöd.<br />
<b>Hab</b>: Ja, men ni får prata med någon av hans läkare.<br />
<b>Vi</b>: ?!!<br />
<b>Hab</b>: Vill ni att vi tar kontakt med er om ett tag för att höra hur det har gått?<br />
<b>Vi</b>: Nej tack!<br />
<br />
Så jävla mycket för "<i>underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättningar".</i><br />
<br />Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-58185884522634795972017-03-16T20:38:00.000+01:002017-03-16T21:02:23.604+01:00Ett dussin år.Det är tolv år sedan idag. Du kom till oss med kejsarsnitt så jag fick förmånen att hålla dig i min famn dina första timmar och jag vill aldrig att de ska ta slut.<br />
<br />
Tolv år. Hur länge till stannar du i min famn? Hur många år, månader, veckor till får jag njuta av lyxen som dina kramar ger mig? Snart är jag bara pinsam och töntig, jag vet ju det. Det hör till. En dag ska du flyga själv, utan mina och mammas händer under dina vingar. Det gnager i mig lite att det kommer en tid då du inte behöver mig lika mycket längre. Men tills dess ska jag göra allt jag kan för att göra dig redo.<br />
<br />
Jag ska göra allt som står i min makt för att ge dig självkänsla. Jag vill att du ska växa och utvecklas som människa och förstå att både medgång och motgång är en del av detta. Att du ska lita på att du kan. Att du duger. Jag vill att du ska veta att så länge du gör ditt bästa så räcker det hur långt som helst. Och jag kommer alltid att vara stolt över dig, Abbe. Alltid. Du kommer att möta människor som säger det motsatta, att du inte duger. Folk som får dig att tvivla. De finns lite överallt, men lyssna inte på dem. Hör på de andra. De som vill dig väl.<br />
<br />
Jag ska göra det jag kan för ge dig styrka att stå emot, och mod att vara dig själv. Det är så lätt att dras med, att falla för grupptrycket, att vilja passa in. Du passar in, Abbe. Alla passar in. Du är den tuffaste person jag har träffat. Det du behövt stå ut med redan, under dina första tolv år, är mer än de flesta behöver brottas med under en hel livstid. Men det har gjort dig stark Abbe, inte tvärtom. Mig också. Vi har vuxit med uppgiften tillsammans.<br />
<br />
Tolv år, det har gått så fort. Låt mig bara få hålla om dig ett litet tag till. Sen kan du få bli stor.<br />
<br />
Grattis på tolvårsdagen Abbe! Jag älskar dig.Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-47863112421385559332017-03-05T23:56:00.002+01:002017-03-07T21:09:52.770+01:00Mål är till för att nå. Hjärtan är till för att slå.Jag försöker komma på något vettigt att skriva. Något mer är bara, tack. Något som verkligen beskriver känslan jag känner när jag klickar in på <a href="http://mitt.hjartebarn.se/februari/5-5442" target="_blank">min insamling</a> och tittar på alla fantastiska bidrag som kommit in. Jag måste liksom läsa siffrorna i räkneverket flera gånger för att det riktigt ska sjunka in. Räkneverket som tidigare såg ut som en termometer med grönt kvicksilver men som nu lyser som en till brädden fylld grön platta eftersom målet än en gång har uppnåtts. Och det med råge.<br />
<br />
Efter att Jonas Gardell hade <a href="http://www.hejaabbe.com/2017/02/full-fart-mot-50-000-eller-ska-vi-saga.html" target="_blank">klivit in och hjälpt mig</a> nå det första målet på bara några dagar fick jag fullständigt storhetsvansinne och höjde mitt insamlingsmål till 100 000 kronor. Känns helt crazy när jag nu tänker på det. Men sagt och gjort, resan mot hundra tusen startade.
<br />
<br />
I början gick det otroligt bra. En vecka in i februari var vi uppe i 45 000 och runt alla hjärtans dag låg jag på lite extra och vi Lyckades nå strax över 60 000. Fantastiskt. Sedan gick det trögare och trögare. Det kändes som att jag började trötta ut alla mina följare och det blev allt färre som reagerade på mina tweets och Facebookinlägg när jag försökte puffa för insamlingen.
<br />
<br />
När det bara var två dagar kvar av februari och 32 000 kvar upp till målet började jag ana att det skulle bli tufft att nå ända fram. Jag insåg min hybris och twittrade: <i>"Känns lite som att jag får ge upp målet på 100 000 kr. Men 75 000 då? Hjälper ni mig dit? För hjärtsjuka barns skull."</i><br />
Vad fasen. Sjuttiofem tusen spänn är ju ändå ett fantastiskt resultat, det borde vi kunna nå. Det får jag vara stolt över, tänkte jag.<br />
<br />
Då dök Jonas upp igen. Han retweetade min post och skrev: <i>"Får vi tillsammans ihop 75000 kr så bidrar jag med 25000 så blir det 100. Mål är till för att nå. Hjärtan är till för att slå."</i><br />
<br />
Magiskt. Det var som att slänga bensin på falnande glöd.<br />
<br />
Plötsligt blev det fart på insamlingen igen. Alla ville vara med och försöka nå sjuttiofem för att med Jonas hjälp komma hela vägen till hundra. Många skänkte bidrag och ännu fler var med och spred budskapet. På mindre än en timme hade vi nått 75 000.<br />
<br />
Men bidragen fortsatte att ticka in och jag kände att det hade varit otroligt motiverande att nå 100 000 ändå, när vi nu hade ett så fint momentum. Så jag fortsatte att puffa för hundratusenkronorsmålet och när vi närmade oss blev det liksom samma känsla som när vi var nära sjuttiofem. Människor vill nå mål. Vi tycker om framgångssagor och ärligt talat så tror jag vi behöver dem extra mycket i de tider vi lever i, med lögner och jävelskap.<br />
<br />
När det var tio minuter kvar av februari tickade räkneverket förbi målet på 100 000 kronor. Hissnande!<br />
<br />
Jonas och jag hade kontakt till och från under den rafflande slutspurten. Han var utomlands och lyckades inte få igenom sin betalning, men skrev till mig att <i>"om jag läser min tweet rätt lovar jag att bidra med 25000 om insamlingen når 75. Och 25 sätter jag in." </i>Jag svarade att jag är otroligt tacksam för hjälpen jag fått, att han redan bidragit stort och att man faktiskt kunde läsa hans tweet som att han fyller upp till 100 om vi når 75. Men att jag och Hjärtebarnsfonden såklart är jätteglada om han vill skänka alla de 25 000 kronorna ändå.<br />
<br />
Jonas svar: <i>"Varför ska jag ta mindre ansvar bara för att andra också tar ansvar? Klart jag lägger 25000."</i><br />
<br />
Vad säger man? Jag är rörd, stolt och full av beundran. Jag förlängde insamlingen en extra vecka så att Jonas ska hinna hem och betala innan den stänger. Och bidragen har fortsatt att ticka in efter att februari tog slut. I skrivande stund står räkneverket på 106 205 kronor!<br />
<br />
Dessutom är det många som skänkt pengar via Swish som dessvärre inte räknas av räkneverket. Men kansliet på Hjärtebarnsfonden håller på att räkna samman alla Swish-bidrag som är märkta med Heja Abbe. Så fort jag får den siffran så lovar jag att uppdatera er med det.<br />
<br />
Ett alldeles makalöst stort tack från Abbe, mig och alla andra hjärtebarn i landet till ALLA som varit med och bidragit. Alla är viktiga, stora som små bidrag. Ni är fantastiska! Och tack Jonas.<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;"><b>U P P D A T E R I N G :</b></span><br />
En väldigt speciell författare, dramatiker och komiker har nu kommit hem från sin resa och vips så är insamlingen nu uppe i <b>131 205 kronor</b>!!!<br />
<a href="http://mitt.hjartebarn.se/februari/5-5442" target="_blank">Kolla själva >></a><br />
<br />Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-69748972880489920492017-02-17T22:28:00.001+01:002017-02-18T18:30:11.968+01:00Mer från vinterstudion.Det är fredag kväll. Lite mör i kroppen men nöjd i sinnet. Abbe varvar after skin i lägenheten med att läsa på om världens religioner inför ett prov nästa vecka. Frågor om omskärelse, konfirmation och hinduernas 30 miljoner gudar haglar över mig. Han berättar att islamerna har 11 dagar mindre på sitt år än vi har och jag undrar om det inte är muslimerna han menar. Jo just det, så heter det ju, svarar han.<br />
<br />
Idag orkade äntligen storebror vara med och åka skidor en hel dag. Hans hosta har lugnat sig en smula och han hade därför äntligen fått sova nästan en hel natt. Det kändes fint att få ha honom med efter att han tillbringat halva tisdagen och onsdagen och hela gårdagen i säng. Så himla typiskt. Å andra sidan var vädret inget vidare heller igår om man ska vara helt ärlig. Efter tre fantastiska dagar med sol och blå himmel så regnade det precis hela dagen. Ja, regnade. Inte vad man väntar sig i Jämtlandsfjällen i februari. Men som sagt, idag mådde både storebror och vädret bättre igen.<br />
<br />
Bjuder på lite fler bilder eftersom det var så fint väder de första tre dagarna och ljuset var helt magiskt. Det gick liksom inte att låta bli. Bilder från regnet igår får ni inga. Jag tog inte en med mig kameran ut.<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNAqIbR24SbejbSEIQMrkdxckGU-xvbKC-_sAIKVS2mBwJGRzcjVQESuNdo6Azdr0srTla6f97CseDinyzNGYoKkWk3QlqQwawNE92shbdVaBQfPaxY82srV4Ohn3sF3LQUkmxloO4V2U/s1600/646A0357.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNAqIbR24SbejbSEIQMrkdxckGU-xvbKC-_sAIKVS2mBwJGRzcjVQESuNdo6Azdr0srTla6f97CseDinyzNGYoKkWk3QlqQwawNE92shbdVaBQfPaxY82srV4Ohn3sF3LQUkmxloO4V2U/s1600/646A0357.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkIPvVr5cO9fnM-9OozgaC-jcCEelt3KCBjfLlXUECaoQSz8dAD5edETVndCxexuaj-a2PJtCAYUtOrjAgpqpXn45plMXQyVeOEkwehn6_FxWb8EUAVM5O-T5VJzpkqx6RZgBWcG8I8_o/s1600/646A0377.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkIPvVr5cO9fnM-9OozgaC-jcCEelt3KCBjfLlXUECaoQSz8dAD5edETVndCxexuaj-a2PJtCAYUtOrjAgpqpXn45plMXQyVeOEkwehn6_FxWb8EUAVM5O-T5VJzpkqx6RZgBWcG8I8_o/s1600/646A0377.jpg" /></a><br />
Sliten kille tar fikapaus.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKkhvrKpg_13gjst0QFtrNdLlg0YIFzSd6ouMzk4xtB9bydYXfZ27wnU2VAZ5GzDXyqxIDuE7Bp5TLLojf5uWUKBnGJl8gbUCcdoDxKQUIjbK6yWgvlcssr63zaDTBYUX5ML-1OhqguA4/s1600/646A0378.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKkhvrKpg_13gjst0QFtrNdLlg0YIFzSd6ouMzk4xtB9bydYXfZ27wnU2VAZ5GzDXyqxIDuE7Bp5TLLojf5uWUKBnGJl8gbUCcdoDxKQUIjbK6yWgvlcssr63zaDTBYUX5ML-1OhqguA4/s1600/646A0378.jpg" /></a><br />
Obligatorisk varm choklad med vispgrädde. Det fattades bara lite rom i.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrn3DlNiRynJ4Vbub6el2s7h0bxfSYzR5UoTKeJueCA5zsjPwC7HxoYljXxXDLktreRgdbgKHonr8N-vuY1IRwARerjtGuGQMtBHr_YexS_SR4k3jYua0nvA80yc_8CScIjfwpT53u9JA/s1600/646A0380.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrn3DlNiRynJ4Vbub6el2s7h0bxfSYzR5UoTKeJueCA5zsjPwC7HxoYljXxXDLktreRgdbgKHonr8N-vuY1IRwARerjtGuGQMtBHr_YexS_SR4k3jYua0nvA80yc_8CScIjfwpT53u9JA/s1600/646A0380.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOoAemCpqSPPQahEaDThh_dSbcYODwNy1nji77Q1naxCH7iz-h6IoGE8XWElcYVLWbF_zWO9WQ0P7AHZ1dRm6HKuxGTqme95Oq32a7czIS-NWLY5HWbzot-R2tJlu2VOcZ_7PqFegrxaE/s1600/646A0484.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOoAemCpqSPPQahEaDThh_dSbcYODwNy1nji77Q1naxCH7iz-h6IoGE8XWElcYVLWbF_zWO9WQ0P7AHZ1dRm6HKuxGTqme95Oq32a7czIS-NWLY5HWbzot-R2tJlu2VOcZ_7PqFegrxaE/s1600/646A0484.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSMywfNnJo2KIaadP_9gax_wjof4xw6GsTB4ouHa-CyGNhpQjPSPwyS8JPgGZgM69tKElytr0ykAdvQnbx9RVppUQFSzI9kPGmilr5jsFuDX40jUTBqYq6isbrqHsr-X3ezWLBS_TCqW0/s1600/646A0419.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSMywfNnJo2KIaadP_9gax_wjof4xw6GsTB4ouHa-CyGNhpQjPSPwyS8JPgGZgM69tKElytr0ykAdvQnbx9RVppUQFSzI9kPGmilr5jsFuDX40jUTBqYq6isbrqHsr-X3ezWLBS_TCqW0/s1600/646A0419.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid5L334BjMb2mAkwEGhhFWkAuMfm1BTGd1yjeNJbJMXCfu1r7wVqdZObZqIJFhK3I1P9n3xvujKzVvVMQa6Hndd34AoEnBXrj46hdTjdrs6Z3dikkMPCKioWATCDB5fzWbNGTWiZi5ioM/s1600/646A0469.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid5L334BjMb2mAkwEGhhFWkAuMfm1BTGd1yjeNJbJMXCfu1r7wVqdZObZqIJFhK3I1P9n3xvujKzVvVMQa6Hndd34AoEnBXrj46hdTjdrs6Z3dikkMPCKioWATCDB5fzWbNGTWiZi5ioM/s1600/646A0469.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRSuBUKnl6ZXmgzCi85WlVHWVXcc0PBAdKfcRXOItOJu_fx_XYOYFGRpiAijH1l4dV38CsnW6hR9IhS-YIwnNN8l6X1BTmpKmDLq3DCi3ZPNcHIT4muEPC7tRD0hhCnqWU1O5NhyphenhyphenRlJxM/s1600/646A0498.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRSuBUKnl6ZXmgzCi85WlVHWVXcc0PBAdKfcRXOItOJu_fx_XYOYFGRpiAijH1l4dV38CsnW6hR9IhS-YIwnNN8l6X1BTmpKmDLq3DCi3ZPNcHIT4muEPC7tRD0hhCnqWU1O5NhyphenhyphenRlJxM/s1600/646A0498.jpg" /></a><br />
<br />
Ja just det. En sista sak. Jag fick storhetsvansinne och höjde målet på <a href="http://mitt.hjartebarn.se/februari/5-5442" target="_blank">min insamling</a> till 100 000 kronor. Just nu är den uppe i 64 299 kronor. Går det att nå hundra innan februari är slut tror ni?Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-50180678114117706062017-02-15T23:43:00.002+01:002017-02-16T16:27:19.598+01:00Sportlov.Jag gillar verkligen skidåkning. Det är ett fantastiskt sätt att umgås på och samtidigt får man både motion, lite styrketräning och en massa frisk luft. Så nu i efterhand känns de där första småbarnsåren, bland rullband, knappliftar och uppstoppade djurmaskotar, riktigt bra. Alla dagar då man med ömmande och krökt rygg höll en hjälmfoting mellan knäna, framstår idag som en strålande investering.<br />
<br />
Nu är det vi som åker. Inte jag eller min fru som turas om att sticka iväg och ta ett snabbt åk medan den andre håller lite koll i barnbacken. Det är vi, alla fyra, tillsammans. Det är bannemig inte ofta nuförtiden som man hittar något som man får chansen att göra tillsammans med barnen på lika villkor hela dagarna, flera dagar i sträck. Så sjukt roligt. Att se dem växa och utvecklas, bli duktigare och modigare och till slut åka ifrån mig i backen. Nåja, inte riktigt än, men det är väl bara en tidsfråga.<br />
<br />
Därför satte vi klockan och gick upp tidigare än en vanlig arbetsdag i söndags morse, packade fika, kuddar, iPads och annat som gör resan bekvämare och anslöt oss till vecka sjus stora takboxkaravan norrut. Efter drygt tio timmar i Volvosätet hämtade vi ut nyckeln i receptionen till lägenheten vi hyrt i Skalspasset i Vemdalen i Jämtland. En vecka tillsammans i backen framför oss.<br />
<br />
Det enda jag inte tycker om med skidåkning är att man (i stort sett) alltid håller på med det under samma period som kräksjukor, förkylningar och influensor härjar som mest. Vilket såklart innebär att vi alltid har minst en av de där åkommorna med oss på våra skidsemestrar. Och varför bryta en sån gammal fin tradition. Både storebror och jag är hostiga. Jag klarar mig hyfsat, men han är riktigt risig och har bara orkat åka halvdagar än så länge. Håll tummarna för att det bättrar sig tills imorgon är ni snälla.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinTeD9aidhmpK1cjOyiDzY-YNyKlSc6mCXngbu6frnC8tecM7xPxpaWtOFRDiJKB_xkoZXBYkHNMaQssMxtwhnfibL_rdX8crJKl-0_FIUI0dycNMBGV6k2_0z-vlDVyOEma3eNrFYwUk/s1600/646A0193.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinTeD9aidhmpK1cjOyiDzY-YNyKlSc6mCXngbu6frnC8tecM7xPxpaWtOFRDiJKB_xkoZXBYkHNMaQssMxtwhnfibL_rdX8crJKl-0_FIUI0dycNMBGV6k2_0z-vlDVyOEma3eNrFYwUk/s1600/646A0193.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib-q8Y0yaedozUDWVLzqzWE0F5S_p2b-A0zVEy5C2LybNm0mR_yUz-3En5vx3HkbTQAyW_BrpSc4BWebQtCmGYFcGJe0F5UACz-H6fMeiuGI-zdl5MRjyepBHOXx_gzbY_0TUvnrxClPE/s1600/646A0157.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib-q8Y0yaedozUDWVLzqzWE0F5S_p2b-A0zVEy5C2LybNm0mR_yUz-3En5vx3HkbTQAyW_BrpSc4BWebQtCmGYFcGJe0F5UACz-H6fMeiuGI-zdl5MRjyepBHOXx_gzbY_0TUvnrxClPE/s1600/646A0157.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPlvgg4CU2kZ31MB9mBpQRiP2X5aFMq5TfUZ77K3Qm1ubc8eY76CMxRumWXu_STnF_GF8Aw4bVgetG7PkTKZ0BvszFKe7LWPAXZGXMQ3JOpYjzltb_YHxsOU9rk0hnZmjJeYPV4M9Hpy0/s1600/646A0265.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPlvgg4CU2kZ31MB9mBpQRiP2X5aFMq5TfUZ77K3Qm1ubc8eY76CMxRumWXu_STnF_GF8Aw4bVgetG7PkTKZ0BvszFKe7LWPAXZGXMQ3JOpYjzltb_YHxsOU9rk0hnZmjJeYPV4M9Hpy0/s1600/646A0265.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr5LVm70Wd2jAe0xk2maEG99Djw5oDzxRXhSh8HOdCG9-Xy9PRyb7F2IUnl6xJOA9X4NqkNVcH-melNvS0SlJoDwsGF1LPCOyIWA_RnUJiGjSKCrIhUAnXC6jZXUbgiZZnxIhupMENC7g/s1600/646A0282.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr5LVm70Wd2jAe0xk2maEG99Djw5oDzxRXhSh8HOdCG9-Xy9PRyb7F2IUnl6xJOA9X4NqkNVcH-melNvS0SlJoDwsGF1LPCOyIWA_RnUJiGjSKCrIhUAnXC6jZXUbgiZZnxIhupMENC7g/s1600/646A0282.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSGeosuPpiDOXLfwLMs7_sp08zFgxctN3YLnhM0m0MW97aiQGYhpWUrMJrVE9Ot05KnBsm2vChGSv4WCgbsviLJb3wjkd3Wr9QZMmmVoSGq1r3bafbLq4skxlDGytEzRFH_CRnsrg8jqg/s1600/646A0285.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSGeosuPpiDOXLfwLMs7_sp08zFgxctN3YLnhM0m0MW97aiQGYhpWUrMJrVE9Ot05KnBsm2vChGSv4WCgbsviLJb3wjkd3Wr9QZMmmVoSGq1r3bafbLq4skxlDGytEzRFH_CRnsrg8jqg/s1600/646A0285.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6C3pHVybYEaIksARPCL6F6ET_ZONB_4l-2DX_mDYFNeLL54eR7cghfGCB0elGKP2voMvA3CdZIphJ-qpYMtgU16JMeOWH5shwYeKHBdOS1Zs5lIKkv14r8zRELh5ajp6dePUDkidTyac/s1600/646A0286.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6C3pHVybYEaIksARPCL6F6ET_ZONB_4l-2DX_mDYFNeLL54eR7cghfGCB0elGKP2voMvA3CdZIphJ-qpYMtgU16JMeOWH5shwYeKHBdOS1Zs5lIKkv14r8zRELh5ajp6dePUDkidTyac/s1600/646A0286.jpg" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5yFutqKaAwVq7sCP0qx2C6bBZDelyT1mz7mY9DLPEVJwaHEhzEjUtCx8DhWPZYiyXqil_fgiTUD5K8PtX2f7e-_x9lKv2wUA6tzmF9azHRDvUGhfhfKDZzijMooEGrONgLNQzZDFU0zA/s1600/646A0293-2.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5yFutqKaAwVq7sCP0qx2C6bBZDelyT1mz7mY9DLPEVJwaHEhzEjUtCx8DhWPZYiyXqil_fgiTUD5K8PtX2f7e-_x9lKv2wUA6tzmF9azHRDvUGhfhfKDZzijMooEGrONgLNQzZDFU0zA/s1600/646A0293-2.jpg" /></a>Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8290625750726363792.post-48231064024088699692017-02-08T23:33:00.000+01:002017-02-09T09:20:44.059+01:00Full fart mot 50 000! Eller ska vi säga 60?Vad ska man säga? Jag satte ett hyfsat högt mål på min insamling tyckte jag. Tjugofemtusen kronor – det kan bli tufft, men det borde gå. Jag började som vanligt med att posta länkar till insamlingen i mina sociala kanaler. Det rullade in lite pengar och jag kände att det kanske kan bli 25 000 innan februari är slut, trots allt.<br />
<br />
I torsdags såg jag efter ett kundmöte att jag hade missade samtal på mobilen. Och där fanns ett sms från en journalist på GT som hade sökt mig. Jag ringde upp och det visade sig att hon hamnat på min blogg och läst om insamlingen. Jag glömde fråga hur, men gissar att det kan ha varit via något postning på Twitter. Hur som helst blev hon intresserad och undrade om hon fick skriva en artikel om Abbe, hans hjärtfel, mig och min insamling. Jag messade Abbe och frågade om han ville. Han sa okej och så blev det <a href="http://www.expressen.se/gt/abbe-foddes-med-allvarligt-hjartfel/" target="_blank">den här artikeln >>.</a><br />
<br />
Efter att ha tillbringat tre dagar i Stockholm i långa, roliga och konstruktiva arbetsmöten med Hjärtebarnsfonden satt jag i söndags eftermiddag på tåget och tittade hur det gått för min insamling. Jodå, den tickade på och var uppe i sex, sju tusen kronor ungefär. Jag skrev ett tweet och bad twittrare med många följare om hjälp att sprida min insamling. Precis som jag gjort <a href="http://www.hejaabbe.com/2015/02/en-dryg-miljon.html" target="_blank">tidigare år</a>. Många hakade på och med spridningen började gåvorna ticka in lite snabbare.<br />
<br />
Medan jag sitter där och hoppar mellan Twitter, Facebook och min insamlingssida ser jag att Jonas Gardell twittrar följande:<br />
<br />
"Uppe i 500 000 följare! Jippie! Utan alla inaktiva konton, hitta-på-konton, robotar och SD-troll som hatar mig hade det aldrig gått. Tack!!<br />
<br />
Alltså, Jonas är typ kung på Twitter. Det finns inte många som twittrar på svenska som är större. När jag såg hans tweet tänkte jag att det passar ju perfekt nu, så jag slängde iväg en kommentar till honom om att han var klippt och skuren för det här, och retweetade mitt inlägg där jag bad någon med jättemånga följare om hjälp.<br />
<br />
Det hände inte så mycket och jag tänkte att med en halv miljon följare så måste man få en herrans massa tweet, både från beundrare och troll, så han kanske inte varken har sett det eller orkar svara. Jag klickade in på min insamling för att se om något nytt hänt. Vad trött jag blev! Den där gröna "mätaren" som visar hur mycket man fått in av sitt uppsatta mål, stod på max. Det är ju skit att inte tekniken funkar. Nu har den där mätaren fuckat upp, tänkte jag. Sist jag kollade hade jag ju typ 8 tusen av 25. Suck.<br />
<br />
Så ser jag. Det är inget fel. Någon har satt in en gåva på mellanskillnaden så att jag nådde upp till mitt mål på 25 000. Det var Jonas Gardell. Mellanskillnaden var 17 000 kronor.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRi9ALcTADH5-3bbSAxeaKAEQbinHZiwWI_0HRp3lLRY2D-g4UhgLvVkuHhYLSBJxS-vOhV0FERo0RofiCxph5kIWlArLO_KKY1MkJTT0sMc5VbtXs7zOHV4Gr8YWlbT5ynuOv9tjg2g8/s1600/Ska%25CC%2588rmavbild+2017-02-05+kl.+16.15.34.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRi9ALcTADH5-3bbSAxeaKAEQbinHZiwWI_0HRp3lLRY2D-g4UhgLvVkuHhYLSBJxS-vOhV0FERo0RofiCxph5kIWlArLO_KKY1MkJTT0sMc5VbtXs7zOHV4Gr8YWlbT5ynuOv9tjg2g8/s400/Ska%25CC%2588rmavbild+2017-02-05+kl.+16.15.34.png" width="261" /></a>
<br />
Jag tappade hakan totalt. Där satt jag på X2000 och min puls rusade fram snabbare än tåget jag åkte med (eller åtminstone bra mycket snabbare än bredbandsuppkopplingen SJ erbjuder). Asså, har jag just fått ett bidrag på 17 000 spänn till min insamling från EN person? Nog för att jag alltid har gillat Jonas Gardell och alltid uppfattat honom som en godhjärtad människa, men det här var svårt att ta in.<br />
<br />
Det finaste av allt är att Jonas inte bara skänkte ett fantastiskt bidrag utan dessutom berättade om hjärtebarnen och insamlingen både på Twitter, Facebook och Instagram. Jag är så otroligt tacksam för det.<br />
<br />
<iframe allowtransparency="true" frameborder="0" height="519" scrolling="no" src="https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2FJonasGardell%2Fposts%2F10154872034229693&width=500" style="border: none; overflow: hidden;" width="500"></iframe><br />
<br />
Eftersom målet var uppnått gjorde jag som Jonas skrev i sin hälsning; jag höjde det. Först till 35 000 kronor, men det målet uppnåddes redan dagen efter. Så jag drog till med 50 000 istället.<br />
<br />
Nu är det den 8 februari och min insamling står på 45 450 kr. Det är 20 dagar kvar av februari. :)<br />
<br />
<a href="http://mitt.hjartebarn.se/februari/5-5442" target="_blank">Insamlingen hittar du här >></a><br />
<br />Abbes pappahttp://www.blogger.com/profile/02859189935965919022noreply@blogger.com2