20 november 2012

Gör om, gör rätt.

Hur lång tid ska man räkna med att få sitta på akuten och vänta innan man får träffa en läkare? Hur många timmar är rimligt? Hur lång väntan är acceptabel?

I torsdags kväll åkte jag in till akutmottagningen i Mölndal med galen smärta i nacke och huvud. Vad jag i början av veckan hade avfärdat som "lite stel i nacken bara" hade tilltagit till något jag inte längre kunde hantera och jag började undra om det kanske istället var en infektion av något slag, kanske hjärnhinneinflammation. Bäst att åka in för säkerhets skull.

Jag kom dit någon gång mellan halv elva och elva på kvällen, tog en kölapp, skrev in mig och konstaterade att det inte var mer än fem, sex patienter före mig. Det kändes bra eftersom smärtan nu var outhärdlig, huvudet sprängde och nacken var i princip orörlig vid det här laget. Jag fick några smärtlindrande tabletter och tänkte att då skulle jag nog kunna överleva ett par timmars väntan.

Någon gång strax efter klockan tre var vi bara två patienter kvar i väntrummet och sköterskan i receptionen frågade om vi ville komma in i var sitt rum istället så vi kunde ligga ner och vila. Det skulle nog dröja ett par timmar till sa han – något jag hade mycket svårt att förstå eftersom jag redan suttit där i över fyra timmar och det var ju inte så många patienter.

Ligga ner var visserligen inte en option för mig på grund av smärtan men jag tänkte att det kanske var skönare att sitta eller stå i ett rum där jag slapp en TV som rapade fyrans reklamfilmer var tionde minut i alla fall. Jag var vid det här laget så trött på exempelvis Skoda att jag har svårt att föreställa mig att någon sin komma på tanken på att köpa mig en bil av det märket efter den här kvällen. Rummet jag fick låg precis bredvid personalens fikahörna och de verkade vid den här tidpunkten ha en efterlängtad paus.

I det där rummet satt jag, stod, eller vankade av och an, i ytterligare tre timmar innan jag fick träffa en läkare. Och varje gång jag tittade ut satt personal i det lilla rummet och småpratade och verkade ha det ganska trevligt. Från att jag kom in strax före klockan elva på torsdag kväll till runt klockan sex på fredag morgon hann jag upparbeta inte bara en näst intill outhärdlig smärta utan också en rejäl portion ilska. En ilska jag inte visste riktigt vart jag skulle projicera.

Grejen är nämligen så här. De som satt i personalhörnan var sköterskor som egentligen inte kunde göra så mycket mer i väntan på läkaren. Och läkaren var ensam. Eller rättare sagt ortopedläkaren var ensam, det fanns en medicinläkare också – som inte hade så mycket att göra – men dem verkar det vara vattentäta skott mellan. Det är liksom ingen idé att skälla på sköterskorna, de kan inget mer göra. Och att ge sig på läkaren, som inte haft en lugn stund på hela natten, känns inte heller särskilt bussigt. Det är, än en gång, politikerna som planerar och avsätter resurserna som borde ha sig en käftsmäll så att de vaknar ordentligt. Ge dem en jävla smäll så de får sitta på akuten med nacksmärtor en natt vettja, då kanske de äntligen ser problemet.

Okej, jag kan väl kanske tycka att sköterskorna kunde tittat in till mig ibland och frågat hur jag mådde, om jag behövde något (smärtlindring kanske?). Nu dröjde det ett par timmar innan en ur personalen äntligen verkade ha noterat att jag var där och kom in och erbjöd en kopp te och en macka framåt femtiden. En macka jag inte kunde svälja på grund av smärtan, för övrigt. Men grundproblemet kvarstår, inget händer innan man får träffa den svårt överbelastade läkaren.

Jag har sagt det tidigare – då om barnakuten – och jag säger det igen, det måste gå att omfördela resurserna på något vis. Jag vet inte hur löneläget ser ut, men om vi utgår från att alla sköterskor har minst 24 000 kronor i månaden som de slåss för (och är mer än värda ska tilläggas) och en läkare beroende på ålder och erfarenhet har det dubbla eller kanske tredubbla. Då skulle man med väldigt grovt tillyxad matematik kunna byta ut två eller tre sköterskor mot en läkare på natten.

Resultatet i det här aktuella exemplet skulle vara två till tre personer mindre i det mysiga snacket i personalhörnan under natten och runt tre timmars väntan för oss patienter istället för sju. Dessutom skulle läkarna slippa stressa ihjäl sig och både de och sköterskorna skulle slippa en massa väldigt irriterade patienter. Jag vet inte. Tycker det känns så enkelt på något vis.

Min natt slutade med att de tog diverse blodprover, gav mig så mycket droger att pundarna i Brunnsparken hade varit avundsjuka och sedan gick nattpersonalen hem. Jag satt på min brits med lika mycket nacksmärtor men med ett rum som nu gungade och hörde de som gick på dagskiftet glatt hälsa varandra en god morgon.

En ny läkare kom efter ytterligare någon timme, pigg och utsövd. Hon gjorde samma undersökning och föreslog samma blodprover. När jag påpekade att de tagit dem för en dryg timme sedan tyckte hon att de kunde upplyst henne om det. Det tyckte jag också. Hon gav mer smärtlindring och muskelavslappnande och nu någonstans, med dubbel dos Morfin, Stesolid, Citodon och Voltaren i kroppen började jag äntligen se en ljusning.

Läkaren kallade mina smärtor för Torticollis och när jag googlade det senare läste jag att det är en förlossningsskada från fosterstadiet. Kanske skulle den här natten föreställa någon slags pånyttfödelse, vad vet jag? Jag fick träffa en sjukgymnast och fick lite övningar att jobba med och en påse piller med mig hem. Bilen gick inte att köra i mitt knarkiga tillstånd så jag lämnade den och tog en taxi hem.

Efter tretton timmar.

Är det rimligt?

28 kommentarer:

  1. Det är läkarbrist överallt och den kommer inte att minska så länge de inte ökar platserna på läkarprogrammen. Självklart trivs läkarna bra med att vara så efterfrågade och de har säkert bra lobby-organisationer. Annars förstår jag inte varför det inte finns fler platser, det finns ju mängder med människor som vill bli läkare dessutom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är att antalet platser på läkarutbildningen har ökat, men det spelar ingen roll eftersom platserna för AT förblir det samma. Dessutom har finns en gräns för hur många kandidater ett sjukhus kan ta emot, balansen mellan att handleda studenter och behandla patienter. Men utan fler AT-platser förflyttas bara flaskhalsen så det skapas läkare som i värsta fall tvingas gå utan legitimation i flera år.

      Med det sagt: Abbepappan, det låter som en gräslig natt, och tyvärr är vi nog många som känner igen det. Någonstans är det fel i systemet. Riktigt, riktigt fel. Hoppas du snart mår bättre!

      Radera
    2. Abbepappan: Låter som en hemsk natt verkligen och jag blir arg att vi har det så! Jag tror att ett av problemen på akuten är att det finns så få akutläkare. Först i somras startade specialistutbildning i akutsjukvård i Sverige. De allra flesta som är på akuten nu har alltså andra specialiteter. Lite som att sätta en ortoped på vårdcentralen och tro att hen ska göra ett snabbt jobb där utan utbildning.

      Anonym: Du har fått ett bra svar av Therese men jag vill komplettera. Vi har brist på specialistläkare på vissa ställen i Sverige men inte brist på läkare. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) utbildade vi 700 fler läkare än vad de tror behövs för några år sedan och sedan dess har antalet platser ökat med fler än 100. Varje plats kostar en bit över miljonen. På många ställen står sju kandidater och tittar på en handledare som gör något. Säg att vi dubblar antalet platser. Då har vi 14 kandidater som tittar på en handledare och därigenom inte har någon som helst praktisk övning när de träffar dig på akuten. De har dessutom kostat mer än 1400 miljoner i onödan per år. När väl AT:n är klar kommer de sannolikt att dra utomlands eftersom det inte kommer att finnas jobb här enligt SKL. Vi kan inte åtgärda att de utbildade för få läkare på 80-talet genom att utbilda för många nu.
      /Sofia

      Radera
  2. Men kära nån! Det är så man blir arg bara av att läsa! Hoppas du mår bättre!

    Förresten, på franska, betyder Torticollis "Nackspärr", om jag minns rätt. Kan det vara det? Krya på dig!

    SvaraRadera
  3. Vettig info:

    http://www.netdoktor.se/smarta/?_PageId=379

    Försiktig krya-på-dej-kram....

    SvaraRadera
  4. Det är självklart helt oacceptabelt och eftersom jag själv haft lite insyn i sjukvården inom mitt arbetet tror jag som du, att det mycket handlar om en organisationsfråga. Man undrar bara hur j-vla svårt det vara! Sedan har Anonym också rätt i att utbildningsplatserna är för få, något som uppmuntras av läkarlobbyn, eftersom det håller deras status uppe.

    SvaraRadera
  5. Har gjort samma slutsats som du vid de få tillfällen jag varit på Näl och Uddevalla sjukhus under de senaste åren på olika tider på dygnet att under vissa tider på dygnet kunde skulle de faktiskt kunna minska ner på antal Undersköterskor/sjuksköterskor på vissa delar av dygnet och öka antalet Läkare då det många gånger verkar vara dem resterade vårdpersonal sitter och väntar på. Känns som att det många gånger kan upplevas att det är en skev fördelning över dygnet. Vårdpersonalen gör ett kanonarbete med de resurser de har

    SvaraRadera
  6. Har samma erfarenhet från tiden då min mamma var sjuk i cancer. Att sitta bredvid när hennes smärtor eskalerade i timme efter timme kändes oerhört frustrerande. Detta hände på KS och mig veterligen satt ingen och fikade, de var väl helt enkelt underbemannade. Däremot kunde man ha önskat ett trevligare bemötande, alla var nonchalanta och jag upplevde att ingen lyssnade. Men det är väl så här det blir när vi väljare tillåter de styrande att dra ner på vårdkvaliteten till en närmast absurt låg nivå.

    SvaraRadera
  7. Din stackare! Hoppas du mår bättre nu.
    Tycker att dom som bestämmer fördelningen av arbetet borde göra studiebesök på Sälens vårdcentral. Där är dom mycket effektiva, går snabbt trots mycket folk i väntrummet. Dom gångerna jag har varit där(otur i skidbacken ;) ) har allt funkat jättesmidigt.Typ ca 20-30 min från det man kommer tills man går.Detta trots att det är väldigt många i väntrummet

    SvaraRadera
  8. Jag fick åka till akuten en gång bara för att se att den hade stängt för dagen, visserligen tandakuten men att stänga klockan 13.00 en lördag känns ju... eh.. välplanerat.

    Hoppas att du mår bättre efter lite vila, prova med en vetekudde eller att sitta nära kaminen, sitt så nära du kan (utan att huden tar för stor skada då). Det fungerar precis varje gång :)

    SvaraRadera
  9. Kan tillägga att jag hade slagit ut min ena framtand, tjoff rakt ned i klinkersgolvet så tandroten trycktes upp i näsan. De fick ringa in en tandläkare, haha.

    SvaraRadera
  10. En dag fick jag helt plötsligt kraftiga smärtor i ena axeln och sidan av nacken, jag hade även mindre smärtor i hela armen och var rejält svullen vid sidan av nacken och axeln. Eftersom hälsocentralen hade stängt denna dagen så ringde jag till sjukvårdsupplysningen och frågade vart jag skulle vända mig. Fick till svar att jag skulle åka till akuten. Kl 16.15 kom jag till akuten, kl 22.00 hade jag inte fått någon hjälp. Jag hade väldigt ont och frågade i receptionen om jag kunde få något smärtstillande. Kl 23.00 fick jag voltaren och fick sedan fortsätta att vänta i väntrummet. Kl 02.45 fick jag ett eget rum, kl 03.45 fick jag träffa en läkare som kände på axeln/nacken, sen fick jag vänta till kl 05.00 då kom en sjuksköterska och tog lite prover. Kl 06.00 fick jag träffa en läkare igen och fick mer smärtstillande, hade så ont så jag var yr och mådde illa. Kl 07.00 lämnade jag akuten och fick med mig smärtstillande. Hade inflammation i armen och infektion i sidan av nacken/axeln, tydligen något skit som åkt rund i blodomloppet och sedan fastnat mellan nacken och axeln. Alltså nästan 15 timmar på akuten! Sjukt att det ska ta sådan tid, speciellt när man mår så dåligt som man gör.

    SvaraRadera
  11. Blir så arg när jag hör sånt här men inget förvånar mig längre inom sjukvården... Ett eget exempel som kanske vísar att sjukvårdspersonalen inte alltid ska skylla på läkarbrist (vilket dock är det största problemet tillsammans med organisation): jag ringde till min läkare (specialist på KK) för att få en telefontid för jag hade frågor och funderingar på de symptom jag hade. Han hade inga bestämda tider utan de lämnade ett meddelande så skulle han ringa upp någon gång. När han inte hade ringt efter 1 vecka så ringde jag upp igen och möttes då av samma läkarsekreterare som sa "om du är så orolig och inte kan vänta en vecka på att få prata med en läkare så får du ju söka akut". Där satt jag med hakan i golvet, kan säga att hon blev rejält utskälld innan jag la på luren. Det var ju inte så att jag låg och vred mig i smärtor men jag hade dock symptom som påminde om de jag hade innan jag gjorde en operation i somras och det oroade mig mycket... Inte konstigt om de har fullt på akuten när den egna personalen hänvisar patienter dit som inte har där att göra.

    SvaraRadera
  12. Fredrik (fredrikdr på twitter)21 november 2012 20:14

    Hej Abbepappan. Kommenterar i princip aldrig, men läser. Är fö läkarstuderande på sluttampen och ska jobba som läkare för första gången nu till sommaren. Ska försöka svara sakligt och konkret.
    Om en akutmottagning (AKM) har triagering, så ska en patient (pat) aldrig behöver vänta mer än 4 h då triagering görs efter vårdbehov. Röd - 0 min väntetid vid akut behov, Orange - 20 min väntetid vid måttligt akut behov, Gul - 2 h väntetid samt Grön – 4 h (pat som söker för besvär som triageras gröna bör i regel inte uppsöka AKM utan vända sig till vårdcentral dagen efter). De flesta pat triageras gula vid en AKM. Finns inte detta system blir bedömningarna mer subjektiva och inget bestämt tidsförlopp finns inom vilket tidsspann en läkare måste bedöma pat. Med de besvär du beskriver så hade jag, som snart färdig läkare, bedömt dig som orange eller till och med röd av flera anledningar och således skulle du ha fått vård omgående. I mitt tycke.
    Om en läkare på akuten har för mycket att göra och inte hinner med patientflödet så ska, enligt vårdpraxis, bakjouren ringas in för att hjälpa till, och samtidigt kan jag också tycka att läkaren som gick på medicin kunnat göra en preliminär bedömning av dig. Men ett problem är också att folk idag söker akut sjukvård för sådant som de egentligen inte ens behöver söka sjukvård för, vilket tar väldigt mycket av dagens vårdresurser och fördröjer handläggning på akm. Det heter "akut" av en anledning, och hosta resp förkylning är inte exempel på vad folk behöver söka vård för mitt i natten. Du å andra sidan med dina besvär, är ett typfall som SKA ha akut sjukvård. Och du ska inte heller behöva vänta så lång tid, det är utom all rim och reson.

    Att du beskriver löneläget för sjuksköterskor (ssk) som illa är sant, men verkligheten är värre än du beskriver. Flera har jobbat i flera år och har inte ens 24.000 i månaden. Och ssk kan du inte byta ut mot läkare, de är snarare alldeles för få och det behövs många fler. Många har stressyndrom, är överarbetade och orkar inte ens jobba heltid. Ssk gör väldigt mycket av det praktiska som vi läkare ordinerar, och utan dem skulle vården helt stanna upp. Läkares löner varierar mycket, både beroende på ort och klinisk erfarenhet. Du säger det känns enkelt, men verkligheten är långt ifrån det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Fredrik. Tack för en intressant och initierad kommentar.

      Triagering låter ju som ett strålande system! Men det kan de knappast ha använt sig av på den aktuella akutmottagningen. Inte heller på barnakuten som jag ju har betydligt mer erfarenhet av än den här.

      Jag är helt enig med dig om att många söker för åkommor de inte borde åka till akuten med allt som oftast. Själv åker jag helst aldrig dit eftersom jag känner till väntetiderna.

      Och jag skriver mer än gärna på att sjuksköterskor är otroligt viktiga för vården och drar ett fantastiskt lass. Det har vi fått erfara under våra hundratals besök med Abbe på sjukhus. Men just i det här fallet när de blir sittande i timmar och väntar på den enda läkaren för att kunna göra sitt jobb, känns personalplaneringen felprioriterad. Men det är, som du säger, kanske inte så enkelt som det ser ut.

      Till akuten i Alingsås kan man ringa innan och tala med en sköterska och få en preliminär besökstid. Inte alls dumt, då kan man vänta hemma istället om det inte är livshotande. Jag gissar att sköterskan man får tala med i telefon gör någon form triagering.

      Kul att du läser och att du ville kommentera den här gången. Välkommen att göra det igen. :)

      Radera
  13. Hej - usch vilken hemsk historia!
    kolla vad jag hittade:
    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18898
    Intressant att läsa kanske.
    Hoppas du mår bra nu.
    karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj! Det var nästan läskigt vad allt stämde bra in på mig. Kanske är det inte Torticollis utan Fahlgrens syndrom. Hmm.

      Radera
  14. NEJ!!! DETTA ÄR INTE RIMLIGT!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Stackars dig! Vilken natt! Mardrömslik! Hoppas verkligen du känner dig OK nu och att du fått en bra kontakt att höra av dig till om du skulle behöva.
    Vi är många som har svåra upplevelser av sjukhusbesök - jag tänker inte dra mina litanior här. Tänker istället på när jag var barn och vi hade en husläkare, som kom hem när man var dålig - ringde mamma så kom han med sin doktorsväska efter en stund och kunde konstatera vad som skulle åtgärdas.Man slapp lämna sjuksängen. Dock kanske inte på natten....
    Var rädd om dig! Hälsningar från Hans och mig

    SvaraRadera
  15. En reflektion bara. Triage tillämpas på alla akutmottagningar i Göteborg, inklusive Barnakuten. Skulle man ta bort 2-3 sjuksköterskor på natten på barnakuten återstår 0-1 sjuksköterska per natt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha. Om det är så kan jag vittna om att Triage bara är en fin tanke på papperet och inte fungerar i verkligheten. Åtminstone från gul och nedåt, för under några fyra timmar tror jag aldrig jag har varit med om. Förutom när Abbe var ett par månader gammal, nyligen hjärtopererad och fick RS-virus och lunginflammation. Men det var ju ett livshotande läge, så det triagerades nog tämligen knallrött. Det är i och för sig viktigast att de fallen fungerar.

      Ta det här med 2-3 sköterskor med en nypa salt. Det var bara ett försök att se någon lösning. Det är säkert mer komplicerat än så. Men nog var det felr än 3 personer som satt och småsnackade i fikahörnan där jag var förra veckan.

      Radera
  16. absolut inte rimligt!
    viktigt att komma ihåg i denna "debatt" ör hur läkarförbundet inte vill utöka antaletplatser på läkarförbundet, vilket också bidrar till detta. fler utbildade läkare skulle leda till sänka löner vilket förbundet helst inte ser. så sorgligt, men tyvärr en del av sanningen. tack för en bra blogg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inser mer och mer att detta är en komplicerad fråga.

      Tack för berömmet.

      Radera
  17. De tider som nämndes ovan för de olika prioriteringsfärgerna är mål som man kan leva upp till i optimala lägen. Där patienter söker på rätt vårdnivå, där läkaren på akuten är specialist och kan ta beslut och inte bedriva utredning på akuten, där man har tillräckligt många sjuksköterskor och undersköterskor, där det finns vårdplatser så akuten inte skall bedriva vårdavdelning. Då fungerar det. Det händer emellanåt ;)

    SvaraRadera
  18. Det kom en artikel i läkartidningen om nacksmärta och smärta vid sväljning. Kanske kunde vara nåt?
    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18898

    SvaraRadera
  19. Till en akutmottagning kommer det otroligt många olika patienter som söker för vitt skilda symtom. Du beskriver att det var få patienter som sökte denna kväll/ natt dvs de hade det lugnt. Bemanning måste vara sådan om det kommer ett rött larm. Det funkar så inom sjukvården. Jag lovar att vissa nätter jobbar de konstant och får ingen möjlighet att sitta ner. Man kan inte optimera bemanningen som i en fabrik då det är människor vi arbetar med! / sjuksköterska inom ortopedi Sahlgrenska

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.