22 december 2014

Instagran och väntan.

Snart. Bara lite mer väntan. Dan före dan före dopparedan. Jag minns själv hur det pirrade i hela kroppen. Jag minns hur förväntningarna ökade för varje lucka man öppnade i tv-kalendern, för varje ljus man tände i ljusstaken av stansad kopparplåt fylld med renlav och små flugsvampar gjorda av något som påminner om klarlackade flörtkulor.

Jag ser det i killarnas ögon, det där glittrande förväntansfulla pliret. Speciellt på Abbe. Han berättar flera gånger om dagen, från att han går upp tills det är läggdags, hur många dagar det är kvar. Det har han gjort sedan i slutet av November. Jag myser och minns.

Snart så.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.