12 november 2013

Avslag till varje pris.

Någon kanske minns att vi var på Ågrenska på en familjevistelse för familjer som har barn med 22q11-deletionssyndrom för ett par år sedan vid den här tiden. Då minns ni kanske också att en av reflektionerna jag hade var hur otroligt olika mycket stöd och hjälp de olika familjerna får, beroende på var man bor.

Till viss del beror det naturligtvis på vilket behov av stöd och hjälp man har. Alla barn med 22q11 har sin egen problembild och den kan variera ganska kraftigt. Och hela poängen är ju att de som behöver hjälp ska få det. Finns inte behovet ska man inte heller ha någon extra hjälp, bara för att man har en diagnos. Enkelt.

Då hade jag ingen aning om det jag fick lära mig i Kalla Fakta härom kvällen. Såg ni programmet? Jag syftar på avsnittet med underrubriken "Avslag till varje pris." Programmet visar konsultföretag som åker landet runt och lär kommunerna att säga nej till ansökningar om bidrag och stöd.

Det är chockerande.

Kommuner betalar alltså höga konsultarvoden för att lära sig att neka familjer hjälp, människor som sliter som djur för att få livet att gå ihop. Som påfallande ofta inte orkar, utan drabbas av utmattningsdepressioner. Kommunerna betalar för att lära sig att ta ifrån funktionshindrade ljusglimtar som kanske gör hela skillnaden mellan ett gott eller mindre gott liv.

Nu pratar jag inte om oss. Jag pratar om familjer med otroligt mycket större behov av stöd och hjälp. Vi har flera i vår närhet, och vet hur de sliter. Kommuner betalar till exempel konsultarvoden för att lära sig att ta bort hjälp för familjer vars barn behöver övervakning dygnet runt. Familjer där föräldrarna tvingas turas om att vaka hela natten och sedan gå och jobba på dagen. Sånt kan de få lära sig att styvnackat säga nej till. De trimmas med argument och metoder. Konsulterna hjälper till och med till att driva rättsprocesser mot de familjer som har lite ork kvar att överklaga avslag på bidrag de har laglig rätt till.

I en inspelning med dold kamera får vi se hur kursledaren står och raljerar över brukarna. Gör sig lustig. Kursdeltagarna skrattar. Kommunpersonal. LSS-handläggare. Yrkesfolk som möter familjer i sin mest utsatta situation sitter där och skrattar åt konsulten som gör sig lustig över de människor de har som jobb att hjälpa. Människor de nu ska lära sig att säga nej till.

Det äcklar mig.

15 kommentarer:

  1. Jag såg inte programmet men ska göra det nu. Fy sjutton så förbannad jag blir! Jag hoppas att de kommuner det handlar om blir ertappade och får göra om och göra rätt.

    SvaraRadera
  2. Har inte sett programmet och tror inte heller att jag vill se det. Jag vet att jag kommer att bli arg upprörd förbannad ledsen uppgiven sorgsen och heligt förbannad.

    Som tur är slipper vi LSS och kommunhandläggare men med den erfarenhet jag har av Försäkringskassan och vårdbidrag så säger den mig att även FK säkert skickat handläggare på dessa "föreläsningar". Maken till konstiga orimliga godtyckliga och orättvisa bedömningar får en leta efter.

    Vi kämpar nu för att få till ett prövningstillstånd i Kammarrätten, och vi gör det för att belysa godtyckligheten i olika typer av bedömningar. Tänk vad många det är som inte orkar kämpa mot myndigheter för att de kämpar så otroligt mycket för sina barn i allt vad det gäller kring barnet.

    SvaraRadera
  3. Jag jobbar nu som psykolog, men har ett förflutet som personlig assistent. Det var ett bra extraknäck under studieåren och gav mig inblick i funktionshindrade människors vardag. Blev mycket upprörd när jag såg programmet och har nu mejlat KommunLex. Ville vänligt påpeka att mitt förtroende för företaget har sänkts i o m deras uttalanden och ageranden, som de framstod i TV-programmet. Hoppas man tar till sig av kritiken. Det är inte okej att systematiskt arbeta för att neka människor rättigheter som de faktiskt har enligt LSS eller SoL.

    SvaraRadera
  4. Kanske var tur att jag tvingades prioritera bort detta - hade nog kunna dra på mig nå't så arg som jag hade blivit. Hoppas, hoppas, hoppas att vår kommun inte lagt pengar på dylika konsulter. Vi har heller inget stort behov, men har alltid blivit väl bemötta och fått det vi sökt. Vill ju gärna tro att det är lika för dem som har större och viktigare behov.

    SvaraRadera
  5. Jättebra att du tar upp detta, jag hade gåshud över hela kroppen när jag såg programmet- man vill bara inte att det skall vara sant. Förhoppningsvis är vi tillräckligt många, i tillräckligt många olika befattningar att vi skall kunna göra skillnad: såhär skall inte LSS tillämpas. Hälsar juristen

    SvaraRadera
  6. Kan bara hålla med dig. Det äcklar mig också! Att kommuner betalar konsulter för att hitta sätt att bryta mot lagen, helt enkelt. LSS ska tydligen motarbetas, enligt dessa konsulter. Lite trist kan tyckas att fokus bara hamnar på en av dessa konsulter. Tror att det finns ett antal liknande konsulter som reser runt och ger tips på hur man bäst ger avslag till människor i nöd.

    SvaraRadera
  7. Har inte sett programmet, men ska göra detta så snart tillfälle ges! Har jobbat som medicinsk sekreterare (läkarsekr) där barn med funktionshinder behandlades. Jag vet hur hårt många föräldrar sliter för att få vardagen att gå ihop. Dessa evinnerliga intyg som ska skrivas om och om igen, intyg som kommer tillbaka från Försäkringskassan för någon struntsak. Hade funderingar på att starta något som kunde hjälpa familjerna med all administration, tyvärr tror jag inte att detta hade kunnat gå att få att fungera ekonomiskt för mig, då flertalet av dessa familjer inte har pengar att betala för en sådan tjänst. Men fy för denna människosyn som tydligen finns bland de som ska vara till hjälp och stöd! Usch!

    SvaraRadera
  8. ej Abbepappan!
    Vill tacka för en fin blogg. Läste bloggen från början till slut för snart 3 år sedan och har följt er resa slaviskt sen dess.

    Däremot känner jag mig tung i hjärtat efter ditt inlägg idag.
    Jag är LSS-handläggare och arbetar i en kommun som har anlitat KommunLex.
    Jag är beklämd över den attityd som framkom i inslaget. Den försvarar jag inte över huvudtaget. Men i övrigt fanns ingen substans någonstans i hela inslaget.
    Att KommunLex konsultationer handlar om att avslå till varje pris är ren lögn.
    När man tittar på programmet kalla fakta måste man förstå hur många nyanser som INTE visas!
    Jag betvivlar inte att familjen de berättar om i inslaget mår dåligt av sitt avslag eller att de behöver hjälp. Men jag har väldigt svårt att tro att en handläggare lämnar en sådan familj med ett avslag helt utan andra insatser. Ett barn med så omfattande behov av stöd och service har troligtvis personlig assistans, avlösarservice eller liknande. Ett barn med dessa svårigheter HAR rätt till stöd och hjälp, men kanske inte just till den insatsen. Det styr inte handläggaren, utan lagen.

    För att komma fram till ett beslut om att en person ska ha rätt till en insats enligt LSS utreder vi vilka behov som finns noggrant, vi studerar propositioner, läser domar från förvaltning- kammar- och regeringsrätt. För att förstå och vara säkra på att den som får hjälp har rätt till den och den som får avslag inte har rätt till hjälpen. Det MÅSTE vara rättssäkert.
    Sen är LSS som lag ibland problematisk, människor hamnar mellan stolar. Men man får komma ihåg att det är en relativt ny lag, man arbetar fortfarande med hur den ska tolkas och handläggas.

    Vi tränas absolut inte att blankt avslå, så skulle vi aldrig få arbeta. Vi måste motivera i våra utredningar VARFÖR vi avslår. Det måste finnas riktigt goda grunder för ett avslag. Men också för ett bifall.
    Du får det att låta som att vi bara kan bestämma oss för att en familj inte ska få hjälp. Vi har en lag med tydliga rekvisit om vilja behov som ska föreligga och att dom faktiskt måste tillgodoses för att vi ska kunna ge avslag att förhålla oss till. Det handlar inte om ovilja att hjälpa!


    Sen finns det attityder ute på kontoren som är skrämmande och kan ge mig mardrömmar ibland. Men det gör det överallt och såna människor slinker tyvärr in i människorvårdande yrken. MEN jag känner mig trygg när jag säger att majoriteten av de LSS handläggare jag träffat vill väl. Vi vänder och vrider på lagar och paragrafer. När vi inte har någon hjälp att ge enligt lag skrapar vi fram alla organisationer vi kan hitta. Vi strävar efter att aldrig lämna en familj i behov av hjälp med en känsla av att vara ohjälpta. Ibland är jag maktlös, för lagen är väldigt restriktiv, MEN jag lyssnar, förstår och hittar den lilla lösning jag kan hitta.

    Snälla, låt inte ett program på 20 min helt utan researh påverka din syn på kommuners vilja att hjälpa människor i behov av stöd. Det vore sorgligt om det var den bilden som spreds av detta.

    Det jag försöker få dig att förstå är att jag som LSS-handläggare också besitter yrkesstolthet, vilket jag delar med mina kollegor. Så även om KommunLex nu skulle ha utbildat oss på detta vis (vilket de absolut inte gjorde) så har ju självklart vi egen vilja och värderingar. Jag skulle ALDRIG sätta mitt namn på ett beslut som inte kändes rätt.

    //Susanne - en stolt LSS-handläggare

    SvaraRadera

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så himla bra skrivet! Jag är tidigare LSS-handläggare och tycker att det är ett extremt missvisande program. Har velat skriva en kommentar som din men inte orkat. Hur kan folk tro att hela verkligheten visas på tjugo minuter? Jag satte ära i att hjälpa familjer på de sätt som enligt lag var möjliga, och kämpade vid avslag för andra sätt istället. Mest ledsen blir jag när människor beskriver LSS-handläggare som faktiskt oftast har ett stort engagemang för jobbet, som snikna empatistörda människor som bara tänker på pengar. Då skulle man nog inte valt socionomprogrammet från början...

      Radera
    2. Hej Susanne.

      Tack för din kommentar och ditt uttömmande inlägg i denna viktiga fråga.

      Det är bra och viktigt att belysa detta från flera håll och även jag förstår att inslaget är vinklat för att visa fram den bild som redaktionen vill visa fram. Det är dessvärre det stora problemet med program som Kalla Fakta och Uppdrag Granskning, de är alltid vinklade och UG slår alla rekord när det gäller just det.

      Jag menar naturligtvis inte att alla LSS-handläggare i detta land gör ett dåligt jobb, och det skriver jag inte heller. Jag är säker på att de allra flesta gör det bästa de kan utifrån de lagar och regelverk de har att följa. Jag gissar att man har någon slags patos redan i valet av yrke.

      Det jag reagerade på var att det finns konsulter som föreläser med denna vinkel och framförallt med den extremt nedvärderande attityd som inslaget visade.

      Jag reagerade på att personerna på kursen satt och skrattade när föreläsaren gjorde sig lustig över en människa som behöver hjälp för att överhuvudtaget kunna sköta sin hygien. Oavsett hur mycket eller lite tvål vederbörande behöver. Det valet har både du och jag och det tycker jag att brukaren ska ha också.

      Jag reagerade på att ingen sa emot. Ingen reste sig och gick ut. (Det kan i och för sig ha skett, men TV4 kan ha klippt bort det för att få fram sin vinkling. Det vet vi inte.)

      Kort sagt jag reagerade bara på det jag såg. Och jag känner fort farande likadant inför det.

      Däremot kan du inte läsa någonstans i min text att jag säger att alla LSS-handläggare är svin. Eller att alla avslag är felaktiga.

      Jag tycker att du ska fortsätta att vara stolt över att vara LSS-handläggare och skulle det komma en föreläsare som hånar era brukare på det sätt vi såg i inslaget hoppas jag du säger ifrån.

      Tack igen för ditt inlägg.

      Mvh
      /Abbes pappa

      Radera
    3. Oj. Det han visst komma ett svar till medan jag satt och skrev.

      Allt det jag skrev ovan, gäller såklart äver dig Denice.

      Radera
    4. Denice och Susanne: Ni talar precis som killar som inte gillar feminism eftersom de själva är jättenöjda med sig själva och hur de behandlar kvinnor. Vi har ett jätteallvarligt problem i vårt sammhälle idag med hur människor med funktionsnedsättningar behandlas. Det vanligt förekommande gnället från LSS-handläggarna att LSS-lagen ska vara svår är otroligt larvig. Vad ska ni ha? En lagstiftning det det i lagtexten framgår hur många minuters föräldraansvar som ingår vid påklädning? Och varför i hela friden är det vid minsta tvekan så sjukt viktigt att ni beviljar insatser/timmar i underkant? Jag har som förälder till ett barn med funktionsnedsättningar träffat många LSS-handläggare. Samtliga har förminskat mig, misstänkt mig för att vilja kräva mera hjälp än vi haft rätt till och beviljat för få timmar/insatser. Förvaltningsrätten har givetvis gett oss medhåll, men jag har inte tid och ork att driva samtliga beslut som rör mitt barn i domstol. Försök se bortom er egen sfär, och lägg ner lättkränktheten, det är inte ett dugg synd om er. Ni går hem från jobbet och fortsätter leva era liv efter ni meddelat stackars människor avslag. Kvar sitter vi och ser hur samhället återigen vänt oss ryggen.

      Radera
    5. Susanne & Denise, självklart finns det några vettiga handläggare därute men upproret hade aldrig blivit så stort om det inte var för att de flesta föräldrar till flerfunktionshindrade barn bävrar varannat, tredje år när beslutet ska göras om. Tycker ni ärligt att en lag som säger att bara barnet kan föra skeden till munnen så kan det äta. Om det inte kan svälja eller sätter i halsen varje gång, tja det spelar ingen roll. Visst är det ett ämne som upprör, ett ämne som några skor sig på, men det är lite som en vän sa. Har man sjukvård som gör sitt yttersta för att rädda liv, ja då har man också en skyldighet att se till att se till att dessa liv är värdefulla hela vägen. Min dotter är utan tvekan det finaste som hänt mig, jag önskar bara att jag fick mer tid att bara vara och inte lägga så mycket tid på överklagningar, intygsskaffande, bevis mm

      Radera
  9. Jag vill inte kommentera mycket mer för jag är rädd att bli missförstådd i det jag säger.

    Jag kan bara meddela att det är med tungt hjärta jag läser vad tex anonym har för upplevelser.
    Jag har själv en mamma med cp.skada och lindrig utvecklingsstörning. Jag bär på ett anhörigperspektiv och enda sedan gymnasieskolan har människor i behov av stöd var min passion. Jag arbetar med det professionellt och ideelt. Kanske blir jag därför lättkränkt när någon anser att jag inte har rätt att bli minsta lilla kränkt när media målar upp mitt yrke på ett sätt som jag inte kan identifiera mig med.

    Mitt hjärta ligger alltid hos den funktionshindrade i förstahand. Sen är jag min förmåga att hjälpa begränsad. Men jag, personligen, väljer aldrig att avslå. Jag vill hjälpa alla om jag fick. Men avslag är också en del av ett demokratiskt och rättssäkert samhälle.

    Jag är verkligen ledsen för den upplevelse du har av mitt yrke. Jag önskar att du tog kontakt med den chef för den handläggare på det kontor du känner dig illa behandlad. En handläggare ska aldrig få dig att känna dig förminskad.

    Jag hoppas att jag inte blir missförstådd i mina intentioner när jag väljer att försvara min yrkeskår. Jag står inte för de attityder som framkommit, däremot står jag för att man inte kan dra alla över en kant.

    SvaraRadera
  10. Hej alla människor!
    Har sett inslaget från Kalla Fakta nu och jag känner igen mig väldigt mycket eftersom jag själv har en funktionsnedsättning, ett rörelsehinder, har blivit nekad assistenthjälp och LSS av min kommun. Trots det kan jag inte ens gå på toaletten själv pga att jag behöver hjälp med av och påklädning.Som tur är jag bara 18 år och bor hemma och får hjälp av föräldrar, går fortfarande i skolan, hur mitt liv annars skulle sett ut i en kommun som denna har jag ingen aning om,snart måste jag ta reda på det. Det skrämmer mig.För jag har mest hört, av alla andra runt omkring, att folk fått avslag i kommunen.

    När jag skulle söka LSS och till assistent i skolan till gymnasiet så möttes jag av en LSS-handläggare på min kommun som gav oss goda förhoppningar till bifall eftersom att "det är klart att du ska få hjälp".I och med en handläggning om hur ofta och hur lång tid jag behöver hjälp ställdes frågan "hur lång tid går du på toa och hur ofta?" Ursäkta! Men det vet väl inte jag. Det är ju olika på olika dagar.Det kan du förstå själv! Så var det tydligen kört för jag fick avslag, kommunen sa nej. Vi överklagade och fick rätt till LSS men kommunen gav mig ändå inte rätt till assistent.Mitt problem kvarstår ju fortfarande!Man måste ju få gå på toa när man vill, det är ju en självklarhet för alla, bara för att det tar för lite tid enligt kommunen så måste jag ju ändå ha hjälp med det.Man vill ju inte direkt be sina nya lärare eller klasskompisar om hjälp första skoldagen.

    Detta förstod skolan, som var en friskola, och de betalade min assistent, i ett år..Sedan ville inte skolan betala längre, sparkade min assistent som jag haft i 4 år och jag fick en ny som jag inte trivdes med.Detta var en av de faktorer till varför jag sedan bytte skola. Som tur var är det en kommunal skola som jag bytte till och de betalar min assistent, där trivs jag bra. Men det är faktiskt kommunen som ska betala,de tar inte sitt ansvar.

    Jag vill flytta här ifrån och det nästan endast på grund av min kommun.Men det är ju inte så lätt att bara flytta.Jag vet att inte alla LSShandläggare är såhär men kommer jag ha svårt att lita på någon igen, tyvärr!

    En sak som stör mig är, inte bara att jag har fått samma frågor flera gånger, utan hur känslokallt frågorna ställs. "Hur ofta går du på toa och hur länge?" Kan man inte tänka ut det själv?Dessa frågor är inget annat än KRÄNKANDE SKITFRÅGOR! Och jag är trött påatt kommunen och andra säger att det inte är vi,i min familj som ska behöva kämpa och försvara mina rättigheter, men att det är vi som gördet iallafall.Sedan att sitta och skriva, att älta i vilka funktionsnedsättningar manhar flera gånger, i olika vinklar så att folk ska veta.Så blir det omprövning och då börjar allt om på nytt,som att ens hinder kanske skulle försvunnit, fast det är bestående.

    Att få avslag är kränkande,otroligt kränkande och diskriminerande.Det som kommer fram i Kalla Faktas program är ingen nyhet, tro inte det!Såhär har det varit i många år.

    Det enda avslag leder till för en funktionsnedsatt är att man blir isolerad, kommer inte ut i världen,får inte leva som man vill. Jag som ändå bara behöver lite hjälp, den hjälpen är avgörande för om jag måste sitta hemma och glo eller kan komma ut i samhället och arbeta och betala skatt som alla andra.Pga att man många fått avslag till hjälp och inte kan komma ut,kan man också bli väldigt illa behandlad när man väl kommer ut, för att folk inte vet varför man ser ut som man gör.

    Så ALLA LSS-handläggare, ni ska veta om att ni har ett JÄTTESTORT ansvar.Ni avgör om en människa ska ha ett värdigt liv eller inte.Snälla, låt inte de få personer som fuskar förstöra för oss många som faktiskt behöver hjälp. Tänk inte bara på kostnaden, tänk istället på personen i första hand. Försök att själva tänka er in i situationen och låt inte någon som inte är du själv eller någon som inte har en funktionsnedsättning tala om för er vad ett värdigt liv är.
    Lyckas ni med det, så är ni bra! :-)

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.