Det är inte många timmar kvar på 2014. Fyra och en halv för att vara exakt. Jag funderade på om jag skulle summera året på något vis, men vet inte riktigt hur.

Livet rullar på som det brukar med många besök hos olika specialister på sjukhuset med Abbe även om det mesta ser bra ut nuförtiden, gudskelov. Det känns fint att kunna säga att jag alltid lämnar skolans utvecklingssamtal med en känsla av stolthet. Stolt för att Abbe presterar bättre än jag vågat hoppas på i mina oroligaste stunder och när vi kommer till hans storebror så överträffar han både mina och skolans förväntningar hela tiden. Det är ingen överdrift att säga att det mycket väl kunde ha sett helt annorlunda ut med tanke på hur jobbigt det kändes vissa år när de två var små.

Men för att inte det här ska bli för sockersliskigt kan jag meddela att de kan vara två tröttsamma jävla skitungar också emellanåt. De är bröder. Bröder bråkar och skiter högaktningsfullt i vad mammor och pappor säger ibland. Så är det bara. Och så är det även om man är född med ett allvarligt hjärtfel och en kromosomavvikelse och så är det även om man är storebror till en som är född med ett allvarligt hjärtfel och en kromosomavvikelse. Bra så.

Jag avslutar det här året med att bjuda på några bilder jag tog på juldagens kväll på Bohus-Björkö. Därmed önskar jag er alla ett gott nytt år och hoppas att 2015 blir året då vi äntligen för börja bygga vårt lilla fritidshus på just den här ön.

Gott Nytt År!!


Psst. Klicka gärna för större bilder.