Eh...hej.

Jodå, jag lever. Och jag saknar er. Mår inte jättebra, men jag försöker göra förändringar i mitt liv och prioritera bort saker. Just nu är det fokus på vila och sådant som är nödvändigt, sådant som inte går att välja bort.

Jag sover, sover, sover, promenerar (gärna ensam med min kamera), jobbar lite, tar hand om familjen och kanske framför allt, tar hand om mig själv. Storebror och jag har hunnit ha en fin kväll tillsammans på Scandinavium med melodifestivalen live, sedan vi hördes sist. Dessutom har alla (utom jag) i familjen tagit sig igenom en omgång av vinterkräksjukan. Det känns bra att klarat av den biten, för på söndag åker vi till fjällen en vecka. Passar bra in i min vilointensiv (härlig motsägelse i det ordet, vilointensiv). I alla fall, det bli perfekt med en fjällresa nu men det hade passat rätt dåligt om den blev som kräkresan för två år sedan.

Ni är fina, vet ni det? Jag blir varm i hela hjärtat av att läsa era kommentarer. Och jag blir också varm i hjärtat när jag ser hur mycket pengar vi samlat ihop åt alla barnhjärtan tillsammans. Över åtta tusen i det dunkande hjärtat här till höger. Och lägger man till pengarna från de två auktionerna blir det över tio tusen. Mäktigt. Synd att jag inte orkade genomföra alla auktioner, men kanske kan vi göra det en annan gång istället. Februari månad är slut och därmed också kampanjen, men det verkar fortfarande gå att sms:a pengar till mitt hjärta, så om någon vill avvara trettio spänn till så är det fritt fram.

Jag tycker väldigt mycket om er allihop. Har jag sagt det?

Snart är det fredagsmys. Bara en sån sak.