17 juni 2011

Inger Thörnqvist.

Jag kunde liksom inte släppa det. Ju mer jag sökte på nätet desto mer kände jag att de svar jag fick inte verkade vara rätt. Jag började fråga runt på Twitter och människor engagerade sig och letade tillsammans med mig. Utan resultat än så länge.

Kunde det verkligen vara Peter Lemarc som skrivit raderna som lästes upp för dagisbarnen vid skolavslutningen? Det kloka orden på vägen som fröknarna ger de lämnande barnen varje år. Det kändes inte riktigt så. Jag började ana att någon rört ihop det med hans låt "För ett barn" någon gång – den är inte helt olik – och sedan har det kopierats av andra tills det blev en sanning.

Min känsla bekräftades av Bonita som i en kommentar berättade att hon är Facebookvän med Lemarc och att hon frågade honom rakt ut om han skrivit texten. Hans svar blev "Jag är INTE skyldig. Det där har blivit en sådan där nätskröna. När något en gång stått på nätet är det en evig sanning." Okej, inte Lemarc alltså.

Erik Lindorm då? Han var ju en känd poet och kåsör i början av nittonhundratalet. Kan det ha varit han? Men när jag sökte på första raden i diktdatabasen på Stockholms stadsbibliotek dök den inte upp. Trots att Lindorm finns rikligt representerad där. Jag gissar att skälet till att han står som författare på mängder av dopsajter och bloggar är detsamma som Lemarc. Någon har blandat ihop den med "Lyckans minut" som också är en fin dikt om barn och som också används flitigt vid dop.

Nej, jag är tveksam. Det är nog inte Lindorm. Jag börjar översätta till diverse språk och googlar. Tänker att den kanske är en känd fransk, engelsk eller arabisk dikt som översatts någon gång och sedan spridits. Inget resultat. Inte för att jag fattade ett dugg av de arabiska krumelurerna när jag sökte på dem, men ändå.

Så plötsligt kom en kommentar från en läsare precis när jag satt och letade som bäst. Hon skrev så här:

"Hej Abbepappan! Kvinnan som har skrivit den fina dikten heter Inger Thörnqvist. Hon kommer från ett litet samhälle som heter Landeryd. Det ligger mellan Värnamo och Halmstad. Hon skrev den till sin son när han tog sin läkarexamen. Hon blev glad när jag berättade att den hade berört dig och säkert många andra. Mvh en annan Landerydkvinna."

Är det inte helt otroligt. Inger skriver en dikt till sin son. Hur den hamnar på nätet har jag ingen aning om, men det gör den. Väldigt många människor tycker om raderna och den sprider sig som en löpeld. Det finns inte en dopsajt eller ett barnforum värt namnet där dikten inte finns att läsa. Men någonstans på vägen tillskrivs orden ömsom en sekelskiftespoet och ömsom en popstjärna från Trollhättan. Och där sitter Inger i Landeryd och har skrivit en fantastisk text som alla tror är någon annans. Hur kul känns det?

Nej Inger Thörnqvist, sträck på dig! Jag har gråtit till de här raderna på ett antal skolavslutningar vid det här laget, det är dags att du får äran för att du berör.

UPDATE:
Läs kommentarerna till detta inlägget. Inger har dykt upp. Detta värmer långt in i själen.

18 kommentarer:

  1. Vad roligt att den "skyldiga" hittades. Hon ska absolut vara stolt över den. Den är väldigt vacker.

    SvaraRadera
  2. nej men Inger, du borde ju ha massor av cred för dina ord om dem nu finns att läsa överallt! Tack till Abbes pappa då som inte gav upp sitt letande och förde fram dig i rampljuset ;)

    SvaraRadera
  3. Precis! Äras den som äras bör! :)

    SvaraRadera
  4. och för att reda ut copyrighytens riktiga innehavare ... Inger har en hel del financiell cred att kräva! Om hon vill det och det är väl knappast möjligt att få igenom helt.

    Men det ÄR lit otäckt det här med copyrightsupplösning som pågår.

    Upprättsinnehav börjar bli en svår bransch :-(

    SvaraRadera
  5. jag antar att min första tanke är. "why so serious". men sedan som man läser posten, så ser man att du verkligen har något att säga.

    Även om jag personligen tycker att det finns viktigare saker att prioritera i livet än saker som är orättvisa mot vissa (för sådana ting finns alltid... kommer aldrig finnas någon "rättvisa", en poetisk illusion...

    SvaraRadera
  6. Tänk vad ord kan beröra...
    /Smörblommornas pappa

    SvaraRadera
  7. Hej Vänner
    Mötte en i fredags, som talade om, att min dikt "Önskan" var ute på internet. Har ingen dator.

    Min son tog fram 'Hejaabbe' och läste upp, det blev flera tårar. Är hos en god vän och fick se brevet till mig, är alldeles omtumlat.

    Diktboken heter "I min susande skog".

    Några rader av en annan dikt:

    "Jag hoppas en gång mina dikters ord
    får ge tröst och stöd åt en vän
    och kanske läsas vid någons bord
    och ge mod och inspiration."

    Är så lycklig att min lilla dikt kommit till Er.

    Kram från
    Inger Thörnqvist

    SvaraRadera
  8. Oj då, läge att plocka fram diktboken jag fick av Inger på en ågresa mellan Landeryd och Värnamo för några år sen! Roligt!

    SvaraRadera
  9. Majsan = Maj i Mårås19 juni 2011 17:24

    Å, Inger så heter ju boken! Nu ska jag leta!
    Kram
    "Maj i Mårås"

    SvaraRadera
  10. Wow!
    Vilken story. Jag blev helt rörd här. :)

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Nu har jag läst din blogg från inlägg 1 fram till dagens datum. Du skriver så fint, jag har skrattat ("Säger man i egen hög apa?" om när ni var på bio) och gråtit (alla operationer etc).

    Är imponerad av din styrka, ditt sätt att skriva.
    Ville bara säga det, ha en fin söndagkväll och en fin sommar :)

    SvaraRadera
  12. Å så underbart. Vilken feelgood-grej, fantastiskt att du orkade gå till botten med det hela!

    SvaraRadera
  13. Och fantastiskt med nätet, som ger oss svar!

    SvaraRadera
  14. Helt fantastiskt, tänk att du orkade grotta i det. Hon skall definitivt äras för de otroligt fina orden. Önskar att jag vetat den dag jag läste den i kyrkan (i vårt dopprogram står det författare okänd, var tvungen att leta fram och kolla).

    Jag skall definitivt lägga namnet på minnet och upplysa om den rätta upphovskvinnan när jag kan.

    SvaraRadera
  15. Glömde ju skriva: Du kanske skall skriva till hennes namn i inlägget som du skrev med dikten i. Så om någon googlar de fina orden så får de veta vem som skrivit om de klickar sig in hos dig.

    SvaraRadera
  16. @Beatrice Bra idé, det ska jag göra med en gång.

    SvaraRadera
  17. Vilken härlig historia med ett lyckligt slut! Fick dessutom mannen min att för första gången läsa en blogg (han har ännu inte fattat varför jag läser om människor jag inte känner;) eftersom han har jobbat i Landeryd och dessutom som lärare.
    Glad midsommar och tack för en fantastisk blogg!

    SvaraRadera
  18. Hej!
    Jag har länge sökt Inger Thörnqvist för att fråga henne om just dikten "Önskan". Jag har skrivit en melodi till den och vill fråga om jag får det till hennes text.
    Om du Inger, läser detta, får du gärna kontakta mig. Eller om någon av hennes bekanta läser detta så vore jag otroligt tacksam om jag kunde få prata med henne på något sätt.

    louise.andersson (a) ordmagi.com
    är adressen. Telefonnumret skriver jag inte här av förklarliga skäl men det kan jag dela med mig av per epost.

    Hoppas någon som känner Inger läser detta! Det vore så kul att kunna sjunga den på dop och så. Den är ju så himla fin!

    Louise

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.