Igår sprang storebror omkring i hela huset med en pirathatt på huvudet och en sabel av plast i näven och vrålade. Han var en fruktad sjörövare.
Abbe skulle inte vara sämre. En halvmeter efter, flåsande och hostande, kämpade Abbe på med glad min. Han hojtade och tjoade med en svart lapp för ena ögat.
Och i handen, en gul flugsmällare.
29 september 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kärlek! Jag blir så varm och full av kärlek när jag läser din blogg om Abbe. Och så klart full med gråt emellanåt.
SvaraRaderaÄven jag hittade hit från Silverfisken och jag är väldigt glad att jag gjorde det.
Stor kärlek till dig och hela din familj. Hälsa Abbe att det finns rätt mycket skräckinjgande saker man kan göra med en gul flugsmälla, minst lika läskig som en sabel i plats. Om inte läskigare... :D
fick syn på den lilla insamlingslådan på mcdonalds idag och kom att tänka på er var på växeln åkte ner i den direkt, inte mycket men ändå...
SvaraRaderaHej Victoria: Kärlek är bra. Och flugsmällor är läskiga. Tack för komplimang.
SvaraRaderaHej Johanna: :-) Många bäckar små...
aaaaaaaaaaaaaaaaw!!!!
SvaraRadera