Jag var så duktig innan jul. Den där utmaningen fick mig att springa över tjugoen mil mellan september och årsskiftet. Men lika duktig som jag var då, lika värdelös har jag varit efter att utmaningen tog slut.

Därför kände jag mig lite extra nöjd efter att ha varit ute och sprungit knappt åtta kilometer i dag, på självaste nationaldagen. Stolt för att jag tagit mig i kragen skulle jag logga in och föra över resultatet på vår nya utmaning som jag försakat totalt.

Träningspasset registrerades. Jo då. Första Augusti 2000. Typ åtta år innan jag skaffat prylarna och sex år innan de ens existerade. Och en herrans massa år före utmaningen jag hade hoppats mina 7.8 km skulle tillgodoräknas. Tji fick jag.

Som att den lilla prylen spottar mig i ansiktet och säger: "Gubbe lille, du skulle varit ute och sprungit för länge länge sedan"

Andra bloggar om Nike +, iPod, träning, löpning, teknik, tid

Förra gången var 24 februari. Och så idag. Det betyder att någon gång runt 27, 28 januari så är det dags igen. Perfa.

Nej! Nu får det bannemig bli ändring på det här. Om inget annat kan motivera mig att komma ut och springa, så får jag ta till lite klassiskt prylbögeri. Nu har jag köpt en sån där liten mojäng från Nike och Apple som loggar min träning. Men det är klart, ska jag fortsätta som tidigare lär den inte få mycket att göra. Nej. Som sagt, nu måste det bli ändring.

Så jag lånade min frus iPod nano, stoppade min nyinköpta Nike+ i skon och sprang ett varv runt sjön. Sju och en halv kilometer med en medelhastighet på 5.40 min/km, får duga. Med tanke på att det är fem och en halv månad mellan träningspassen.

Då får man ta ett glas vin, va?

Andra bloggar om träning, nike+, apple, kondition, löpning