Omvänd vaggvisa.

20:54

Vid nattningen ikväll ville Abbe att jag skulle sjunga Pippis sommarvisa. Kruxet är att jag kan inte hela texten. Abbe har mycket bättre koll på den än jag faktiskt. Och hans brorsa ska vi inte prata om, han är helt otrolig på att lära sig sångtexter.

Skit samma, jag sjunger det jag kan och så hittar jag på lite under tiden, tänkte jag. Dumt. Det var inte någon bra strategi. I alla fall inte om det är vaggviseeffekten man är ute efter.

Killarna skrattade så de vred sig i sängarna. "MER MER" skrek de så fort jag slutade, och för varje vers jag hittade på blev det bara värre. Efter ett tag hade båda hicka och grava svårigheter att ta sig ur sina fnitteranfall. Försök att somna då, den som kan. Det tog dubbelt så lång tid att få ner dem i varv som att skruva upp dem.

Men va fan. Vi hade kul.

Andra bloggar om , , , ,

8 kommentarer

  1. Här är vi fast i oändliga varianter av BäBä Vita lamm. Konstigare och konstigare blir det. Blä blä svarta ko ser du någon sko...

    SvaraRadera
  2. haha det är så roligt när man får så där spontankul

    SvaraRadera
  3. man borde prova ställa väckarklockan på kvällen, för när den ringer vill man inte göra annat än sova, och så borde man göra sånt här på morgonen när man måste upp (eller få upp dem)...

    SvaraRadera
  4. Hahaha, bra jobbat då. På nåt sätt:)

    SvaraRadera
  5. Åh vad kul! Synd att ingen antecknade. Men som Smultronpaj sade, det är väl inte lika kul när det inte sker spontant. Härlig sak att somna med iallafall - skratt som ringer i öronen =)

    SvaraRadera
  6. Äsch, det är den enda av Anna Wahlgrens metoder som vi faktiskt tagit till oss "Barn ska vara skitglada när de somnar". Typ. Vi busar jättemycket vid läggdags och kittlas och leker "spindlar-trillar-ner-från-taket-på-din-mage-lekar" och sånt. Sen säger barnen, "Nä, nu är jag trött!" Och så vänder de på sig och somnar på ca 15 sekunder. Glada och nöjda. Helt otroligt....

    SvaraRadera
  7. Underbart! :).
    Här måste jag sjunga både Idas och Pippis sommarvisor som gonattsång för min 3,5-åring. Varje kväll. Och det är Abbes fel. Ända sedan lillkillen såg Abbe sjunga dem här på film på Abbes sida så har det varit så.

    Och inför dagis fest härom veckan önskade lillkillen att de skulle sjunga Pippis sommarvisa OCH han berättade för sin fröken att mamma minsann kan den så hon kan vara med och sjunga. Jag fick erbjudandet men avstod :).

    SvaraRadera
  8. Så där brukar jag också göra, fast med min kusin. Jag började sjunga någon Björne-låt (som han fullständigt ÄLSKAR) och då kunde jag såklart inte texten. I början gjorde han tecknet för fel hela tiden, men efter ett tag började han lyssna och digga med, och sen gjorde han tecknet för Björne hela dagen, och det tog ett tag för oss att fatta att det var fel text han vill höra...
    Sen kom hans lillebror och då skulle han också stämma in, och det blev riktigt galet. Men kul är det ;)

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.