29 juni 2010

Pär Johansson.

Han var precis sådär bra som jag trodde han skulle vara. Rolig, tänkvärd och varm. Jag satt på jobbet och lyssnade i hörlurarna medan jag skissade på en annons. Det var magiskt. Jag lyssnade och njöt med glansiga ögon och med jämna mellan rum skrattade jag rakt ut och mina kollegor tittade undrande på mig.

Och jag grät. Berättelser om fördomarna och skepsisen mot hans projekt, och glädjen hos föräldrar som trots sin rädsla lät sig övertygas och överraskas, fick de glansiga ögonen att svämma över. Eller historien om tjejen som med sin schizofreni och utvecklingsstörning alltid fått veta vad hon inte kan göra. Som för sex år sedan då kom med i ensemblen satt och gömde sig på en toalett hela tiden på grund av sin sjukdom och som i år stod på scen och sjöng duett inför 10 000 personer i publiken och 3 miljoner TV-tittare i melodifestivalens mellanakt. "Vill man hjälpa en människa ska man inte tycka synd om den. Man ska behandla den med respekt", sa Per.

Det blev för mycket för mig. Tårarna rullade ner för mina kinder och jag kunde inte längre se vad jag hade framför mig på skärmen. Jag la ifrån mig pennan till min ritplatta och gömde ansiktet i händerna. Kollegorna på jobbet sa inte så mycket. De har nog börjat vänja sig vid att jag är en lipsill.

Säkert gjorde Pers program lite extra mycket intryck på mig, men jag vågar lova att alla människor på ett eller annat sätt berörs av hans berättelser. Så vad ni än gör, missa inte det här programmet. Reprisen kommer i P1 ikväll kl 22.15. Eller också klickar ni här och lyssnar på datorn.

Och du Pär. Jag tror jag är lite kär i dig.

Andra bloggar om , , ,
Kl 20:14

22 kommentarer:

  1. Ja, det var verkligen magiskt. Jag lyssnade idag och kommer att lyssna ikväll igen. Fantastiska människa!
    SvaraRadera
  2. Missade programmet. Måste lyssna på det.

    Hörde honom på en föreläsning för ett år sen och blev golvad av det självklara. Torkade bort ett par tårar ur ögonvrån jag med. Bloggade om det på mitt vis. :)

    http://syncroniseramera.wordpress.com/2009/04/03/hur-utvecklingsstord-ar-byggbranschen/
    SvaraRadera
  3. Jag såg din tweet om att du lyssnade på programmet och är precis på väg upp till sängen med min iPhone och SR appen för att lyssna.
    :)
    SvaraRadera
  4. Tack för tipset! Då vet jag vad jag skall lyssna på om en stund:)
    SvaraRadera
  5. Abbe-pappan,
    jag blev så starkt berörd av ditt inlägg om ansökan av vårdbidrag, och det drog upp en hel del minnen... Jag har följt din blogg (som så många andra), men aldrig kommenterat förr. Jag har själv en grabb med ovanlig diagnos, Noonans syndrom, och känner igen mig så otroligt väl i allt du skriver. Det är fashinerande och stärkande att man faktiskt kan dela sina upplevelser med andra, som man inte ens känner. Och du har verkligen förmågan att få ner allt så bildligt och tydligt.

    Idag, trots mycket motgång, glädje, tårar och skratt (samt en hel del skepsis från professorer/läkare) så har jag en kille som är 18 år, som tagit studenten med fina betyg, jobb på gång, flickvän, körkort och hela livet framför sig! Det är när de positiva vågorna i livet infinner sig som jag surfar - och det gör jag nu! Ingen har facit, därmed finns bara möjligheter!

    Stor kram till dig och Abbe! Du är en fantastisk förebild för många!
    SvaraRadera
  6. Åh, precis så här kände jag också, fast jag inte kan uttrycka det lika bra som du. Jag är också kär! Tänk om det fanns lite fler människor som Pär Johansson i vår värld...
    SvaraRadera
  7. Jag lyssnade på jobbet, men där blir jag störd hela tiden, så detta program ska jag lyssna på via webben. Men jag hörde en del. Och jag fick också lätt glansiga ögon. Skrattade gott åt episoden i rulltrappan!
    Underbart program, och ditt blogginlägg också!
    SvaraRadera
  8. Ja, tårkanalerna hade en hel del att göra idag mellan 13.03 och 14.30... :-)
    SvaraRadera
  10. Tack för tipset. Vilken glädje och lycka att få lyssna till. Det finns hopp. Amazing!!
    SvaraRadera
  11. Mycket bra! Tyvärr missade jag bitar eftersom jag lyssna på jobbet, och blev störd då och då. Måste lyssna igen på nätet!
    SvaraRadera
  12. Denne Per, berörde även mig, när han med sin norrlänska dialekt åker in i hjärtat via iPod Radio på iPhonen - fantastiskt!
    Kram och ha en skön sommar!
    SvaraRadera
  13. Låter som ett av de där magiska ögonblicken vi alla så väl behöver...Själv hade vi ett annat viktigt ögonblick igår - tillfälle att ventilera våra överdjävliga sorger med varandra. Fyra familjer på samma ställe.
    Kram
    Hannas pappa, Niklas
    SvaraRadera
  14. Precis så kände jag också.Vilken underbar människa.Vem blir inte berörd av detta?
    Må så gott.
    Helena
    SvaraRadera
  15. Attan också, det hade ju jag tänkt lyssna på, men glömde fullständigt bort det.
    Tur att det finns webradio och så bra att du skrev om det, som en liten påminnelse.
    SvaraRadera
  16. Nu sitter jag på jobbet och grinar med tårarna rinnande efter kinderna.
    SvaraRadera
  17. Ja, det var verkligen bra. Mina tårar kom oxå i rullning och han är verkligen bra på att sätta ord på allt. Min nya idol! Måste helt klart se en föreställning nästa år!!!
    SvaraRadera
  18. Hej! Jag jobbar med teatern som fotograf och är god vän med Pär. Han skulle bli jätteglad av att läsa det här så jag skickar det vidare till honom! Om han inte redan hunnit se.
    Önskar er en underbar sommar, mvh Johanna Syrén
    (ps på min hemsida kan du söka på glada hudikteatern så dyker det upp diverse grejer!)
    SvaraRadera
  19. Jag lyssnade både kl13 å på reprisen å så har jag laddat ner till iphonen!! Har sett nga av föreställningarna dock ej Elvis. Otroliga! Har även lyssnat på föreläsning m Pär.
    Jag bor ju i Hudiksvall så jag har träffat å pratat m många av skådisarna...många är underbara människor. Du satte ord på vad många kände under programmet. Kärlek.
    SvaraRadera
  20. Visst var han underbar han Pär! Hade jag vetat att han skulle röra om i hjärtat så skulle jag väntat med att lyssna tills jag kommit hem. Tur att det finns såna fantastiska människor!

    Tack också till dig som skriver så oerhört fint och för att vi får följa Abbemannen...

    Ha en fin sommar!
    SvaraRadera
  21. Lyssnade idag när jag åkte Luleå-Adak. Missade att svänga för att jag var så koncentrerad på att lyssna och jag log, skrattade och grät. Ett helt underbart program.
    SvaraRadera
  22. Tack för länken,
    Jag lyssnade, skrattade och grät om vartannat.
    Vilken kille!
    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)