Milstolpe.

22:54

Ryggsäckarna med matlåda och pennfack i, de tomma platserna i skohyllan noga märkta med typiska tjugohundratalsnamn. Krokarna för jackor och regnkläder, lådorna med extra ombyte och små händer i stora trygga, i väntan på att våga släppa taget.

Fröknarna som böjer sig ner på knä för att hälsa välkommen, ta i hand och möta de förväntansfulla små blickarna. Föräldrar som nickar glatt till varandra och frågar hur sommaren har varit. Trevande hälsningar mellan nya ansikten som kommer att vara bekanta om några veckor.

Lapparna i facken, kaoset på parkeringen och pirret i magen. Den förvirrade, förvånade känslan av att åren gått så fort. Att han blivit så stor nu. Att vi snackar förskoleklass. Hjärtebarnet mitt. Lyckoruset över att han finns hos mig.

12 kommentarer

  1. Det är fan inte lätt det där. Har lite ångest över hela grejen faktiskt...men det går bra. Visst då?

    SvaraRadera
  2. Stort och lite skört, lille underbare minsting. Nu större och vågar mer. Avvägningen där, att finnas trygg och stark och släppa efter en smula till... Det går säkert fint, han är genomtänkt och klok din son. Lycka till

    SvaraRadera
  3. De två sista meningarna fick ögonen att tåras. Det är stort på så många sätt. Lycka till. <3

    SvaraRadera
  4. Hej jag heter Joanna är är 23 år.
    När jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppet hjärtat om mitt liv med diagnosen och allt vad det innebär för att folk ska få mer förståelse och insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder.
    Så besök gärna min blogg:)
    kram

    SvaraRadera
  5. Lyckoruset ja...! Jag hoppas att ALLA föräldrar kände samma ursprungliga GLÄDJE som du och jag, över att det egna barnet börjar skolan! Milstolpe är inte tillräckligt starkt ord. Mirakel och ynnest kommer närmare sanningen...
    Massmis med
    Hanna, ALva, och inte minst Saras pappa

    SvaraRadera
  6. Hoppas han får det bra i skolan, abbe pojken.
    Ville bara önska han lycka till!

    SvaraRadera
  7. Du är så fantastiskt duktig på att beskriva känslor! Finaste Abbe och hans pappa! Tiden går rasande fort och rätt var det är sitter ni och dricker öl tillsammans och pratar om era minnen...;)

    ps. Vi träffades på Jonas seminarie (det var jag som läste din blogg, men som aldrig kommenterade).

    SvaraRadera
  8. Så spännande med skolstart! För mig var det lika pirrigt som för sonen eftersom vi just flyttat, kände ju ingen jag heller :O

    SvaraRadera
  9. Inget kan slå den där första skoldagen.. Stort!

    SvaraRadera
  10. Hoppas att skolstarten gått bra för er :)
    Jag vill också passa på att berätta att jag är med och tävlar om ett mineralsmink-kit hos Helen på hiilen.blogg.se (check her out!) åt min underbara sambo!
    /Tommy

    SvaraRadera
  11. Åh, nu fick jag tårar i ögonen. Risken för att den dagen inte skulle ha kommit för ert lilla hjärtebarn har ju trots allt lurat i bakgrunden emellanåt. Men, nu går det ju bara framåt och jag hoppas sååå att det fortsätter så!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.