Hälsa Abbe att han är den modigaste jag vet. Modigare än min stora pappa, ja till och med modigare än Spindelmannen =) Ha en riktigt underbar barfotasommar!
Tårarna bara rinner och rinner. Jag fyller 33 i år och har just genomgått mitt livs första operation under narkos, en tämligen okomplicerad historia, men SÅ rädd jag har varit och så mycket känslor det har väckt. Och så kommer den här lille med sin femtielfte operation... "Small Adult", jo jag tackar :). Orden räcker inte. Tack för att vi får vara med på resan, lära oss viktiga saker om livet, skratta och gråta.
Vad skönt att allt gick bra! Jag är helt förälskad i lilla Abbe, det var så ljuvligt när han innan ingreppet satt och fnittrade :). OCH TACK SÅ HEMSKT MYCKET ABBEPAPPAN FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT FILMA, UNDERBART!
Finaste finaste filmen! Mina tårar börjar rinna när jag ser "small adult" på den gröna manschetten runt armen och de fortsätter bara trilla när jag ser Abbe-mannen leka med tåget. Fint filmat, Abbes pappa!
Jag undrar om Abbe fortfarande är för liten för att få grepp om hur många människor där ute i den stora världen som hejar på honom och som känner för och med honom? Nu är han ju en rätt STOR hjälte, en small adult så han kanske förstår om du förklarar?
Abbe, min alldeles egna fantastiska favorit! Du är verkligen en hjälte. Men inte en liten en utan en STOOOOOOR en! tack för att vi får följa med dig på dina spännande resor. Du är fantastisk. Glöm inte det! KRAM Helena
En väldigt fin film. Och tänk vad bra de här filmerna kommer vara för Abbe att se framöver. De kommer garanterat hjälpa honom att förstå och minnas vad han varit med om. Mycket viktigt.
Jisses, jag storgråter! Min lilla med ds genomgick hjärtoperation när hon var 4 mån, vi kände oss så lättade över att hon inte förstod så mycket av vad som pågick och att hon inte såg vår oro även om hon säkert kände den till viss del. Kan inte föreställa mig hur det måste vara att söva Abbe som är så stor att han förstår. Och att i det läget kunna skratta med honom är ju helt otroligt. Vilka underbara föräldrar ni är!
Så fint! Vilken modig stor liten hjälte och vilka modiga och starka föräldrar! Att läsa den här bloggen och följa er resa berör verkligen. Jag som egentligen inte är så förtjust i barn sitter och kämpar med gråten och storler om vartannat. Och moderskänslorna tickar igång (!!!) Lilla fina hjälte!
Hej jag har inte varit inne här på ett tag så först har jag läst i kapp din jättefina blogg och sedan sett på filmen och en jättefin film är det. Verkligen helt otroligt fin film. Kram.
Åh vilken fin film, nu började jag gråta. Precis innan jag kollade den fick jag veta att min lilla grabb har ett hål i hjärtat trots att de sa att det var borta för ett år sedan, läkarmiss. Så tankarna för operation är nära, men blev tårar av glädje när jag såg söta Abbe vakna upp från narkosen. Du ger så mycket hopp genom din blogg och dina fina ord, bilder och filmer. Stora kramar till er och en bamsekram till Abbe
Tyckte först han såg så obehagligt liten och sårbar ut då de rullar in honom i salen då han sitter ihopkrupen i sängen. Men sen då tågmästarn sitter och kör på slutet känns det som om den här lille grabben kommer överleva vad som helst. Ge Abbe en kram från Norrland!
modiga stora hjälten. Han är en stor hjälte den grabben, han har även stulit mitt hjärta, och det är inte många som klarar;) Du är och förblir min stora idol, abbe!
Underbart! Kan man gissa på Dormicum där i början? Liten vuxen är ju verkligen något han ibland tvingas vara... Skönt att han för det medsta är ett underbart och härligt barn däremellan!
Oj, vilken otrolig film. Det känns verkligen i hjärtat nu kan jag lova. Jag hoppas att jag aldrig behöver gå igenom nåt liknande med min dotter, men om jag måste, hoppas jag att vi kan vara lika starka som Abbe är.
Han är verkligen en liten hjälte! Kom hem efter mitt första riktiga sjukhusbesök igår som innebar både narkos och operation, och allt som hör till gjorde mig livrädd. Sprutor, slangar, ljud och lukt. Abbe är så modig, och jag förstår att du är stolt över din lilla pojke.
Min A, 20 i sommar, också en van patient, skulle göra sin första operation utan mamma förra veckan. Men pojkvännen som var med fick inte följa med ända in till sövning som jag brukar få göra. Oj vad jobbigt hon hade haft det! Dessutom blev det ingen op då det inte såg ut som förväntat utan hon vaknade på UVA och allt var som förut - stor besvikelse. Ny tid i september, då följer nog mamma med sin stora flicka.
oh va modig han är och va fint ni och sjuksköterskorna tar hand om honom. Fint att få se att han kan slappna av. Jag har de senaste veckorna tänkt att jag ska skola om till sjuksköterska men inser att jag troligtvis inte skulle sprida varken mod eller trygghet som de här hjältarna.. vilket jobb de gör!Läste inlägget om barnakuten också och kan bara hålla med det måste bemannas med fler både för patienterna och de som jobbar!
Om man bortser från min egen son (förstås) är nog Abbe den allra sötaste unge jag sett. Jag smälter när jag ser honom, speciellt i den här filmen. Underbar film, extraordinär unge och fantastiska föräldrar!
Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.
Abbe är världens finaste kille. En kämpe med ett medfött hjärtfel. En goding med en kromosomavvikelse i bagaget. Här följer mina minnesanteckningar från dagen då Abbe föddes och framåt. ....Vill du följa med från början scrollar du ner till botten av bloggen – till mitten av mars 2005. Läser du hellre om hur det är idag, börjar du uppifrån. ....Som en vanlig blogg. Om en ovanlig kille.
84 kommentarer:
Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.