Hej på er. Det har inte direkt varit något rasande tempo på publiceringen av inlägg på den bloggen på sista tiden. Jag är den första att erkänna det. Jag har helt enkelt för mycket annat att stå i. Tiden och orken räcker inte riktigt till.
Det börjar att dra ihop sig för ett projekt jag jobbat väldigt mycket med under väldigt lång tid. Ett jätteroligt projekt eftersom det handlar om ett av mina största intressen när jag får lite tid över, nämligen cykling. På lördag om två veckor går nämligen det första Göteborgsgirot genom tiderna av stapeln. Jag tror det kommer att bli en superkul folkfest på två hjul (gånger ca 3-4000) och om du cyklar lite till vardags och inte anmält dig än rekommenderar jag att du gör det. Det här vill du inte missa.
Vi har arrangerat ett nytt bloggforum, den här gången på nya Radison Blu Riverside Hotel här i Göteborg. Vid det här laget har jag lärt känna flera av personerna bakom bloggarna och det är riktigt roligt att träffas igen.
Vi har varit i Stockholm på Guldäggsgala också. Alltid lika kul. Extra kul att det var bidraget för Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus som var nominerat. Det blev en nominering men inget silver eller guld, men jag är stolt och glad ändå.
Sist men inte minst. Kommer ni ihåg när jag blev årets kycklingbloggare? Nu är kokboken klar och innehåller en massa recept sammanvävt med ett reportage från finalomgången när vi lagade mat live, med Mannerström & Co som jury. Lite kul faktiskt. Den finns att ladda ner eller bläddra i om du klickar på den här länken.
Det börjar att dra ihop sig för ett projekt jag jobbat väldigt mycket med under väldigt lång tid. Ett jätteroligt projekt eftersom det handlar om ett av mina största intressen när jag får lite tid över, nämligen cykling. På lördag om två veckor går nämligen det första Göteborgsgirot genom tiderna av stapeln. Jag tror det kommer att bli en superkul folkfest på två hjul (gånger ca 3-4000) och om du cyklar lite till vardags och inte anmält dig än rekommenderar jag att du gör det. Det här vill du inte missa.
Vi har arrangerat ett nytt bloggforum, den här gången på nya Radison Blu Riverside Hotel här i Göteborg. Vid det här laget har jag lärt känna flera av personerna bakom bloggarna och det är riktigt roligt att träffas igen.
Vi har varit i Stockholm på Guldäggsgala också. Alltid lika kul. Extra kul att det var bidraget för Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus som var nominerat. Det blev en nominering men inget silver eller guld, men jag är stolt och glad ändå.
Sist men inte minst. Kommer ni ihåg när jag blev årets kycklingbloggare? Nu är kokboken klar och innehåller en massa recept sammanvävt med ett reportage från finalomgången när vi lagade mat live, med Mannerström & Co som jury. Lite kul faktiskt. Den finns att ladda ner eller bläddra i om du klickar på den här länken.
Känner ni till fantastiska Team Rynkeby? Det är ett nordiskt välgörenhetsinitiativ som syftar till att samla in pengar till Barncancerfonden i Sverige och dess motsvarigheter i Finland och Danmark. Varje sommar cyklar ca 1000 personer från de tre länderna till Paris för att stödja barn med cancer och deras familjer. Under året samlar de in sponsorpengar och arrangerar olika events. I Sverige finns i år sex lag och jag fick en fråga från Team Rynkeby Växjö om jag ville skriva en gästkrönika till deras kampanjsajt. Det ville jag.
Om ni klickar in här kan ni läsa mer om Team Rynkeby Växjö.
Jag vet.
Jag vet precis hur det känns. Väntan på beskedet. Det där jävla beskedet. Om allt har gått bra; om han kommer att klara sig. Om livet kan rulla vidare i några år till, som i en vanlig familj. Jag vet hur tystnaden i de nedsuttna sofforna på avdelningen låter, hur den artonde koppen kaffe på samma dag smakar och hur handspriten först känns kall när man gnider in den.
Jag vet hur fartvinden känns i ansiktet. Hur dofterna från åkrar och skogar fyller näsan. Eller blandningen av klor och frityrolja när man passerar det lokala äventyrsbadet. Jag vet hur lätt hjulen rullar med sju bar i däcken, hur skarp linjen blir mellan solbrännan och den bleka huden på låren.
Jag vet hur det känns att älska någon mer än sig själv. På det villkorslösa, ohejdade viset. På ett sätt man aldrig kunnat föreställa sig före man satte någon till världen. Någon som är viktigare än allt. Jag vet hur bräckligt universum är när man tvingas lägga sitt barns liv i händerna på någon annan. Jag vet hur viktig forskningen är. Oavsett om det handlar om små hjärtan som blev trasiga när de kom till eller om det rör sig om en skenande celltillväxt.
Jag vet hur roligt det är att göra saker tillsammans med andra. Hur mycket bättre fikat vid en sjö på mountainbiketuren smakar tillsammans med likasinnade. Jag vet hur livet leker även i motvind, om man bara får ligga på rulle. Och jag vet hur fint det känns att få vara med i ett sammanhang, att få hjälpa till att dra.
Och jag tänker. Att vara en del en fantastiskt fin klunga som låter barncancerforskningen ligga på rulle hela vägen från Växjö till Paris. Det måste vara en underbar känsla. Heja er!
Hälsningar
/Gunnar
Amatörcyklist och hjärtebarnspappa
Om ni klickar in här kan ni läsa mer om Team Rynkeby Växjö.
– Pappa, varför säger en del människor "det var inte igår" när man träffas?
Högtiden till ära tänkte jag köra ett inlägg i repris från i fjol. Nämligen ett recept på smarrigt påskkäk.
Om ni aldrig har smakat på Bohuslänsk äggost så tycker jag att ni borde göra det. Det är mycket gott. Folk äter den på lite olika sätt. Antingen som en del av smörgåsbordet vid jul eller påsk, tillsammans med sillen och det andra. Eller också som efterrätt serverat med sylt, gärna björnbärssylt. Det beror på vilken falang man tillhör. Själv är jag uppvuxen i den ena falangen och ingift i den andra, så jag är liksom van vid både och.
Och här kommer en liten beskrivning av hur man gör äggost:

Man behöver
3 liter standardmjölk
3 deciliter vispgrädde
10 stycken ägg
6 deciliter gräddfil och
4 matskedar strösocker.

Värm mjölk och vispgrädde. Det ska bara sjuda, inte koka.

Vispa ihop ägg och gräddfil till en fin massa.

När mjölken och grädden sjuder häller man i äggsmeten. Rör om då och då tills det börjar skära sig. När massan börjar klumpa ihop sig tar man bort kastrullen från spisen och låt det stå i 5-10 minuter.

Använd sedan en hålslev och ös upp massan med i en äggostform. Har du ingen äggostform kan du borra hål i en vanlig sockerkaksform. Hålen är till för att vasslen ska rinna ut.

När du lagt upp hälften av massan strör du ut 2 matskedar av sockret. Lägg i resten av massan och avsluta med 2 matskedar socker igen.

Äggosten ska stå svalt och rinna av i sin form över natten. Gärna i kylskåpet. När man stjälpt upp den ur sin form kan man eventuellt dekorera med t ex kanel om man vill. Jag återkommer med bild på den färdiga äggosten.
Sedan kan det vara fint att dekorera den. Här gjorde jag det med hjälp av en utskrift från datorn, en skalpell och lite kanel.



Lycka till. Och glad påsk!
Om ni aldrig har smakat på Bohuslänsk äggost så tycker jag att ni borde göra det. Det är mycket gott. Folk äter den på lite olika sätt. Antingen som en del av smörgåsbordet vid jul eller påsk, tillsammans med sillen och det andra. Eller också som efterrätt serverat med sylt, gärna björnbärssylt. Det beror på vilken falang man tillhör. Själv är jag uppvuxen i den ena falangen och ingift i den andra, så jag är liksom van vid både och.
Och här kommer en liten beskrivning av hur man gör äggost:

Man behöver
3 liter standardmjölk
3 deciliter vispgrädde
10 stycken ägg
6 deciliter gräddfil och
4 matskedar strösocker.

Värm mjölk och vispgrädde. Det ska bara sjuda, inte koka.

Vispa ihop ägg och gräddfil till en fin massa.

När mjölken och grädden sjuder häller man i äggsmeten. Rör om då och då tills det börjar skära sig. När massan börjar klumpa ihop sig tar man bort kastrullen från spisen och låt det stå i 5-10 minuter.

Använd sedan en hålslev och ös upp massan med i en äggostform. Har du ingen äggostform kan du borra hål i en vanlig sockerkaksform. Hålen är till för att vasslen ska rinna ut.

När du lagt upp hälften av massan strör du ut 2 matskedar av sockret. Lägg i resten av massan och avsluta med 2 matskedar socker igen.

Äggosten ska stå svalt och rinna av i sin form över natten. Gärna i kylskåpet. När man stjälpt upp den ur sin form kan man eventuellt dekorera med t ex kanel om man vill. Jag återkommer med bild på den färdiga äggosten.
Sedan kan det vara fint att dekorera den. Här gjorde jag det med hjälp av en utskrift från datorn, en skalpell och lite kanel.



Lycka till. Och glad påsk!
Jag har som vanligt förberett honom i flera dagar. Vi har snackat om vad som ska hända i morgon, att vi ska vara på sjukhuset hela dagen och att vi ska till olika avdelningar och olika läkare. Han är beredd på vilka saker han ska göra som kommer att vara obehagliga, han har gjort dem förut.
Han vet att besöket hos ortoptisten på morgonen sannolikt kommer att innebära droppar i ögonen. Droppar som svider och gör att allt blir suddigt ett tag. Och han vet att eftermiddagens lungscintigrafi innebär att de måste sätta en nål på honom. En flygplansnål, som vi kallar dem, för att de små plastdelarna som man fäster med tejp på huden liknar vingarna på ett litet flygplan. De kommer sticka en sån där flygplansnål genom hans hud och in i ett blodkärl för jag vet inte vilken gång i ordningen.
Och faktiskt. Abbe verkar ganska cool inför de här sakerna. Okej, jag vet att han kommer att protestera när det väl är dags. Men eftersom han har full koll på vad som ska hända så det är förhoppningsvis lite avdramatiserat. Och han vet att jag förstår. Att jag vet att han inte tycker om de där grejerna. Han vet att om det går någorlunda bra så kommer han att få väldigt mycket beröm och säkert lite extra goda grejer från kiosken när vi tar en fika.
Resten är enkelt. Ögonundersökningen är en piece of cace om man bortser från dropparna. När väl nålen är satt är lungscintigrafin heller inte mycket att oroa sig för, tycker Abbe. Det handlar bara om att ligga alldeles stilla under hela undersökningen och det ska inte vara några problem om man bara har med sig rätt film på DVD.
Det kommer att gå bra imorgon. Det är jag säker på.
Han vet att besöket hos ortoptisten på morgonen sannolikt kommer att innebära droppar i ögonen. Droppar som svider och gör att allt blir suddigt ett tag. Och han vet att eftermiddagens lungscintigrafi innebär att de måste sätta en nål på honom. En flygplansnål, som vi kallar dem, för att de små plastdelarna som man fäster med tejp på huden liknar vingarna på ett litet flygplan. De kommer sticka en sån där flygplansnål genom hans hud och in i ett blodkärl för jag vet inte vilken gång i ordningen.
Och faktiskt. Abbe verkar ganska cool inför de här sakerna. Okej, jag vet att han kommer att protestera när det väl är dags. Men eftersom han har full koll på vad som ska hända så det är förhoppningsvis lite avdramatiserat. Och han vet att jag förstår. Att jag vet att han inte tycker om de där grejerna. Han vet att om det går någorlunda bra så kommer han att få väldigt mycket beröm och säkert lite extra goda grejer från kiosken när vi tar en fika.
Resten är enkelt. Ögonundersökningen är en piece of cace om man bortser från dropparna. När väl nålen är satt är lungscintigrafin heller inte mycket att oroa sig för, tycker Abbe. Det handlar bara om att ligga alldeles stilla under hela undersökningen och det ska inte vara några problem om man bara har med sig rätt film på DVD.
Det kommer att gå bra imorgon. Det är jag säker på.
Fjorton barn, en gymnastiksal, massor av redskap, en playlist, fruktspett, bullar, kakor, stora mängder dricka och en nybliven åttaåring.
Svårare än så behöver det inte vara.

Svårare än så behöver det inte vara.

Du fyller år. Vad ger man i present till någon som dig? Hur ska jag någonsin kunna göra dig rättvisa? Hur ska jag kunna ge dig något som kan mäta sig med det du gett mig?
Jag vill ge dig självkänsla. Jag vill att du ska växa och utvecklas som människa och förstå att både medgång och motgång är en del av detta. Jag vill att du ska lita på att du kan. Du kommer att möta människor som säger det motsatta, att du inte duger. Folk som får dig att tvivla. Alla möter dem, det har också jag också gjort, Abbe. Men lova mig, lyssna aldrig på dem!
Jag vill ge dig styrka att stå emot, mod att vara dig själv. Det är så lätt att dras med, falla för grupptrycket. Att så förtvivlat gärna vilja passa in. Alla passar in, Abbe. Alla. Ett pussel där samtliga bitar är identiska blir förfärligt tråkigt, och dessutom nästan omöjligt att lägga. Det är svårt att vara som alla andra, omöjligt faktiskt. Men att vara Abbe – du är bäst i hela världen på det.
Jag vill ge dig kärlek. Och det fina med det är att ju mer jag ger dig, desto mer får jag tillbaks. Du har en obegränsad, aldrig sinande källa verkar det som. Alltid en kram över. De bästa, mjukaste och finaste kramarna. Inte bara till mig, utan till alla som behöver och alla som förtjänar. I alla lägen. Du säger "Jag älskar dig". Varje dag. Du har sagt det till mig fler gånger på de här åtta åren än jag sammanlagt fått höra orden under alla år före du blev min. "Jag älskar dig i hela universum", säger du. Ingen annan har sagt så. Detsamma, säger jag.
Jag vill ge dig allt det här och mycket mer därtill. Alla dagar på året.
Men idag, på din åttaårsdag, ska du få en ny cykel.
Jag vill ge dig självkänsla. Jag vill att du ska växa och utvecklas som människa och förstå att både medgång och motgång är en del av detta. Jag vill att du ska lita på att du kan. Du kommer att möta människor som säger det motsatta, att du inte duger. Folk som får dig att tvivla. Alla möter dem, det har också jag också gjort, Abbe. Men lova mig, lyssna aldrig på dem!
Jag vill ge dig styrka att stå emot, mod att vara dig själv. Det är så lätt att dras med, falla för grupptrycket. Att så förtvivlat gärna vilja passa in. Alla passar in, Abbe. Alla. Ett pussel där samtliga bitar är identiska blir förfärligt tråkigt, och dessutom nästan omöjligt att lägga. Det är svårt att vara som alla andra, omöjligt faktiskt. Men att vara Abbe – du är bäst i hela världen på det.
Jag vill ge dig kärlek. Och det fina med det är att ju mer jag ger dig, desto mer får jag tillbaks. Du har en obegränsad, aldrig sinande källa verkar det som. Alltid en kram över. De bästa, mjukaste och finaste kramarna. Inte bara till mig, utan till alla som behöver och alla som förtjänar. I alla lägen. Du säger "Jag älskar dig". Varje dag. Du har sagt det till mig fler gånger på de här åtta åren än jag sammanlagt fått höra orden under alla år före du blev min. "Jag älskar dig i hela universum", säger du. Ingen annan har sagt så. Detsamma, säger jag.
Jag vill ge dig allt det här och mycket mer därtill. Alla dagar på året.
Men idag, på din åttaårsdag, ska du få en ny cykel.
Bästa, vem du nu är.
Jag och min fru har två barn. En tioåring och en som ska fylla åtta år om en dryg vecka, båda pojkar. Det är fina killar som är som barn är mest med den lilla skillnaden att han som ska fylla åtta är född med ett allvarligt hjärtfel.
Att han lever idag beror på att han fick akut hjälp på ett av Sveriges två sjukhus med riksintag för hjärtsjukvård av barn och transplantationer av barnhjärtan. Han opererades när han bara var några dagar gammal och har sedan genomgått ytterligare två stora hjärtoperationer och ett antal andra ingrepp på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Och det är inte slut än. Hans liv kommer att fortsatt vara beroende av att svensk barnkardiologi ligger i framkant.
Det andra sjukhuset med riksintag för hjärtsjukvård av barn och transplantationer av barnhjärtan, heter SUS och ligger i Lund. Det vet du redan för du håller på att fucka upp det stället rejält i detta nu, genom att försämra avtalen för sjuksköterskorna på barnintensiven så till den grad att 33 av 45 sköterskor valt att säga upp sig. Den 23 april går deras uppsägningstid ut och de lämnar sina jobb. Det gör mig orolig och beklämd. Jag tänker på alla de familjer vars barn inte hade levt idag utan barn-IVA. Och jag tänker framåt.
Hur har du tänkt lösa det?
Ska de hjärtsjuka barnen skickas till Göteborg, där personalen redan går på knäna och där brist på vårdplatser på BIVA redan gör att pusslet är svårt att lägga? Ska kirurgerna i Lund tvingas välja bland patienterna och bara ta hand om de livshotande? Om ens det går utan sköterskor och ett fungerande BIVA. Jag förstår inte hur du har tänkt.
Jag känner inte dig och du känner inte mig, möjligen kan du ha läst om mitt liv på den här bloggen. Jag vet inte. Jag vet inte ens vem du är, men jag vet att du är ansvarig för att det har blivit så här. Förmodligen är du inte ensam, förmodligen är du fler personer. Men du (och du och du) har ett stort ansvar i det här.
Jag vet inte om du har barn. Och om du har det vet jag inte om du någonsin behövt stå bredvid en säng på barn-IVA med slangar och maskiner kopplade till ditt barn. Jag vet inte om du varit tvungen att släppa taget och lita helt på att personalen runt omkring vet vad de håller på med. Och jag önskar dig inte att behöva gå igenom det, men jag vädjar till dig. Höj blicken. Inse vad de här sköterskorna har för värde och ge dem det avtal de förtjänar. Gör allt som krävs för att ställa det rätt igen.
Hälsningar
/Abbes pappa
Vi gjorde det i år igen. Tillsammans samlade vi in pengar till forskning kring barnhjärtan och medfödda hjärtfel. Viktiga pengar som gör stor nytta. Pengar som kommer att kunna rädda livet på små bebisar. Pengar som kommer att göra framtida hjärtoperationer både effektivare, ingreppen mindre och resultaten mer långlivade.
Det hade aldrig gått utan er. Än en gång tack! Tusen millioner tack!
Tack till Sarah på OBH Nordica, Anna på Cotton & Button, Ylva på Balunz, Jonas på Gneis, Camilla på a&c skapa, Mattias på Piratförlaget, Fredrik på Göteborgsgirot, Henrik på Fjällnäs, Ulrika på Bacteria Shield och Sarah på Kosta Boda.
Tack till alla er som har varit med och bjudit på auktionerna, både ni som ropade hem prylarna och ni som fick se er besegrade i slutändan.
Tack till Karin, Karen, Nettan, Håkan Aludd, Cissi, Susanna, Emelie, Hege Lyng, Jenny Olsson, Sanna, Suz, mellanbarnet, Annika, Jega, Björn, Mirja, Malin Vbg, Ingrid Ink Karlsson, Matilda Pettersson, Cristina och Per Fors, Linus, hepe, Greta från Gotland, Lise, 4everfine, Krickilina, FrejaHärngren, Eva, FamFors, "Morfar" Janne, Mikael Brisslert, Mormor, "Morbror" Jon, Moster Sofie, Pelles mamma, Mellisdl, Eva och Allan som alla skänkte en slant genom att skicka ett sms till mitt insamlingshjärta. Några av er flera gånger. Hjärtat finns kvar en stund till, om någon skänker mer lägger jag till ert namn här ovan.
Auktionerna inbringade sammanlagt 24 235 kronor.
Insamlingshjärtat 5050 kronor (just nu).
Sammanlagt blir det 29 285 kronor.
Fantastiskt!
Lägger man ihop det med vad vi tillsammans har samlat ihop och skänkt till Alla barnhjärtans månad tidigare år får vi den smått osannolika summan 169 215 kronor.
Sträck på er mina vänner. Ni gör skillnad.
Det hade aldrig gått utan er. Än en gång tack! Tusen millioner tack!
Tack till Sarah på OBH Nordica, Anna på Cotton & Button, Ylva på Balunz, Jonas på Gneis, Camilla på a&c skapa, Mattias på Piratförlaget, Fredrik på Göteborgsgirot, Henrik på Fjällnäs, Ulrika på Bacteria Shield och Sarah på Kosta Boda.
Tack till alla er som har varit med och bjudit på auktionerna, både ni som ropade hem prylarna och ni som fick se er besegrade i slutändan.
Tack till Karin, Karen, Nettan, Håkan Aludd, Cissi, Susanna, Emelie, Hege Lyng, Jenny Olsson, Sanna, Suz, mellanbarnet, Annika, Jega, Björn, Mirja, Malin Vbg, Ingrid Ink Karlsson, Matilda Pettersson, Cristina och Per Fors, Linus, hepe, Greta från Gotland, Lise, 4everfine, Krickilina, FrejaHärngren, Eva, FamFors, "Morfar" Janne, Mikael Brisslert, Mormor, "Morbror" Jon, Moster Sofie, Pelles mamma, Mellisdl, Eva och Allan som alla skänkte en slant genom att skicka ett sms till mitt insamlingshjärta. Några av er flera gånger. Hjärtat finns kvar en stund till, om någon skänker mer lägger jag till ert namn här ovan.
Auktionerna inbringade sammanlagt 24 235 kronor.
Insamlingshjärtat 5050 kronor (just nu).
Sammanlagt blir det 29 285 kronor.
Fantastiskt!
Lägger man ihop det med vad vi tillsammans har samlat ihop och skänkt till Alla barnhjärtans månad tidigare år får vi den smått osannolika summan 169 215 kronor.
Sträck på er mina vänner. Ni gör skillnad.
Abbe: Ibland så gillar jag yeyereringlang.
Jag: Va?! Vad menar du? Regeringsland?
Abbe: Haha, nej. Yeyereringlang.
Jag: Jag är ledsen Abbe, men jag förstår inte.
Abbe: Lang! Du vet.
Jag: Ladd?
Abbe: Meh! Lang. ELL – A – NGE – NGE. Yeyereringlang.
Jag: Förlåt vännen. Vad pratar vi om för något?
Abbe: Minecraft. Du vet lang – när det går sakta och liksom stannar.
Jag: Menar du lagg?
Abbe: JA!! Yeyereringlang.
Jag: Är det renderingslagg du tänker på?
Abbe: Hahaha, men pappa!
Jag springer ner för vår branta trappa till storebror och frågar vad det är för ord som låter som renderingslagg som Abbe försöker säga.
Storebror: Jaså, genereringslagg. Haha. Han säger genereringslagg.
Jag: !!
Jag tänker inte ofta på Abbes talfel längre. Men när han säger ord jag knappt vet själv vad det är.
Då.
Jag: Va?! Vad menar du? Regeringsland?
Abbe: Haha, nej. Yeyereringlang.
Jag: Jag är ledsen Abbe, men jag förstår inte.
Abbe: Lang! Du vet.
Jag: Ladd?
Abbe: Meh! Lang. ELL – A – NGE – NGE. Yeyereringlang.
Jag: Förlåt vännen. Vad pratar vi om för något?
Abbe: Minecraft. Du vet lang – när det går sakta och liksom stannar.
Jag: Menar du lagg?
Abbe: JA!! Yeyereringlang.
Jag: Är det renderingslagg du tänker på?
Abbe: Hahaha, men pappa!
Jag springer ner för vår branta trappa till storebror och frågar vad det är för ord som låter som renderingslagg som Abbe försöker säga.
Storebror: Jaså, genereringslagg. Haha. Han säger genereringslagg.
Jag: !!
Jag tänker inte ofta på Abbes talfel längre. Men när han säger ord jag knappt vet själv vad det är.
Då.
Mina vänner. Det här är sista auktionen. Sedan ska bloggen återgå till vanligt vardagstrams igen.
Och vi avslutar med en liten nätt mössa till kidsen i en glad färg från Gneis. Nästan tryckfärgerna – cyan, magenta, gul och svart – tänker en miljöskadad gammal Art Director som jag. Skitsnygga med andra ord. Gneis kallar färgerna något annat läs om det och annat på deras hemsida.
Den här mössan kostar 129:- men visst hade det varit fint om den gick under klubban för en femhundring? Eller en tusenlapp?
För hjärtebarnens skull.
Auktionen stänger 3/3 kl 23.00
Den här auktionen är något för dig som gillar samtida svensk glaskonst. Det är två djur ur Kosta Bodas serie My Wide Life av Ludvig Löfgren. Ugglan "Owl" är 22 cm hög och kostar i butik 1499 kr och kaninen "Rabit Polka" 18,7 cm hög och kostar 1299 kr.
Jag tycker Ludvig Löfgren är kul. Han har en skön mix av rock n' roll, skäckfilm och kitsch i sitt designspråk. En underbar, kaxig, frisk fläkt av förnyelse i den fina svenska glastraditionen.
Sammanlagt kostar alltså de här två fina glasdjuren 2798 kronor i butik. Ge mig några fina bud!
Auktionen stänger 3/3 kl 23.00.
Det slog mig plötsligt att någon kanske undrade hur det gick hos hjärtdoktorn förra veckan. Jag berättade ju aldrig det.
Bra.
Det gick bra.
Det märks att Abbe har blivit äldre. Han gick rakt in, klädde av sig helt utan protester och lät sköterskan klistra kroppen full av EKG-elektroder. Han har aldrig gillat det där något vidare. Nu pratade han och fnissade när hon tryckte dit dem på de kittligaste ställena, frågade om han kunde få ta med ett par elektroder hem och satt alldeles stilla när det var dags att mäta hjärtats arbete.
Detsamma med ultraljudet. Abbes kardiolog fick i lugn och ro undersöka hans hjärta medan Abbe själv låg och tittade på en film. Inga protester.
Det är tre saker de i första hand håller ögonen på. Den första är kärlet de opererat in för att ersätta lungartären som var blockerad. Eftersom det är främmande vävnad så är risken att det kalkar igen lite extra hög. Som jag förstått det så förkalkas de alltid, det är bara en fråga om när det blir för trångt, och det är det de håller koll på. Än så länge ser det fint ut.
Den andra saken de vill undersöka är den där förträngningen på vänstra grenen av lungartären som de gick in med hjälp av hjärtkatetrisering och ballongsprängde med gott resultat. Det finns ju risk att det, så att säga, fjädrar tillbaks. Även det ser fint ut.
Den tredje biten man tittar extra noga på är funktionen på klaffarna på det nya kärlet Abbe fick. De läcker. Tanken är ju att de ska fungera som en backventil, dvs hjärtat pumpar ut blod och klaffarna gör så att det inte kan rinna tillbaks in i kammaren igen. Abbes "nya" klaffar läcker ungefär tre på en fyragradig skala. Dvs ganska mycket.
Men för att se hur de här olika sakerna påverkar hjärtat håller man ett öga på är hur höger kammare mår. Om den får jobba väldigt hårt, pga trånga kärl och läckande klaffar t ex, finns risk att den blir förstorad. Precis som en biceps som får jobba extra mycket på gymet. Och det är inte bra av diverse olika skäl.
Som väl är verkar höger kammare må fint än så länge, så summa summarum ser det bra ut med Abbes hjärta. Abbe ska genomgå en Mag3-scintigrafi för att ha koll på att det går ungefär lika mycket blod åt höger som åt vänster, men bortsett från det behöver vi inte komma tillbaka till hjärtmottagningen förrän om ett år.
Härligt.


Hade ingen kamera med mig men knäppte ett par Instagram-bilder med mobilen.
Bra.
Det gick bra.
Det märks att Abbe har blivit äldre. Han gick rakt in, klädde av sig helt utan protester och lät sköterskan klistra kroppen full av EKG-elektroder. Han har aldrig gillat det där något vidare. Nu pratade han och fnissade när hon tryckte dit dem på de kittligaste ställena, frågade om han kunde få ta med ett par elektroder hem och satt alldeles stilla när det var dags att mäta hjärtats arbete.
Detsamma med ultraljudet. Abbes kardiolog fick i lugn och ro undersöka hans hjärta medan Abbe själv låg och tittade på en film. Inga protester.
Det är tre saker de i första hand håller ögonen på. Den första är kärlet de opererat in för att ersätta lungartären som var blockerad. Eftersom det är främmande vävnad så är risken att det kalkar igen lite extra hög. Som jag förstått det så förkalkas de alltid, det är bara en fråga om när det blir för trångt, och det är det de håller koll på. Än så länge ser det fint ut.
Den andra saken de vill undersöka är den där förträngningen på vänstra grenen av lungartären som de gick in med hjälp av hjärtkatetrisering och ballongsprängde med gott resultat. Det finns ju risk att det, så att säga, fjädrar tillbaks. Även det ser fint ut.
Den tredje biten man tittar extra noga på är funktionen på klaffarna på det nya kärlet Abbe fick. De läcker. Tanken är ju att de ska fungera som en backventil, dvs hjärtat pumpar ut blod och klaffarna gör så att det inte kan rinna tillbaks in i kammaren igen. Abbes "nya" klaffar läcker ungefär tre på en fyragradig skala. Dvs ganska mycket.
Men för att se hur de här olika sakerna påverkar hjärtat håller man ett öga på är hur höger kammare mår. Om den får jobba väldigt hårt, pga trånga kärl och läckande klaffar t ex, finns risk att den blir förstorad. Precis som en biceps som får jobba extra mycket på gymet. Och det är inte bra av diverse olika skäl.
Som väl är verkar höger kammare må fint än så länge, så summa summarum ser det bra ut med Abbes hjärta. Abbe ska genomgå en Mag3-scintigrafi för att ha koll på att det går ungefär lika mycket blod åt höger som åt vänster, men bortsett från det behöver vi inte komma tillbaka till hjärtmottagningen förrän om ett år.
Härligt.


Hade ingen kamera med mig men knäppte ett par Instagram-bilder med mobilen.
Här kommer en riktig pärla. Regnsetet Sahara är lätt och komprimerbart med väldigt fina och funktionella detaljer. Både Abbe och storebror har var sitt sånt här. Vi snackar inte krypa-runt-i-sandlådan- eller åka-på-bara-rumpan-i-halvgrusig-pulkabacke-kläder. Nej, snarare ett regnset man får plats med i skolväskan på utflykten eller i ryggsäcken på skogspromenaden. Det tar nästan ingen plats och väger nästan inget. Superbra!
Klicka på den här länken så hittar du ett bildspel med detalj- och funktionsbilder. (de finns inte i butiken just nu utan kommer till vårkollektionen)
Sahara finns i storlek 122-128, 134-140 och 146-152 och kostar mellan 999:- och 1099:- beroende på storlek.
Auktionen stänger 3/3 kl 23.00.
Psst. Påminner lite om mitt insamlinghjärta också …
Den sjuttonde auktionen gäller en läcker röd köksmaskin från OBH Nordica. Hercules Chilli Kitchen Machine är en riktig arbetshäst som hjälper dig med allt från pizzadegar till att vispa din egen majonnäs. För att inte tala om bulldegen och grädden till semlorna.
I butik får du hosta upp 3595 spänn för en sån här. Här på Heja Abbe hjälper du dessutom forskningen kring medfödda hjärtfel att göra framsteg. Det är värt massor av deg.
Auktionen stänger 2/3 kl 23.00
Här kommer Minishape – en smidig vinteroverall med suverän passform till de minsta barnen. Vi snackar mjukt och behagligt tyg, heltejpad, vattenpelare på 20 000 mm och andning på 20 000 gr/m2/24h. Cordura®-förstärkningar på nederdel ben fram och över baken, fodrad med en mjuk smidig vadd med hög värmeisolerande förmåga och på knäna finns en värmeisolerande foam.
Läs mer, kolla färger och storlekar på Gneis hemsida.
Overallen kostar från 1120 kr beroende på storlek.
Autionen stänger 28/2 kl 23.00. Ge mig ett bud för hjärtebarnen!
Februari lider mot sitt slut och det är bara några få auktioner kvar. Jag som inte hade tänkt köra auktionerna i år eftersom det tar ganska mycket tid. Men så ändå, jag ångrade mig. Bara i liten skala i år, några stycken, för att det är så himla kul att vi tillsammans kan göra skillnad. Med facit i hand kommer det att bli fler auktioner i år än någonsin. Det är svårt att vara måttlig.
Ni är så bra som bjuder och köper grejer. Jag blir så glad när någon gör ett fynd och ännu gladare när någon betalar mer än vad prylarna kostar i butik. Ni har förstått vad allt det här går ut på.
Tänk på det när ni tar på barnen deras nyinköpta pyjamasar eller jackor, när ni lagar mat med era nya köksverktyg eller njuter av en fjällweekend. För pengarna ni betalade kan forskarna lära sig mer om medfödda hjärtfel, utveckla nya metoder och hjälpa fler små framtida hjärtebarn.
Tänk på det, ni som inte bjöd högst i auktionen och inte fick det ni gärna ville köpa. Tänk på att ni hjälpte till att få upp priset på auktionen, så att ännu mer pengar gick till forskning. Tänk på att om Abbe blivit född för trettio år sedan skulle allt sett annorlunda ut. Tänk på att utan forskning och utveckling så hade han inte överlevt sina första dygn.
Och för er som inte hittar något att bjuda på men vill hjälpa till ändå, finns mitt insamlinghjärta. Vi brukar vara duktiga på att samla in pengar tillsammans med hjälp av det. Något år samlade vi in mest av alla i landet. Nu ligger Heja Abbes hjärta på 32:a plats. Ska vi satsa på Top 10 innan februari är slut?
Mitt hjärta hittar du alltså genom att klicka här.
Än en gång, Tack!
Ni är så bra som bjuder och köper grejer. Jag blir så glad när någon gör ett fynd och ännu gladare när någon betalar mer än vad prylarna kostar i butik. Ni har förstått vad allt det här går ut på.
Tänk på det när ni tar på barnen deras nyinköpta pyjamasar eller jackor, när ni lagar mat med era nya köksverktyg eller njuter av en fjällweekend. För pengarna ni betalade kan forskarna lära sig mer om medfödda hjärtfel, utveckla nya metoder och hjälpa fler små framtida hjärtebarn.
Tänk på det, ni som inte bjöd högst i auktionen och inte fick det ni gärna ville köpa. Tänk på att ni hjälpte till att få upp priset på auktionen, så att ännu mer pengar gick till forskning. Tänk på att om Abbe blivit född för trettio år sedan skulle allt sett annorlunda ut. Tänk på att utan forskning och utveckling så hade han inte överlevt sina första dygn.
Och för er som inte hittar något att bjuda på men vill hjälpa till ändå, finns mitt insamlinghjärta. Vi brukar vara duktiga på att samla in pengar tillsammans med hjälp av det. Något år samlade vi in mest av alla i landet. Nu ligger Heja Abbes hjärta på 32:a plats. Ska vi satsa på Top 10 innan februari är slut?
Mitt hjärta hittar du alltså genom att klicka här.
Än en gång, Tack!
Det här är en grym produkt, särskilt för småbarnsfamiljer under VABruari, elitidrottare som inte vill dra på sig infektioner eller vem som helst som tröttnat på torra händer från handsprit för den delen. Och det finns en spännande historia bakom också.
Genom åren har vi fått många nya fina vänner som också har barn med samma syndrom som Abbe. Vi har träffats via föreningens familjehelger på Grötö eller på 22q11-vistelsen på Ågrenska. En av familjerna har en son som har haft väldigt jobbigt med återkommande infektioner. Inte helt ovanligt eftersom ett av symptomen på 22q11 är svagt immunförsvar. De försökte allt. Men av en händelse fick de kontakt med en person som jobbar med desinfektering inom industrin och så föddes tankarna kring ett handskum.
Idag är levererar Bacteria Shield bland annat sitt handskum till Svenska Skidlandslaget som just nu gör upp om VM-medaljerna i Val di Fiemme och absolut inte vill bli sjuka. Det tycker jag är ett betyg så gott som något.
Handskumet dödar 99,999% av alla virus och bakterier, är testad och godkänd mot Svininfluensan, E.Coli och MRSA. Det torkar inte ut huden och är skonsam för känsliga händer och till skillnad från handsprit, som bara dödar bakterierna precis när man spritar så verkar Bacteria Shield ända upp till 4 timmar efter att man smörjt in sig. Den är dessutom helt miljövänlig.
Läs mer på hemsidan.

50 ml räcker till hela 120 doseringar. Jag auktionerar ut ett paket med fem stycken 50ml-flaskor. De finns att köpa på Claes Olsson för 99:- styck, så värdet på denna auktion är 495:- om man inte räknar med vad VAB och sjukdagar kostar.
Auktionen stänger 27/2 kl 23.00
Här kommer en auktion med grejer för att fixa fina frisyrer med. Under förutsättning att man har lite hår då, och inte millimeterlångt som jag. :)
Det är fina verktyg från Björn Axén Tools (OBH Nordica). En fiffig locktång som heter Slide Curler och en Volumaster Professional Slim för att få till den där extra volymen.
Sammanlagt är de här grejerna värda 1390:- och tänk hur mycket extra det är värt att ackompanjera den snygga frisyren med en fin känsla i magen av att ha hjälpt framtida hjärtebarn.
Auktionen stänger 26/2 kl 23.00

















