Naturhistoriska.

23:46

Killarna och jag gick en sväng på Naturhistoriska museet idag. Mamman jobbar och eftersom grabbarna är helt oförmögna att komma på någonting annat att göra än att se på TV, spela Wii eller spela på datorn så drog jag med dem till stan och gick på museum.

Det första man slås av är hur sanslöst billigt det är. Fyrtio spänn i entré för mig, killarna gick gratis. Och då gäller min entrébiljett som årskort på fyra andra museer i stan. Makalöst.

Sedan slås man av hur gammalt allt känns. Det är verkligen precis så som man tänker sig ett museum när man fantiserar om ett. Som taget ur en Kalle Anka-tidning. De gamla glasmontrarna med uppstoppade djur, gulnade lappar på latin och raderna av smala arkivlådor. Hela stället till och med luktar som man föreställer sig att det ska. Vi har blivit bortskämda med nutida museer som Universeum till exempel. Modern arkitektur, gigantiska akvarier, multimedia och hightech-lösningar. Men å andra sidan går det lös på nästan femhundra spänn för en familj att gå in en enda gång.





När vi tittat på mängder av fladdermöss, björnar och fåglar kom vi till en avdelning om människokroppen. Abbe hittade en liten lekhörna och vid det här laget lockade den honom mer än montrarna. Storebror och jag fastnade framför montern om blodomloppet och hjärtat och jag bestämde mig för att försöka förklara för honom hur det funkar och vad som inte funkade hos Abbe. Han ville gärna veta och ansträngde sig så gott han kunde för att hänga med. Jag tror han förstod principen.

Vi pratade om vilken del de hade bytt ut på Abbe, att den kom från en annan människa och hur svårt det måste vara att göra de där operationerna. Storebror sa att han kunde ju sy lite i tyg, som necessären han gjorde till mig i julklapp till exempel, men att det måste vara svårt att sy i ett hjärta. Jag höll med honom och berättade hur litet Abbes hjärta var första gången det opererades och då tyckte vi båda två att det var ännu mer fascinerande att det gick. Och vi enades om att vi var väldigt glada att det finns människor som kan sånt där så att vi fick ha kvar vår Abbe, även om han kan vara en lite jobbig lillebrorsa ibland.

Tanken på om det inte hade gått fladdrade förbi i mitt huvud. Jag försökte svälja klumpen och gick vidare.

6 kommentarer

  1. Barn är så himla kloka ibland mer än vad man tror när det blir konkret, något de kan titta på så blir det ofta en "aha-känsla"..
    Storebror verkar ha fått den där "Aha"-tanken när du berättade. Abbe har ju varit med om det och av den anledningen kanske inte så intresserad denna gång. En annan gång kanske han också vill titta.

    SvaraRadera
  2. min snart 6-åriga Abbe var helt lyrisk över sjöfartsmuseet förra veckan. "knattegatt" var mkt populärt. Får satsa på naturhistoriska nästa gång det är dax för utflykt till gbg för att gå på musseum

    SvaraRadera
  3. Tänk vad viktigt det är med donation. Vi pratade tidigt med våra barn om det, och alla tre ville donera om de skulle råka ut för någon olycka och avlida.

    Ibland slår det mig att vi dessutom ska vara glada att bo i Sverige och i närheten av Gbg, med tanke på barnsjukhuset och all kompetens som de besitter.

    Njut vidare av dina goa pojkar!

    SvaraRadera
  4. Åh! Vi förlorade ju vårt hjärtebarn. Jag blir glad så ända in i hjärteroten för alla som får ha kvar sina barn, där en operation kan göra nytta. Och så blir jag glad när folk förstår hur lyckligt lottade de är...

    SvaraRadera
  5. Vi var på Universeum idag, med fem barn mellan 9 och 15, tre egna och två systerdöttrar. Och i morgon skall lillebror till Naturhistoriska med sitt kortis. En riktig kulturhelg!

    Undrar om vi kommer att sammanstråla någon gång i Göteborgs museivärld. Vi känner ju igen er...

    SvaraRadera
  6. En bortglömd pärla är Stadsmuseet, sjukt bra! Inga problem att slå ihjäl några timmar där, åtminstone om man är vuxen...

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.