08 december 2008

Dag två.

Andra kvällen utan napp. Och Abbe har sa inte ett knyst om den, inte något gnäll, inte så mycket som en liten fråga. Jag tror inte det är sant. Nej, jag är fortfarande i chock.

Visserligen tog nattningen lite över en timme, vilket naturligtvis är galet länge, men det berodde på att Abbe babblade och sjöng som en besatt. Men jag kan leva med det idag eftersom jag förväntat mig något som är betydligt mindre trevligt än Abbesång.

Tänk ändå va? Stora killen.

Andra bloggar om , , ,

9 kommentarer:

  1. Han har blivit stora grabben nu Abbe och det är roligt att det går bra!!!!!

    Kram från Alingsåsarna

    SvaraRadera
  2. Abbe är kanske också i chock? ;) Om ett par dagar inser han att alla ämm är borta och då...

    /u

    SvaraRadera
  3. Du underskattar kanske kromosomälsklingen? Nu är napparna borta. Gosefilt finns kvar och så kan man ju kvittra på och sjunga för full hals.

    SvaraRadera
  4. Jag har slutat röka, precis samtidigt som Abbe la av napparna. Jag gör som Abbe, vi snackar helt enkelt inte om det för då blir det för jobbigt. Säg inget men bjud gärna på något gott, bara så där va.

    Lycka till

    Markattan

    SvaraRadera
  5. Men hallå Abbepappan, han har ju GETT DOM TILL TOMTEN! Man vill ju inte riskera att komma på kant med honom i dessa tider.

    SvaraRadera
  6. De är ju så roliga ungarna, att de ibland gör en så förvånad! När man förväntar sig nått så blir det nått helt annat.

    Skoj med sång!

    SvaraRadera
  7. oj han är verkligen duktig nu..storakillen Abbe!!!
    kram!

    SvaraRadera
  8. Härligt att höra att det gått så bra för Abbe att sluta med nappen!

    Tyvärr var vi hos tomten på Liseberg redan i lördags och sen kom jag hem och läste om att ge napparna till honom. Hade jag ingen tanke på. Vår stora flicka (6,5) vill verkligen inte sluta med nappen. Och hon är så medveten nu att det är svårt att lura henne till att sluta. Vet inte vad vi ska hitta på. Det är en sån enorm vanebildare det där. Till alla med mindre barn vill jag ge uppmaningen att sluta innan de är för medvetna... Tack och lov har lillasyster aldrig börjat med napp.

    /Lotta

    SvaraRadera
  9. Hej hej! Jag halkade nyss in på din blogg och läste om Abbes hjärtfel. Jag är 19 år och är född med ett liknande hjärtfel- VSD och klämd lungpulsåder. Men mitt hjärtfel heter "Fallots tetrad". Jag totalkorrigerades när jag var två och ett halv år och har mått prima sedan dess :) Läkaren har dock sagt att jag inte ska springa maraton, men det hade jag inga planer på ändå.
    Hoppas det går bra för er :)!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.