04 december 2008

En kommentarkommentar.

Wow. Jisses! Nittiotvå Nittioåtta kommentarer på det förrförra inlägget, just nu. Det är världsrekord på Heja Abbe.

Vad roligt det är att läsa vilka inlägg som gjort störst intryck på er. Jag har fått massor av uppslag till vilka inlägg som representerar bloggen på ett bra sätt. Alla har sina favoriter, men väldigt många sammafaller. Jag kan se ett tydligt mönster vad ni gillar.

Vad bra då är det ju bara att skriva fler sådana inlägg, tänkte jag först. Jo tjena. Sådär fungerar det inte som tur är. Jag skriver liksom bara om allt runtomkring mig, så som jag upplever saker och ser på tillvaron. Ibland är allting bara kul, ibland för jävla jobbigt. Det blir som det blir, och om jag skulle försöka börja skriva som jag tror att ni vill ha det misstänker jag att det skulle märkas och bli rätt kass.

Men åter till kommentarerna. Jag citerar Mymlan här: "Kommentarerna är bloggens syre". Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Det är dialogen med er som gör det här med bloggandet så inspirerande. Jag älskar när ni håller med, säger emot, gråter, skrattar, känner igen er, berömmer, ifrågasätter eller undrar saker. Snälla, sluta aldrig med det.

Jag försöker svara så gott jag kan. Under vissa perioder hinner jag inte riktigt, men jag vill att ni ska veta hur mycket jag uppskattar er.

Kram.

Andra bloggar om ,

9 kommentarer:

  1. Du skriver från hjärtat, och det uppskattas. Dessutom kan man inte låta bli att tycka om Abbe och hans storebror. För goa ungar alltså!

    SvaraRadera
  2. Idag tittade jag på Abbe ,när han tecknar färgerna så duktigt.Min son
    18 går förbi, stannar,tittar och
    säger spontant," vilken söt unge".
    Abbe genererar energi.

    SvaraRadera
  3. Godnatt Abbes pappa :) Tack för massa skratt, glädje och värme i bloggen!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Ja, som jag ser tidigare skrivet. Det känns från ditt hjärta, och från mitt hjärta till ditt, sluta aldrig du heller. För jag gör sannerligen de nämnda 8: håller med, säger emot, gråter, skrattar, känner igen mig, berömmer, ifrågasätter och undrar saker.
    Tack för all värme i din blogg. Hade tänkt skriva lite mer men har en hostandes tvååring i rummet intill som behöver lite fönster öppnade och ett litet huvud upphöjt, men jag fortsätter ju följa så vi hörs åter igen. Hoppas du får en god natts sömn.

    SvaraRadera
  6. Glöm inte att berätta hur det gick och vilka inlägg du använde. /Emma

    SvaraRadera
  7. Ja, du har verkligen skrivandets gåva!!! Det kommer mycket känslor när jag läser din blogg!
    Har du funderat på Aloe Vera för Abbes mage?

    SvaraRadera
  8. Ja visst är det trivsamt att få uppskattning. Mer sånt!

    Jag har aldrig velat ha barn men det är klart det är en stor fråga. När jag läser denna blogg börjar jag dock fundera på allvaret i mitt beslut. Jag vill också ha en Abbe och en storebror!

    SvaraRadera
  9. Nyss var jag anonym och skrev att jag inte ville skaffa barn. Nu heter jag alltså Livet :) Och jag undrar om det verkligen är hälsosamt att älska sina barn så mycket som man måste göra om man är förälder? Den kärleken kan väl verkligen vända upp och ner på en? Men jag antar att alla föräldrar skulle säga att de aldrig skulle vilja vara utan den kärleken? Det är ett stort beslut att skaffa barn och det gör mig livrädd samtidigt som jag blir livsvarm av tanken :)

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.