06 februari 2010

Strike.

Storebror stack precis iväg på bästa kompisens sjuårskalas. Gissa var det är? Ja, det är sant.

Storebror är överlycklig.

Det är jag med, för det är inte vi som arrangerar kalaset.

18 kommentarer:

  1. Haha, skönt att slippa ta ansvar för alla barn. Hoppas han inte skadar sig!

    SvaraRadera
  2. Hahaaaaa!

    Pamela

    SvaraRadera
  3. Hahaha!!! :)
    Hoppas det blir ett lyckat kalasande för Storebror och hans kompisar!
    Kram Nina!

    SvaraRadera
  4. Usch ja, minns med fasa de där bowlingkalasen. Men ungarna var nöjda, det är poängen.

    SvaraRadera
  5. Hahaha!! Underbart! Och jättekul för Storebror!

    SvaraRadera
  6. Tack för ett riktigt gott skratt!
    Förstår precis!

    SvaraRadera
  7. Kan nog inte bli mer kaos än på erat kalas :)

    SvaraRadera
  8. Jisses! Haha, hoppas det inte blir något besök på akuten;)

    SvaraRadera
  9. NU har jag läst hela bloggen från 2005 och framåt och den är absolut fantastisk! Väl värd vartenda pris.

    Kram från Linda

    SvaraRadera
  10. Min yngsta hade bowlingkalas i december. Det är alltid en hit. Vi orkade helt enkelt inte få hem en drös ungar bara några dagar före jul. Det bästa är att i Bodens bowlinghall tar de hand om allt, jag kan nästan krypa upp i ett hörn med en bok (förutom när maten skall hämtas tväsr över gatan).

    Hade han det bra på kalaset?

    SvaraRadera
  11. Har suttit och läst en massa av dina inlägg....du skriver så ögona tåras på en....

    SvaraRadera
  12. HAHAHA Underbart!
    Hur gick det med lilla tjejen som skadade sig sist? Är hon helt återställd nu?
    Vill också passa på att gratulera den självklara vinnaren till bloggpriset! GRATTIS! Vi är många härute som tycker din blogg e fantastisk!
    Hoppas det lugnat sig lite nu=) Jag har varit borta ett tag och blev alldeles varm, glad och lite orolig när jag läste om allt tumult som varit runt dig och Abbemamman det sista....
    KRAM Helena

    SvaraRadera
  13. HAHA! Kul för dom päronen ;)

    SvaraRadera
  14. Jag ber om hjälp. Min väns lillebror är försvunnen sedan natten till i fredags. Han var på en studentfest och är efter det att han gick hem till henne försvunnen. Han kom aldrig fram. Jag ber, hjälp till och sprid detta. Be för att han kommer fram oskadd. http://hn.se/nyheter/varberg/1.726071-har-slutar-sparen-efter-forsvunne-david-18

    SvaraRadera
  15. Hej! Skrev nyligen en kommentar på ditt inlägg mars 2005 "Att palla". Inser att du har alldeles för många läsare för att ha möjlighet att gå tillbaka och läsa kommentarer i dina gamla inlägg. Hur som helst... Jag tycker du är fantastisk, Du skriver på ett sätt som får alla att till viss del förstå hur det är att ha ett hjärtbarn med 22q11. Jag avundas Abbe som får tillgång till att läsa allt detta när han kan det. Jag tror att alla barn som lidit av sjukdom i unga år drar nytta av att få läsa en berättelse om sitt liv med bilder och allt. För att de lättare ska förstå vad de gått igenom.
    Jag är så glad att du vann... Heja Abbe!!!

    SvaraRadera
  16. Hej Abbepappan!

    Snubblade in till din blogg i början på veckan, läste några av dina då senaste inlägg och de fångade mig så jag var bara tvungen att läsa hela bloggen. Så nu har jag läst varenda stavelse du printat ner och följt med er på er resa. Det har blivit både skratt och tårar, men allra mest; kärlek!

    Min första tanke var att Abbe hade dragit en nitlott i livet, men så fel man kan ha! När jag väl kom in i bloggen inser jag att fallet är ju precis tvärtom, han har en pappa som måste tillhöra eliten av farsor. Jag är så imponerad av er familj, att ni har orkat, att ni fortfarande orkar, kämpar och gör allt ni kan för att Abbe ska få det bra!

    Nu ser jag fram emot att forsätta följa era liv.

    Heja Abbe!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.