Att vara 110 cm eller inte? Det är frågan.

13:05

Liseberg igår. De magiska längdgränserna. Först är man liten, en minimänniska för kort för allt utom karusell, Farfars bilar och några till. Sedan, när man blivit över 90 cm börjar det hända grejer, man får åka fler attraktioner ensam, och ännu fler ihop med mamma eller pappa. Flumride till exempel, bara en sån sak.

90 cm passerade Abbe redan innan förra sommaren, kanske t o m sommaren före det när jag tänker efter. Nu närmar han sig nästa magiska gräns – etthundratio centimeter. Då tillkommer åkdon som Kållerado, Jukebox och Slänggungan, men framförallt Lisebergbanan. Som Abbe har väntat. Brorsan har förstås fått åka de där attraktionerna i ett par år redan, och har nu skjutit i höjden så att han passerat nästa gräns och får åka Balder till och med. Han tyckte visserligen att vi kunde vänta med den till nästa år efter att ha tittat en stund när den for fram.

Abbe är inte 110 cm lång. Inte utan skor. Vi mäter honom på sjukhuset vara och varannan vecka, så jag vet. Men när vi tittade på den där måttstocken utanför biljettkiosken på Liseberg såg han ändå ut att nå över strecket. Kanske gav skorna honom den där extra höjden som krävs. Vi gick till Kållerado för att pröva lyckan. Jag förberedde Abbe på att han kanske inte skulle få åka. Om grindvakten sa att han var för kort skulle han och jag vända och gå ut, det var vi överens om. Men Lisebergskillen sa inte att Abbe var för kort. Han tog fram en mätsticka, som en 110 cm lång vinkelhake, och kontrollmätte. Sträck på dig, sa han till Abbe som sträckte sig och nådde upp till den åtråvärda höjden. Bra, välkommen till Kållerado, sa grindvakten och log.

Vi åkte, Abbe blev genomblöt, och överlycklig över att ha blivit tillräckligt stor. Den lilla kroppen studsade av förväntan över allt annat han skulle få åka nu. Och det bästa av allt – Lisebergbanan.

Det hade redan hunnit bli en halvtimmes kö på Lisebergbanan trots att parken inte varit öppen länge. Men med gott självförtroende och sprittande kroppar ställde vi oss sist i den ringlande skaran människor. Vi visste ju att Abbe hade längden inne nu. Han sjöng och skojade med alla i kön, och varje gång ett tåg passerade över våra huvuden redogjorde han vilket nummer det hade och om det var Thomas, Percy, James, Emily eller någon av de andra från favoritfilmerna.

När vi äntligen kommit upp i avgångshallen var Abbe supertaggad. Han studsade upp och ner och sprudlade av glädje. Nu skulle han äntligen få åka den stora bergbanan, den lilla är superkul – men det här. Framme vid vändkorset stod en tjej, hon tittade på Abbe och tog fram sin mätsticka, sin vinkelhake. Det är lugnt, tänkte jag. Tyvärr, sa tjejen, han är för kort.

Meh! De har ju mätt honom tidigare idag, då var han lång nog, sa jag. Vi hade ju inte stått över en halvtimme i kö om vi visste att han var för liten, fortsatte jag. Hon mätte igen. Titta, han är för kort, sa hon. Jag tittade men kunde inte se något glapp för Abbes krulliga, blonda kalufs var i vägen. Tjejen petade in naglarna mellan Abbes skalle och metallhaken och sa, ser du nu? Tyvärr. Ni får gå ut där. Hon pekade mot en spiraltrappa där ingen normalt går ut. Utgången är på andra sidan tåget, efter att man har åkt. Inte ner för någon jäkla spiraltrappa.

Abbe var helt förkrossad. Jag höll honom hårt i mina armar medan tårarna sprutade. Storebror och hans kompis stod kvar i kön och visste varken ut eller in. Andra människor i kön såg plågade ut, som om de ville hjälpa till, men inte visste hur. Jag tittade vädjande på tjejen vid spärren igen, men hon bara skakade på huvudet och sa tyvärr.

Knäckt till småbitar hängde min gråtande lille vän i min famn medan jag letade mig ner för spiraltrappan i mörkret. Det var som att någon gett honom en stor påse godis han längtat efter i flera år och sedan ryckt den ur hans händer efter första biten. Jag bar Abbe raka vägen ner till hans gamla trygga arena, den lilla bergbanan numera kallad Rabalder och ställde oss i kön där. Bergbana skulle det bli, det hade jag lovat honom, även om den var lite mindre.

Jag vet inte om killen vid Kållerado var lite för generös och bergbanetjejen följde reglerna som hon skulle, eller om Kålleradokillen mätte helt rätt och tjejen vid Lisebergbanan var onödigt hård. Men jag kan inte låta bli att undra vem som kände sig mest nöjd efter sin dag på jobbet.

Andra bloggar om , , , , ,

43 kommentarer

  1. Men åh..Förts läser jag och genom dina ord känner man verkligen glädjen..bubblet.. Sen kommer det tråkiga och känslorna byts ut. Stackars stackars liten Abbe- snacka om att bli snuvad.. Hon kanske gjorde rätt men jag tycker att hon gjorde fel. När det är så nära måste hjärtat få styra-inte regler.
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Varför kunde inte tjejen se mellan fingrarna, och vara lite snäll mot en liten kille som väntat förväntansfullt? Kan några mm hit eller dit verkligen göra stor skillnad?
    Stackars Abbe...

    SvaraRadera
  3. Och inte hjälper det att säga att "nästa år så . . .". Det är ju nuuuu! Tur att man inte kommer ihåga alla barndomens besvikelser när man blir äldre.

    SvaraRadera
  4. Oj vad ont i mammahjärtat ditt blogginlägg gör... :( Stackars liten (eller stor... han är ju nästan 110 cm) Abbe! Jag tycker hon var onödigt hård, särskilt om du förklarat att han fått åka Kållerado, jag har svårt att tro att ens en cm hit eller dit spelar roll.

    SvaraRadera
  5. Det blir ett problem då ev en av dem har varit "snäll"/inte följt reglerna (alt haft en kort måttstock). Jag är för regler. Det jobbiga här tycker jag är den halvtimmeslånga kön. Gör mätningen innan folk ställer sig i kön.

    Men sen så har jag följt bloggen något år nu så det är klart det gör ont i mig när jag läser om Abbe. Du skriver ju så att det är lätt att sätta sig in i situationen. Trots det är jag för att regler ska följas.

    Vänta bara. Om någon dag har Liseberg kommit med ett svar till er om att Abbe får komma på återbesök ... det är inte omöjligt iaf :)!

    SvaraRadera
  6. Ja, i det här fallet tycker jag, trots all sorgen, att det var bra att Bergbanetjejen följde reglerna. Hade ju liksom varit lite jobbigt om Abbe flygit ur, och reglerna handlar om säkerhet, ingenting annat - det är därför de tagit bort ålder och bara kör längd numera.
    Hade Abbe skadat sig hade tjejen inte varit vatten värd om hon släppt igenom en som inte nådde upp. Och när man talar om vatten: Riskerna är mindre i Kållerado, än i Bergbanan, skulle jag vilja påstå, speciellt om förnuftiga pappan är med och säger till sonen att sitta i båten...
    KLART det är tråkigt att Abbe inte fick åka men som sagt, i det här fallet tycker jag hon gjorde rätt som inte såg mellan fingrarna. Och hon tyckte säkert det var lika jobbigt hon, som såg hur ledsen Abbe blev.

    SvaraRadera
  7. (Vendela: Vad då inte kommer ihåg när man blir äldre? Om det vore SÅ väl...)

    SvaraRadera
  8. Åh lilla gubben! Men han lär ju garanterat få åka stora banan till nästa sommar i alla fall. :)

    SvaraRadera
  9. Tyvärr handlar all denna längd hets om säkerhet. Och jag tror faktiskt inte att tjejen på Lisebergbanan tänkte så mycket mer på detta. De som står vid attraktionerna får dagligen neka barn till att åka. Så är det bara.

    SvaraRadera
  10. Vet ni, jag förstår också att det handlar om säkerhet och att en gräns är en gräns. Jag ville bara skildra hur olika de lyckades implementera sina regler på två ställen i parken och hur ledsen ett barn blev pga det. Vem som mätte rätt eller fel vet jag som sagt inte, men de mätte olika.

    SvaraRadera
  11. Kunde de inte göra så att de har ett (eller ett par) mätställen i parken och så får man ett färgat band som visar hur lång man är och vilka attraktioner man då kan åka? Då vet man ju redan när man ställer sig i kön. Annars kan det ju bli så här när man ligger på gränsen.
    Hoppas Abbe kommit över besvikelsen och ser fram emot nästa besök, då är han säkert lång nog!

    SvaraRadera
  12. Ååh så ont det måste gjort. På den tiden då uppskjutet kom var jag 138 cm lång. Dagen till ära fick jag ha mina små platåskor för att nå upp till åtråvärda gränsen 140. Och det gick, hela dagen, så som killen gjorde åt Abbe. Mätstickan fram men ok, du får åka... Ända till sista attraktionen. Där och då blev jag stoppad. Där och då hade resten av köerna till de andra attraktionerna stängt och mitt sista åk blev alltså inget åk. Uppskjutet blev inte testad en sista gång.

    Men, regler är regler, hade det hänt Abbe nåt ( eller mig) och vi var för korta hade det inte varit roligt för Liseberg. Men å andra sidan tycker då inte jag att ½ cm är hela världen.

    SvaraRadera
  13. Men, om han nu hade längden inne på en karusell men inte på andra, så kan det väl inte ha varit långt kvar tills han är 110 cm? (Om han inte redan är det förstås!). I bland kan man ju undra vad 1-2 centimeter gör för skillnad.

    SvaraRadera
  14. Ush och fy vad ledsamt. Stackars,stackars Abbemannen. VARFÖR kan de inte ha mätstationen i BÖRJAN av kön? Då slipper man ju slösa bort massor av tid som man kunde använt till att ha kul istället. Blir nog svårt för honom att komma ihåg allt kul han hade när bedrövelsen över den uteblivna åkturen blev så stor. Jag kan bara hoppas på att Liseberg tar åt sig av kritiken och hädanefter har mätstationen i början av kön alternativt olika mätstationer där man får ett färgat band runt handleden som talar om vilka åkturer man får eller inte får åka.

    SvaraRadera
  15. Åhh stackars Abbe! Men vad härligt med killen vid Kållorado :)

    SvaraRadera
  16. Attans vad jag fick ont i mammahjärtat när jag läste det här. Klart Mätstickan ska sitta först och där ska stå en människa och hjälpa till.

    Vi var där för några veckor sedan och då fick jag stålsätta mig för min dotter ville så gärna åka men storasyster ville inte. Så jag och hennes pappa nervösa som bara den turades om att åka. Jag måste erkänna att den var väldigt skön att åka i.

    LiseLotte

    SvaraRadera
  17. Min systerdotter var med om samma sak i samma nöjespark, i en del attraktioner var hon över 110 cm enl mätning, i andra under. Min syster gick då till gästinformationen och påpekade att de kanske borde se över sina mätstickor, för antingen är man 110 cm eller inte. Jag vet att längdgränserna har med säkerhet att göra, så jag tycker inte de ska släppa igenom barn som nästan når upp, men där emot ska det inte skilja från attraktion till attraktion. Ni skulle kanske oxå påpeka för Lisebergs ledning vad ni råkat ut för så att inte fler drabbas.

    SvaraRadera
  18. Alla borde använda samma måttsak så klart. Det här skall dock inte bli en gjorde Lisebergspersonalen rätt eller fel diskussion- MEN det klart man kan tumma på reglerna beroende på omständigheterna. Lisebergsbanan är ju en mer riskfylld attraktion än om man jämför med Kållerado! Eller flygande Elefanterna eller vilken som helst. Inte tog någon fram den där jätte vinkelhaken när min son (ca 110 cm) och storasyster skulle åka själva. Men efter 40 minuter i kön till just Lisebergsbanan och alla i familjen skall premiäråka så blir lillebror här också nekan av jättevinkelhaken. Samma procedur som du beskriver. Ta upp en stortjutandes lillebror och i väg till skam trappan och ner till lilla tåget.......men nästa sommar kanske vi syns med våra stora småkillar i just Lisebergsbanan.....

    SvaraRadera
  19. Kan dom inte bara vara lite flexibla någon endaste gång och ja, jag HOPPAS att Kållerado killen var den som var mest nöjd med sin dag, som hade fått ett Abbe leende mot sig.
    Sen när vinner man på att vara nitisk och millimeter reglementsmässig?
    Stackars Abbe...det skär i hjärtat.
    Maja och Julia, som fick hålla oss till farfars bilar och drakbåtarna igår.

    SvaraRadera
  20. Oj, som det blev. Jag förstår att du inte är ute för att tulla på säkerheten. Det är längesedan nu jag var på Liseberg, men jag vet att flera nöjesfält har åkband och där borde ju besökaren kunna mätas och sedan gäller längden för samtliga attraktioner. Eller så kan väl "Måttstocken" kunna finnas sidan om biljettluckan vid entrén. En stämpel på handryggen borgar för ett OK. Bara en tanke. Nästa år Abbe, nästa år! Fast jag vet att det inte är någon tröst just nu...

    SvaraRadera
  21. Hej på dig!
    Ja det kan man undra. Hon intalade sig säkert att hon gjorde rätt, och trodde väl seriöst att han skulle ramla ur och hon skulle få skulden om hon lät honom åka. Så måste det vara. För inte kan man frånta en liten kille den sprudlande glädjen att få åka sin livs karusell. Med flit?!
    Vi var oxå på Liseberg. Förra veckan. Bebodda i gbg kunde man ju valt en annan dag än dagen D då solen strålade ch halva västsvergie besökte nöjesparken. Min tjej som inte är 110 cm fick ändå passera gränsen. Visst ser de lite extra stora ut när de kliver av en sådan karusell?
    Jag minns själv hur det kändes...
    kram Caroline.

    SvaraRadera
  22. Åh, lille Abbe-gubben!! Vad jag känner med er och honom. Har en kille på sju år som är och alltid har varit LÅNG (passerat 130 cm nu) men hans lillebror som är fem har alltid varit kortare för sin ålder och har inte passerat 110 cm än. Det här året stod vi över Liseberg just för att den magiska gränsen inte var nådd. Han är 107-108 cm. Kanske att det skulle ha kunnat gå med skor på, men vi vågade inte chansa. Råkade nämligen ut för liknande händelse på Legoland förra året som ni gjorde på Liseberg i år.....

    SvaraRadera
  23. Känner igen mig precis! Förra året var vår minsting, som helst vill åka ALLT, också i den storleken. Jag fick förklara att han inte kunde åka Balder, inte Kanonen, inte en massa saker. Då kom han fram till att han i alla fall ville åka Kållerado. Efter tio minuter i kö (och det är jättelänge för en som har svårt att köa) såg jag att det även här fanns en längdgräns. Den närmaste kvarten laddade jag meed argument för varför vi skulle få åka ändå, och verkligen STÅLSATTE MIG för den pärs som skulle utbryta om vi inte fick åka. Har man barn med neuropsykiatriska funktionshinder och svårt med språket är det omöjligt att prata sig ur en sådan situation, det är bara att bära iväg en gallskrikande unge. Minst tio gånger övervägde jag att bara ge upp och lämna kön. Men han var ju så nära, säkert 108-109 cm. Så när det visade sig att han nådde upp till mätstickan (tack vare skorna!) så blev jag så lättad att benen nästan vek sig.

    Tur att man sitter ner i Kållerado. Och tur att man blir så blöt att mammas, av pur tacksamhet, tårdränkta kinder kamouflerades.

    I år mätte vi i Gästservice när vi hämtade ut våra åkband (ca 116 cm, lycka och glädje!) och kollade alla attraktioner i förväg i deras broschyr med längdtabell. För mina nerver klarar inte detta en gång till!

    PS. Man får gå förbi kön om man vill och en vuxen åker gratis om man har en funktionshindrad person med sig, om man hämtar ett ledsagarband hos gästservice, mittemot spegelsalongen. Vi övar på att stå i kö, men visar upp bandet när storebror inte orkar köa.

    SvaraRadera
  24. Stackars liten. Men det handlar i slutändan trots allt om säkerhet och då är det bättre att vara sträng en extra gång, än snäll. Om en olycka hade hänt – vem hade varit mest nöjd med sin dag, killen eller tjejen ...?

    SvaraRadera
  25. Stackars Abbe.Ingen behöver uppleva detta om man kontrollmäter sitt barn på Gästservice. Man får där ett intyg på att man uppnått längdgränsen för Lisebergs attraktioner. De har bra service för funktionshindrade också.

    SvaraRadera
  26. Har inte tid att läsa igenom alla kommentarer nu, så kanske någon som kommenterat de innan, men det är konstigt att dom inte inför ett system där man mäter sig och sen får ett intyg att visa upp om man är i gränslandet för längder, just för att slippa olika bedömningar och förkrossade pojkar och flickor.

    SvaraRadera
  27. Stackars lille Abbe, så nära men ändå så långt borta

    Anonym
    gästservicen är ju bra men det bästa vore ju om de hade kontrollmätningen där man köper åkbanden och att man kan se snabbt genom att kolla tex färgen på banden eller stämpel på handen eller ngt sånt.
    Att dels veta att man kan gå till gästservice och dels släpa på ett intyg känns lite jobbigt.

    Vi var på Liseberg när jag gick på kryckor och har nog aldrig varit med om att jag fått så mkt hjälp som där, de tog hand om kryckorna åt mig och hjälpte mig i och ur atraktionerna. Helt suveränt!

    SvaraRadera
  28. Min son höll på att trilla ur en åkattraktion på Skara sommarland för många, många år sedan. Han hade längden inne men inte vikten, han höll på att glida under bältet. DET var läskigt. Jag var hysterisk innan vi hade slutat åka och kommit ner till marken igen. Det är bra att det är säkert. Men som någon skrev, det vore ju sjysstare att kolla längden innan man ställde sig alla köer. Tex vid ingången så får man ett färg på åkbandet som säger hur lång man är, alla mäts på samma ställe och ingen behöver känna sig lurad.

    SvaraRadera
  29. stackars abbe. var på liseberg för i början av sommaren. Min elefantälskade skrutta uppmätt till 90cm på bvc dagen innan besöket ville givetvis åka elefanterna precis som brorsan. ställde oss i kön, men när tjejen tog fram mätstickan saknades det typ 3mm så NEJ hon fick inte åka. Undrar hur rätt deras mätstickor mäter - hon hade ju dessutom skor på sig, iofs låga. En mycket ledsen tjej var det men brorsan var snäll och avstod även han. Inför nästa besök inom kort ska det mätas ordentligt och skorna med högst sula tas på

    SvaraRadera
  30. Nitiskhet...
    Inget bra ord...
    Kram
    Niklas

    SvaraRadera
  31. Kan man inte införa mätning i samband med betalning av åkpasset istället? Då kunde man t. Ex få en grön prick på bandet om man är över 110 och en lila om man är över 140 och ingen om man är under? Då behöver man ju inte bli fullt så besviken. Det hade vart bra tycker jag :) fin blogg du har.

    SvaraRadera
  32. Jag åkte Lisebergsbanan med min lillebror det året den premiärkörde - jag var tonåring och lillebror precis lite för liten för att åka. Vi köade i över två timmar och vi lyckades komma förbi kontrollen trots att vi borde blivit stoppade. Jag ville åka så gärna, och lillebror som var modig tyckte det såg väldigt spännande ut. I alla fall - han var för liten, slängdes runt i de skarpa svängarna och slog huvud och armbågar hårt. Han grät nog hela turen, och när vi gick av var det bara att gå raka vägen till utgången och ringa mamma och åka hem.

    Så, jag tycker det är bra att de inte tummar på längdreglerna, och jag tycker ändå inte det var fel av tjejen att stoppa er, om Abbe nu inte är 110 cm. Längdregeln gäller ju egentligen längd utan skor, och mätstickan är för de som inte vet eller kanske försöker komma med fastän de inte riktigt har längden.

    SvaraRadera
  33. Det här är något som hänt de flesta jag känner. Jag tycker man borde mäta när åkbanden och biljetterna köps så det gäller samma för alla karuseller. Att de får sin längd på bandet liksom när det köps.

    FY LISEBERG!

    SvaraRadera
  34. Jag har åkt bergochdalbana en gång och aldrig mer, jag var lång nog (det var när jag var drygt 20) men uppenbarligen väl smal så jag fick hålla i mig för kung och fosterland för att inte glida iväg - så jag förstår varför man inte släpper in dem som är för korta. Däremot, som så många andra har sagt, borde det mätas vid ingången så man vet direkt!

    SvaraRadera
  35. Vi hade samma strul med vår Abbe i början av årets semester...han är 111 cm, men vid ett "fast" mät ställe inne på lisberg nådda han inte ens upp till 110, och vid Jukebox mätte de honom tre gånger...

    Tydligen kan man fixa ett armband vid seviceingången som säger hur långt barnet är, så slipper det mätas. Dit skall vi gå nästa gång...

    men ACK vad jag försår Din Abbes smärta...

    SvaraRadera
  36. Det är inte lätt att vara liten och så behöva så i kö för ingen ting.

    Annelie

    SvaraRadera
  37. Jag hade samma problem när jag var mindre men dock inte vid Lisebergsbanan utan vid Rainbow när den fanns. Jag uppnådde längdgränsen på alla andra och kunde till och med vara över på en del men just när jag kom till den nådde jag inte ens gränsen utan att det fattads ca 2cm så jag blev ju självklart nekad att åka. Men det var ju inte det värsta av ALLT för det fanns en kille som stod precis framför eller om det var bakom (minns inte riktigt)för även han var FÖR kort på denna tillochmed säker 4cm eller något. "Men fick han åka?" "Jo självklart fick han det". Så jag vet hur besviken och ledsen Abbeblev. Det vet jag.
    Vi blev ju arga också för att killen som var dubbelt så förkort om inte mer jämfört med mig fick åka men inte jag. Så vi sa till och då sa dom att dom skulle se över längdgränserna, men det var ju säkert 7år sedan om inte mer så det verkar ju inte ha skett någon förändring. Men man blir ju bara så besviken och ledsen, stackars Abbe :(.

    SvaraRadera
  38. Så blev det för mig o min kusin när vi var på liseberg för ca 2 år sen.
    Jag skulle följa med honom t bergbanan och när vi kom upp så fick han åka, sen skulle vi skynda oss runt igen och då hade dom bytt "kontrollant" så då var han tydligen för kort!
    det var bara ca 5 minuter det handlade om, jag visste då inte att man kunde krympa på den tiden.
    men som tur var fick han ju åka en gång iallafall till skillnad mot Abbe :(

    SvaraRadera
  39. Var med om exakt samma sak i Balder förra året. Hade kontrollmätt hemma och kommit fram till 131 cm (utan skor!), stog i 50 minuter i kö till Balder bara för att bli nekad av en kille som tyckte att grabben var för kort. Jag skulle bra gärna vilja kontrollmäta höjden på den linje på väggen han använde för att skicka iväg oss...

    Nåväl, i år fick vi vår revansch och Balder är premiäråkt!

    SvaraRadera
  40. Dom är väldigt strikta med gränserna på Liseberg, och med goda skäl. Det är tråkigt, men vet man att barnet inte har längden inne, så ska man inte chansa. Det blir bara gråt och elände.

    SvaraRadera
  41. Som boendes 5 minuters gångväg från Liseberg så känner jag väl till dessa längdgränser. Båda barnen är ganska korta för sin ålder & det är de mycket ledsna för. 8 åringen vill inget hellre än att åka Balder men får inte ännu. Jag minns när hon var strax under 110, då blev hon ibland insläppt i sin favorit Jukebox och ibland inte. Hon vande sig vid besvikelserna...Min son fick ibland åka Rabalder´s föregångare när han var 87-89 cm, ibland inte. Vissa antsällda håller stränt på 90/110 gränsen , andra inte.

    SvaraRadera
  42. Förstår att det suger, har själv en under 110 och en över. Samma visa varje gång :-)
    Tips: Kontrollmät och få intyg.

    http://www.liseberg.se/sv/hem/Nojesparken/Praktisk-info/

    Om du har frågor, synpunkter eller behöver information – kom in till oss på Gästservice. Här kan du köpa frimärken samt växla utländsk
    valuta. Här får du också Åkpass till handikappledsagare. Passa även på att kontrollmäta barnen och få ett intyg på att de har uppnått
    längdgränsen till våra attraktioner!

    SvaraRadera
  43. Skriver här ca 10 år senare, men vill bara förtydliga något. Kanske hjälper det någon som läser detta senare...

    Säkerheten påverkas generellt inte alls av att en person är några få mm för kort. Ur säkerhetsperspektiv är längdkravet valt med god marginal.

    Problemet är om något händer. Det kan naturligtvis hända något med ett barn som är över längdgränsen också, men då går försäkringsbolaget in och betalar. Om barnet däremot är under längdgränsen (även med bara några m.m) så har parken inte uppfyllt sina åtaganden, och då kan försäkringsbolaget vägra betala ersättning. Så några få mm kan innebära en skillnad på flera hundra tusen kronor. Plus risken att en förälder stämmer parken för att att låtit deras barn åka i en attraktion som det var för kort för. Den risken kanske är större i USA t.ex, men är inte obetydlig här i Sverige.

    Källa: Jag har jobbat på nöjespark, och detta är huvudargumentet dom gav mig.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.