23 september 2009

Minneslappar.

Det finns nästan ingenting som kan få mig att känna mig så slarvig och dum som alla lappar som ska åka mellan hemmet och skolan. Jo förstås, varje gång jag har med Försäkringskassan att göra. Men det räknas liksom inte. Det är för uppenbart.

Men så är det lapparna. De förbannade papperen i diverse format som jag först bär hem från dagis eller skolan med information, och som sedan ska fyllas i eller skrivas under. Eller både och. Det är friluftsdagar och studiedagar, fotograferingar och årsmöten, och frågor om specialmat och scheman. Lapparna behövs såklart, det är inte det jag menar. Och de är dessutom lite färre nu för stor del av informationen som tidigare kom den vägen kommer numera per mejl. Så det är i sin ordning. Det är jag som är problemet.

Jag vet inte vad det är som är så förbannat svårt, men klarar inte att komma ihåg dem. Min fru är nästan överpedagogisk för att få det att fungera. Hon lägger fram lapparna på ställen som ska göra det omöjligt för mig att missa dem och påminner mig det sista hon gör innan hon åker till sitt jobb. Men ändå. När det väl är dags för mig och killarna att ge oss av är det alltid något som händer. Eller snarare inte händer, så att jag måste tjata och bråka. Och glömmer lappen.

Otaliga är de gånger jag fått åka tillbaka hem för att hämta papperet eller be om ett nytt att fylla i på plats. Ibland har lappen varit med till skolan men aldrig lämnat min ficka. Väl på jobbet, två mil från skolan, har jag hittat den och svurit över min egen oförmåga.

Jag kan bara inte komma ihåg de små pappersasen. Totalt värdelös.

22 kommentarer:

  1. Eller hur. Här hittar vi lappar åratal senare. I resväskor, tidningsbuntar, städskåp och andra så kallade logiska platser. Hur svårt kan det vara?

    SvaraRadera
  2. Tror att det är ganska vanligt, i vår familj har vi tyvärr (eller kanske inte) båda två dåligt "lappminne"!

    SvaraRadera
  3. Välkommen i klubben!! Brukar skämt samt säga att jag har teflon minne... samma lika kanske...!?

    SvaraRadera
  4. Vi är många..... Tack för en underbar blogg.

    S

    SvaraRadera
  5. Hm, skriver du om mig/oss idag, eller är det så att vi är flera som har detta bekymmer?! Å andra sidan brukar jag tänka att jag råkar glömma dessa lappar för att jag faktiskt kommer ihåg det viktiga, barnen! Tänk om det vore tvärt om.. Hemska tanke :)

    SvaraRadera
  6. Mini´s skola skickar allt via mejl och därför så blir alla svar via mejl med. Men innan, huvva va hemskt med alla lappar fram och tillbaka.

    SvaraRadera
  7. Lägg dem i bilen när de är ifyllda.. eller i Abbes eller storebrors väskor.. då kommer de med!

    SvaraRadera
  8. Du är inte ensam, jag är precis likadan.

    SvaraRadera
  9. Klassikern hos oss är att vi minsann kommer ihåg att ta med lapparna. Men de blir liggande i fickor eller väskor. Alltid är det likadant. Men idag var jag en hemsk mamma och glömde sexåringens skolväska. Han hade visserligen bara ett äpple i den, men ändå.... Det var inte heller läge att säga att "varför kom du inte ihåg den själv" för han var lite ledsen. Men han fick min banan som jag hade med mig och skulle ha på jobbet och så accepterade han att vara utan väska idag. Som tur var. Usch. Känns inte bra alls.

    SvaraRadera
  10. Du är SÅ inte ensam om fenomenet.

    SvaraRadera
  11. Det är inte dig det är fel på, du måste bara hitta ett system som funkar för dig...

    SvaraRadera
  12. Min son har alltid en liten pärm, modell rätt tunn, i sin väska. Där sätter lärarna de papper som ska med hem och vice versa. Smart tycker vi, då är de alltid med.

    SvaraRadera
  13. Ge lapparna till barnen, och be dem lämna dem till fröken! De brukar bli glada av att få en "viktig uppgift" som pappa inte klarar! ;)

    SvaraRadera
  14. ni får skriva upp de på en anslagstavla såklart!

    SvaraRadera
  15. Skriv på lapparna, scanna in dem och maila till skolan. Allt görs i ett steg och man hinner inte glömma bort något däremellan!

    SvaraRadera
  16. Håhå, det där är nog mer standard än undantag. Det bästa är ju när man hittar en lapp som skulle lämnats in för sisådär ett halvår sen :P

    SvaraRadera
  17. bävar för skollapptiden, här spings det extrarundor till dagis för VARJE lapp men då ligger dagis mindre än 100 meter från dörren så än så länge är det ju ok.

    SvaraRadera
  18. Tipstips!

    Sätt up en lapp (Åhnej, inte ytterligare än lapp) eller en griffeltavla på ytterdörren där såna viktiga saker-som-man-inte-får-glömma står. Och är det en viktig lapp; ha den handen tills du kommer fram till skolan, eller lägg den i knät när du kör.

    SvaraRadera
  19. Jag har transporterat fyra barn genom skolsystemet. Dom glömda lapparna skulle nå till Gällivare. Och så får dom lite äldre hem lappar som dom ska ta med. Hurra. Mina ungar har aldrig kommit ihåg att ge dom till mig, så jag har inte ens haft chans att glömma dom.

    SvaraRadera
  20. Man kan ju verkligen undra varför samhället inte har kommit längre än så här i skolans och förskolans värld. Visst, vi får mycket information via mail numera, från båda håll - men varför kan man inte göra formulär på nätet, skicka länkar och be folk logga in? Hur svårt kan det vara? Det måste ju, rent krasst, vara lättare att sammanställa alla svar också. De få som verkligen behöver en regelrätt underskrift blir ju betydligt färre och då är det lättare att komma ihåg. Kanske :-).

    SvaraRadera
  21. Jag brukar lägga lapparna på skorna, luta dem mot ytterdörren eller ibland sätter jag post-it lappar på ytterdörren. Då kommer vi oftast ihåg dem =).

    Lycka till =)!

    SvaraRadera
  22. Jag har uppfattat att du kör bil:
    post-it på ratten/bilnycklarna?
    annat alternativ:
    Jag har själv en lapp vid låset på dörren - MATLÅDA

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.