30 april 2009

Vad är normalt?

Hörde ett program på radion om en transkonferens i Båstad nästa helg. Någonstans i programmet sa en av transorna att de var helt normala personer. Kanske det tänkte jag, fast ni måste klä er i kvinnokläder för att må bra. Men så började jag tänka lite på själva ordet normal. Vad betyder det egentligen?

Normal.

Någon som följer normen, majoriteten. Som inte skiljer sig från vad som är vanligt, från vad som rimligen kan begäras, som representerar ett medel­värde, en medelnivå, genomsnittet, någon ordinär och vanlig.

Det skulle betyda att det egentligen inte ligger någon värdering i ordet. Normalt är inte per automatik bra, och onormalt dåligt. Det som inte är normalt, skiljer sig bara från mängden. Antingen man gillar det eller ej.

Abbe är inte normal. De allra flesta människor har ett hjärta som fungerar redan när de föds. De har två njurar, tår som pekar framåt, och en fysik i gom och svalg som gör att det går att förstå vad de säger. Det är vanligare att människor har alla kromosomer intakta än att de har en för mycket eller saknar någon del.

Det betyder inte att man är mindre värd med ihoplappat hjärta, en njure och svårbegripligt tal. Absolut inte. Man kan vara den underbaraste individen i hela världen, som Abbe. Att vara avvikande kan till och med vara en styrka för vissa.

Abbe charmar de flesta han möter. Han är cool, rolig och söt. Världens bästa. Det är nästan omöjligt att inte älska honom.

Men inte fan är han normal.

Andra bloggar om , , , , , , ,

25 kommentarer:

  1. Applåd! Det där var tamejfan ett av de bästa blogginlägg jag läst.

    Tack - mycket tänkvärt!

    SvaraRadera
  2. Oj vad jag håller med dig. Som jag kämpar med mina elever kring värderingarna i ordet normal/onormal. Det är verkligen DET som är pudelns kärna. Just det som du skriver är klockrent och något som borde lyftas än mer. För är man t.ex. extremt kortväxt, cp-skadad eller något annat så avviker man ju från normen. Men inte fan är man mindre värd.

    Toppenbra inlägg AbbesPappa!

    SvaraRadera
  3. Jag minns en berättelse om en morgonsamling på ett dagis när man pratade just om att vara normal eller inte.

    De gjorde det på ett så fint sätt att en liten pojke stolt och ivrigt slet av sig strumpan för att visa upp sin extra sjätte tå.

    Och alla blev JÄTTEIMPONERADE.

    SvaraRadera
  4. Jag har ett mycket sällsynt progressivt syndrom. Utifrån det brukar man säga att jag är normal utifrån mina givna förutsättningar. Men det är inte normalt att, utifrån den generella populationen, mista diverse förmågor över tiden. I perioder behöver jag sova 16 timmar eller så per dygn. Jag hör nästan inget på ett öra längre men att mitt värde sitter i syndrom eller inte, det har jag aldrig reflekterat över. Däremot funderar jag mycket över mening och meningslöshet i perioder, särskilt när mitt retledningssytem i hjärtat gav upp, och när det visade sig att jag behövde en splenektomi tämligen omgående.

    SvaraRadera
  5. Det är så otroligt vackert att inte vara som alla andra. Tack för en bra artikel!

    SvaraRadera
  6. Tänk om alla vore så insiktsfulla som du, vad mycket bättre världen hade sett ut!! Och tack för att du skriver så fint om Abbe, och delar med dig av din insikt. Heja Abbe!

    SvaraRadera
  7. Jag skulle kunna skriva om hur innebörden i ordet normal också är kulturellt betingat (utöver att det inte ligger något värde i det, som du redan har sagt), men det skulle lät kunna bli en hel uppsats som är ganska tråkig i det här sammanhanget. Så, istället tänker jag skriva om hur fin den här bloggen är.

    Abbe och sotrebror är båda så oerhört vackra och kloka att man i stort sett alltid sitter med ett leende på läpparna när man surfar in på "Heja Abbe". Det är svårt att slita sig om man sitter och läser i kapp de inlägg som har dykt upp sedan sist. Min man kan prata med en mig medan jag läser, men det låter bara som något avlägset mummel - för så gripande och vacker är er berättelse.

    Jag tror och hoppas att storebror och Abbe kommer förstå vilken guldgruva den här bloggen är för dem. Vilken underbar uppteckning över de där viktiga åren som man kanske inte annars riktigt kommer ihåg när man blir äldre. Tack för att du förgyller min vardag.

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Jag tycker så här: Jag har 3 barn. Den ena har atypisk ayrism, sotos syndrom och astma. Tvåan har högfungerande autism, tvångssyndrom och amblyopi. Minstingen ska utredas för autism, börjar om 1 vecka.

    Alla mina barn är normala. De är bara lite extra unika. Alla är unika, men diagnostiserade barn är lite EXTRA unika. Jag hatar ordet normal och onormal! Jag föredrar "vanlig" och "ovanlig". Alla är normala, men alla är inte lika, en del är lite ovanliga!

    SvaraRadera
  9. har under en tid följt din blogg och jag kan inte nog understryka hur man impneras och fastnar för denna bloggen
    Vi har haft en del diskussioner om *normal* här hemma och kommit fram till att *normaliteten kommer i situationen :-)*

    SvaraRadera
  10. Klokt! Och hur många prickar egentligen in den normala normen på alla områden? Jag skulle tro att alla människor avviker från nån norm, på nåt sätt. Och det spelar ju faktiskt ingen roll. Heja dig, och heja Abbe!

    SvaraRadera
  11. Abbe är en speciell kämpe de är ni hela familjen.

    Alla människors lika värde borde vara en självklarhet för alla.

    SvaraRadera
  12. Allas lika värde har aldrig varit en självklarhet, kommer aldrig att bli en självklarhet. Fördomar lever och frodas, det är bara att välja vilken ankdamm man ska hoppa i för att se vilka, särskilt när man har en samling sjukdomar.

    SvaraRadera
  13. Nemo: Men tack hörru! Det där är en stor komplimang från en man med dina kvalitéer.

    Pernilla: Bra. Fortsätt kämpa med dina elever kring detta. Tack ska du ha.

    Honungsmamman: Fint! :-)

    Jessica: Just det. Det handlar om relativitet också. Det är normalt bland homosexuella att ha ett förhållande med någon av samma kön. Men det är inte normalt sett till hela befolkningen.

    Per T: Tack själv. Kul att du gillade den, och kul att se dig här. Och visst är det vackert.

    LillaBarn: Nu blir jag generad.

    Citronfjärilen: Dina ord värmer på ett fantastiskt sätt. Tack för dem.
    Jag hoppas också att killarna ska uppskatta bloggen då de blir stora.

    Marie L: Missförstå mig inte. Jag menar att normal och vanlig är synonymer, men att folk slarvar lite när de använder ordet. Som att det var fult att inte vara normal. Transorna är inte som de flesta, de avviker från normen alltså är de inte normala, inte vanliga. Men det är ju inget fel i att vilja gå i kvinnokläder. Bara ovanligt om man jämför med de flesta.

    Huss: Vad kul. Tack. Fast jag är inte säker på att jag förstod vad du menade med det där om situationen. :-S

    Dekorum: Precis. Jag sover säkert onormalt lite, äter onormalt mycket popcorn, förutom att jag har en son som alldeles underbar men inte normal. Fy vad tråkigt att vara helt normal.

    Owe: Visst är det så.

    Jessika igen: Nej tyvärr är det ingen självklarhet. Men som Owe skrev, det borde vara det.

    SvaraRadera
  14. Huvudet på spiken, Abbepappan!

    SvaraRadera
  15. Historien lever ju också i relativism. Så vad som ansågs som en mentalsjukdom så sent som för trettio år sedan (t ex homosexualitet) är nu en accepterad del av samhället.
    Saker och ting utvecklas men normalt, mycket är efter sin tid. Folk har tyckt synd om mig så mycket att min tyck-synd-om-faktor är fylld för resten av min livstid oavsett hur kort eller lång den nu blir.

    SvaraRadera
  16. Jag säger som Nemo; otroligt bra inlägg!!

    Och ibland behöver man stanna upp och tänka till.

    Tack!

    SvaraRadera
  17. Jag är inte normal eller?

    Jag har i alla fall inte normal gom eller läpp efter som jag är född med gom och läppspalt. Jag är ihop lappad, men man kan aldrig komma ifrån att jag är född men gom och läppspalt det syns.

    Annelie

    SvaraRadera
  18. Håller med dig om beskrivningen av vad som är att vara normal, men normal för vem då? Abbe är väl normal för han själv? Jag är normal för mig, men det är inte många som håller med. :)

    Om det fanns EN människa eller EN grupp som bestämde normalvärdet DÅ skulle man kunna avgöra vad som är normalt.

    Jag tycker att det bästa är om vi alla är onormala, då blir livet som mest intressant. :D

    SvaraRadera
  19. Normal....följer normen! Men vafan är normen idag då?

    Mina stora ungar har byxorna i knävecken. Är det normalt?

    Min lilla unge är fysiskt frisk men....galen!

    Har inte läst på om Abbe men han är väl lika normal som någon annan?

    För vad är normen?

    I vart fall är Abbe spännande och jäkligt älskad jämfört med många ungar.....

    Säger som Marie L att Abbe är unik, liksom alla ungar...

    Synd att inte alla fattar det!

    Rolig blogg förresten!

    SvaraRadera
  20. Fy fan vad bra! Kort och klockrent hur det e. Fy för människors tänkande. De "normala" männiksornas tänkande. Att "normalt" skulle vara "normalt" pff. Men så är ju väldden, tyvärr. Inpräntat i många. Från födseln. Perfect Abbespappa.

    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.8522409

    SvaraRadera
  21. Väldigt intressant vänding att gå från att höra om transorna i Båstad till att diskutera vad som är normalt kontra vad som är onormalt.
    Mycket bra skrivet.

    Och jag var en av transorna i Båstad. :D

    SvaraRadera
  22. Du kan konsten att säga bra saker. Tack för det!

    SvaraRadera
  23. Mamma J: Tack. :-)

    Jessica: Eh, nu tappade du bort mig lite.

    Mona: Tack ska du ha. Ja det behövs en liten paus ibland.

    Annelie: Missförstå mig inte, men nej. De flesta föds utan LKG. Det är det vanliga, det normala. Men, och det är det viktiga i mitt resonemang, det betyder inte att det är dåligt, eller konstigt att jag gom- och läppspalt. Men det är inte det normala. :-)

    Egoinas mamma: Det är ingen som bestämmer vad som är normalt. Det är statistiken som gör det. Det som avviker från majoriteten är inte normalt.

    Farbror blå: Abbe är världens bästa. Men han är inte som de flesta andra. Alltså inte normal.

    HaveTheAnt: Skönt att du fattar vad jag menar. Tack.

    ProjectLisaCD: Välkommen hit. Hoppas ni får en bra konferens, kul att du tittade in. Och att du hängde med på mitt resonemang och inte tog illa vid dig.

    Wettex: Tackar.

    SvaraRadera
  24. Mycket bra inlägg! Som så många gånger förr skriver du inlägg som berör och får folk att tänka efter.
    Det tillhör inte normaltillståndet att ha semester heller, men det är ändå oftast den bästa tiden. Så ibland kan det onormala vara så mycket bättre än det normala. Detta gäller självklart även människor.

    SvaraRadera
  25. Vissa personer är så besatta av att vara onormala, de gillar exempelvis att vara i centrum, eller att bli ömkade. Likadant sliter människor med att försöka vara så normala som möjligt. Varje individ är både normal och onormal. Alla människor, stora som små kämpar.
    E.I

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.