22 april 2009

Vad som är viktigast.

Min mamma, alltså killarnas farmor, berättade något för mig häromdagen, som gav mig en klump i halsen. Det var något Abbes storebror hade sagt då Abbe var nyfödd. Jag har inte hört det tidigare, men jag tyckte det var så rörande.

Farmor och farfar var på sjukhuset för att hämta storebror som varit där och hälsat på. Det var några dagar efter Abbes första operation och mamman och jag var upprivna och ledsna, men vi försökte hålla skenet uppe så gott det gick för storebror som ju bara var två år gammal.

Mina föräldrar kände såklart av stundens allvar och när de lämnade rummet som var fyllt av läkare och övervakande apparatur sa de till storebror att de kunde åka till leksaksaffären på vägen hem. Han skulle få välja vad han ville. Men storebror ville inte ha några leksaker.

– Jag vill bara att min lillebror ska bli frisk, så att mamma blir glad igen.

Andra bloggar om , , , ,

25 kommentarer:

  1. Ni får ta hand om storebror, som säkert blev stor alldeles för fort.

    SvaraRadera
  2. Men ÅÅÅ..... Tänk vad de kan förvåna oss våra små. Många stora tankar små barn bär runt på!

    Kram Jes

    SvaraRadera
  3. Åh jag blir alldeles rörd. Underbart sagt ju.

    SvaraRadera
  4. fin liten storebror.
    jättefin.

    SvaraRadera
  5. Endast två år gammal och kapabel till sådana insikter, fina unge!

    SvaraRadera
  6. Den storebrorn faller inte långt ifrån päronträt minsann.

    SvaraRadera
  7. Lilla plutten! Om han visste att det sitter en tant uppe i Stockholm (och säkerligen många fler) och bölar åt något han sa för fyra år sen skulle han nog tycka det var väldigt märkligt.

    Tack igen för en bra blogg - det var länge sen jag skrev det!

    SvaraRadera
  8. Huden knottrar sig på armarna...Älskade storebror, han har ett enormt hjärta...

    SvaraRadera
  9. Å så här sitter jag och grinar ;(
    Rörande

    SvaraRadera
  10. Nu har ni gjort det igen, du och storebror. Här sitter jag med tårarna brännande i ögonen. Vilken kille! De flesta barn måste bli bra mycket äldre för att känna empati men storebror verkar vara född med det.
    Kram

    SvaraRadera
  11. Den alltid så kloke och snusförnuftige Storebror. Även 2åringar märker när allt inte är som det ska, hur mycket vi vuxna försöker dölja.

    SvaraRadera
  12. Aaaaajjj, sånna kommentarer vrider om ända ner till tårna. Underbara killen.

    SvaraRadera
  13. Instämmer med många andra.. inte första gånger man inte kan hålla tillbaka tårarna i denna bloggen.
    Ge båda två en stor kram!! =)

    SvaraRadera
  14. Håller med om klumpen, den satte sig direkt. Men ingen klump som känns jobbig utan mer rörd. Att en sådan liten kille kan säga sådant fint, men sedan verkar dina killar vara ritkiga guldklimpar.

    SvaraRadera
  15. Stora ord från en liten kille.
    Barn förstår mer än man tror.

    Annelie

    SvaraRadera
  16. Här har du en till som blivit rörd till tårar (återigen efter att ha läst ett inlägg hos Heja Abbe)...

    SvaraRadera
  17. Åh, vilka fina ord av en liten kille! Heja Abbe! Heja storebror! Heja er!

    SvaraRadera
  18. Jag har väldigt svårt för att gråta (har tillexempel aldrig gråtit till en film, bok eller på en begravning) men detta var ju så vardagligt rörande att tårarna nu rinner. Åh, jag vet att dina pojkar kommer bli såna fantastiska unga män som alla faller för när de blir stora.

    SvaraRadera
  19. Storebror visste tidigt vad som är viktigast i livet.

    att bry sig om varandra.

    Alla goa kramar till er alla.

    SvaraRadera
  20. vilken underbar kommentar. Tårarna kom omedelbart i mina ögon när jag läste det

    SvaraRadera
  21. Barn förstår alltid mycket mera än vi tror! Underbart tänkt av storebror!

    SvaraRadera
  22. men gulle vännen... otroligt hur mycket de märker och vilka kommentarer de kan fälla i den åldern ändå. såna stora små liv.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.