19 december 2009

Jag är helt tagen.

Den respons och det stöd vi har fått här på bloggen, på Twitter, via mejl, sms och telefon de senaste dagarna är helt enastående.

Det finns hopp för mänskligheten. Det var väl det jag visste.

Tusen tack och miljoner kramar från oss till er.
Kl 22:08

13 kommentarer:

  1. Ja, du, vilken kärlek det finns ute i vårt avlånga land!
    Så härligt att läsa att allt gått bra, Heja hela Abbefamiljen!
    SvaraRadera
  2. jag blev så himla glad imorse när jag gick in och läste inlägget för det var en av dom sakerna jag tänkte på när jag vaknade. Alla vi håller tummarna!
    SvaraRadera
  3. Hej,
    Jag hittade hit via onekeligens blogg och blev helt fast. Jag är som jag är så jag började från början och har läst hela 2005, så längre än så har jag inte hunnit med än. Men jag skulle bara så där vilja tipsa om en mycket bra tidning - Föräldrakraft www.foraldrakraft.se
    Ni kanske redan läst den men om inte så är det en bra tidning. Sköt om er och er fina familj!
    SvaraRadera
  4. Det är ju så roligt att läsa att det gått bra :)
    Hoppas att både ni och Abbe själv blir nöjd :)
    Ser fram emot att få se och höra om framsteg.
    Heja Abbe! :)
    SvaraRadera
  5. Samma här - fast av andra skäl.

    att läsa föregående bloggpost gjorde mig mild, blöt och mycket sårbar.

    Tack för att ni delar...
    SvaraRadera
  6. Det är ju självklart att man bryr sig när man har följt din härliga blogg,och dessa två underbara killar du har, där en av dem är en riktig kämpe i livet och vad han har fått med sig. Önskar ER alla en riktigt härlig Jul.
    SvaraRadera
  7. Kan bara hålla med Nemo. Lite fuktig i ögonvrån.
    Vad skönt att allt gått bra!
    Han är en sån söt fighter, med världens bästa familj.
    SvaraRadera
  8. Ja imorse satte jag på datorn och gick in på Heja Abbe det första jag gjorde, och konstaterade besviket att det inte var uppdaterat. Vaddå? undrade min pojkvän. Jo men Abbe opererades igår och jag vill ju veta hur det gick, svarade jag. Han och ni har blivit en del av vardagen nu. Hoppas han frisknar till snabbt. Heja Abbe!
    SvaraRadera
  9. Fint å höra!
    Hur mår hjälten?
    Kramar i massor!
    Nina
    SvaraRadera
  10. Telefonen ringde och när Farmor lyfte luren så hördes en tunn röst som sa "Farmar, jag har lagat min mun!".
    Gissa om Farmorshjärtat slog kullerbytta av ren glädje?

    Farmor
    SvaraRadera
  11. Det är klart att man följer er resa, du skriver med sådan värme och kärlek och fotografierna är magiska. Lycka till i framtiden . Jag kommer följa er familj så länge jag får :-)
    SvaraRadera
  12. Har följt er blogg ett bra tag nu och blev så paff då jag såg er på sjukhuset. Först Abbes föräldrar, "hm verkar bekanta", och sedan Abbes lockar och där föll allt på plats. Satt bredvid er vid cafeterian med min lilla bebis (för förhoppningsvis sista gången) och ljusgröna barnvagn som Abbe kommenterade. Vågade inte önska lycka till då, tänkte att ni ville vara ifred men har tänkt på er mycket. Skönt att allt har gått bra.
    SvaraRadera
  13. Jag har lyckats hålla mig till att bara bli blank i ögonen, men när jag nu läste Farmors kommentar så gick det inte längre. Så himla kärt (som de uttrycker det här i Skåne).

    Hälsa den lille kämpen och naturligtvis även storebror.
    Kramar till er alla.
    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)