Smart ass.

Vi har ett akvarium. Jättefint när det är rengjort och i ordning. Dåligt samvete all tid däremellan. Under de senaste dagarnas semesterregn har jag ägnat ganska många timmar åt att rengöra, ta bort växter som tagit överhanden, plocka ur all inredning och sätta tillbaks den på ett nytt sätt. När det till slut började se riktigt fint ut krönte vi hela projektet med att åka och köpa några nya fiskar. Killarna fick välja sort efter konsultation med akvarieexperten.

Sedan satt vi väldigt länge och bara tittade på fiskarna som simmade runt i akvariet, storebror och jag. Fridfullt och spännande på samma gång. Att få sitta tillsammans med sin sexåring en lång stund och bara titta och småprata, helt utan TV eller dataspel, är en ynnest. Något att ta med sig i hjärtat och njuta av när det är stressigt. Vi började räkna fiskarna.

– Hur många glödbandstetra har vi? sa jag. En ... två ...
– Sex stycken.
– Oj! Vad snabbt du räknade, vännen.
– Ja. Jag gör det matematiskt.
– Hur då menar du?
– Kolla, där simmar tre, och där borta är tre stycken. Och tre plus tre är sex. Det går mycket fortare än att räkna en ... två ... tre ... fyra ... som du gör.

Andra bloggar om barn, matematik, akvarium, fiskar