Hjärtebarnsförälderism.

13:43

Man tappar saker. Snubblar, stöter i överallt och välter omkull grejer. Dessutom svamlar man, säger fel, glömmer bort och tappar tråden. Gäspar konstant. Stubinen blir kortare än den brukar och tålamodet noll. Kroppen känns som om den varit med om ett hårt träningspass. Slutkörd. Mjölksyra liksom.

Jag talar om symptom. Hos en förälder vars barn precis gjort en hjärtoperation.

Andra bloggar om: , , , , ,

10 kommentarer

  1. Träffade nyss en hjärtebarnsförälder som kommit hem med nyopererad dotter från Göteborg. Jag har berättat för henne om Abbes blogg och hon hade träffat er där nere. Hon sa vad jag redan sett här på bloggen att ni har två superfina killar.
    Heja Abbe och hans familj !

    /Christina

    SvaraRadera
  2. Ja, det finns säkert någon tjusig "syndrom-beteckning" för det tllstånd du nämner, (posttraumatisk stress, kanske?)men kort och gott handlar det väl om att du varit superfokuserad på operationen, Abbe och hans bästa framför allt, så nu när du börjar kunna "andas ut" så kommer reaktionen....

    /Zoe

    SvaraRadera
  3. Visst är det så det är!
    En diagnos till: känslosam, gråt utan orsak eller med mycket liten orsak, uppkommer först efter ett tag....
    Hoppas Abbe får ordning på febern.

    SvaraRadera
  4. KLOCKRENT !!!!
    Instämmer till fullo.....undrar när "symtomen" förvinner...
    Vi kom hem för två månader sedan o jag kan säga att många "symtom" håller i sig fortfarande.....;-)

    Sköt om er!

    Helena

    SvaraRadera
  5. Känner igen mig själv i din beskrivning. ....

    Och som Julia säger, gråten..
    Igår när jag var in till stan kom en ambulans och körde förbi alla som stod vi ett rödljus. Den hade bråttom. Jag började gråta..av tacksamhet att allt har gått så bra tror jag. Känslosam gråt...

    SvaraRadera
  6. ja de känner vi igen=) Nu ska vi hem till Skövde igen efter ha varit i Trollhättan. hoppas ni har de gott. kram Filip och Hanna...

    SvaraRadera
  7. Idag skall vi hälsa på Abbes gudföräldrar. Gissa vem som kommer upp på tapeten? Lille Abbe förstås och hans beundransvärda familj. Läser och följer er på bloggen - gläder oss åt varje framsteg.
    Ingmari och Hans

    SvaraRadera
  8. Hej! Har följt med här ett tag. Min dotter har ett funktionshinder, och vi har nyligen genomgått en stor ryggoperation, så jag 'vet' hur ni har det.
    Jättebra blogg fö. Tankar från mig.
    Jenkins

    SvaraRadera
  9. Jag har en ny hjälte, han heter Abbe. Denna historia får mig att bli tårögd, båda av sorg & orättvisa men även av hopp.. hopp för att allt ska bli bra. Jag håller tummarna för den starka, lilla, stora hjälten!

    SvaraRadera
  10. Hej Christina. Jag tror jag vet vem du menar. Hon sa att du sagt fina saker. Tack.

    Hej Zoe. Jag tror det ligger något i din diagnos.

    Japp, Julia och Monika. Exakt!

    Vi får hoppas symptomen inte hänger i för länge Helena.

    Hälsa Skövde, Hanna.

    Hej Ingmari. Ja, han har en frömåga att komma på tapeten den lille rackarn. Hoppas allt är bra med er.

    Hej Jenkins. Tack för berömmet. Hälsa dottern.

    Hej Anja och tusen tack.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.