12 augusti 2008

Tisdagstema – Fridfullt.



Tänkte först att jag kunde tagit någon av bilderna från Storulvån med storebror. Där är fridfullt. Eller kanske från Käringön. Också väldigt fridfullt. Men kanske en aning förutsägbart på ett lite tråkigt sätt.

Nej. Dagens tisdagstema får istället representeras av en bild av Abbe i på IVA efter den senaste hjärtoperationen.

Panik och frid på samma gång, i en besynnerlig röra. Det är så det känns. Å ena sidan den konstanta oron – rädslan – att något ska tillstöta. Å andra sidan lugnet. Vetskapen om att han är i de tryggaste händer, och hundraprocentigt uppassad med den bästa vård du kan tänka dig.

Ibland nervöst, med larmande maskiner, pipande varningar och ett konstant pytsande av mediciner i de olika slangarna som han är kopplad till. Samtidigt, det lugna, sövande pyset från respiratorn som hjälper honom att andas.

Hur konstigt det än låter så är det något fridfullt över alltihop.

9 kommentarer:

  1. Jag beundrar er styrka. Jag skulle nog inte ha fixat det så bra som ni. Kom ihåg att man får vara svag ibland.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Livet är inte alltid så lätt.

    Ibland är det som balansera på en skör tråd.

    Vi får hoppas att det är björntråd.

    Med kunskap och vilja samt inte minst hoppet om att hitta det fridfulla i nuet.

    Heja Abbe.

    SvaraRadera
  3. Hej, vilka kämpar, krama den lilla från mig!! Ha det!!

    SvaraRadera
  4. Så kände jag också (och ännu mer nu när jag tittar på liknande foton som vi har) när våran son låg på barnIVA första veckan efter födseln med infektion i lungorna och man inte visste hur det skulle gå, i alla fall nu efteråt när allt har gått bra...

    Tack för en härlig blogg!
    /Karin

    SvaraRadera
  5. ja din blogg är underbar...därför var jag bara tvungen att nominera dig bland många andra fina bloggar! ville bara säga det! ha det gott!

    SvaraRadera
  6. Lilla goa barn! Jag hoppas allt är bra nu. Bilden är verkligen fridfull, trots slangar mm. Mycket beror på familj och personal. Allt för barnets bästa. KRAMEN!

    Mitt bidrag: www tematoken.blogspot.com

    SvaraRadera
  7. Jag förstår att det är många känslor på en gång, ingen lätt situation. Som fler har skrivit, jag beundrar er styrka och blev väldigt rörd när jag såg bilden.
    Är glad att jag hittade hit,en väldigt bra blogg!
    Kram Frida

    SvaraRadera
  8. Jag förstår vad du menar. Nu har inget av mina barn gått igenom någon sådan stor operation men just när de är sövda och ligger på uppvak - det är en frid mitt i all röra. Massor med känslor på samma gång. :)

    En mycket vacker bild som förmedlar känslan väldigt bra.

    SvaraRadera
  9. Lycka till lilla Abbe!!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.