20 juli 2008

Abbe ger upp.

Vi har satt upp alla killarnas teckningar på en vägg. En hel väg med underbar virvlande barnkonst, i regnbågens alla färger och allsköns spretande former. De sitter med häftmassa och häromdagen tog ett tvärdrag tag i några av dem och gav dem vingar.

Abbe kom utspringande till mamman och mig som satt på altanen med var sin espresso och njöt. Han hojtade något. Vi förstod inte vad, men trodde att det var några glädjevrål från hans och brorsans lek. Abbe försökte igen. Vi fattade inte förrän senare vad han egentligen menade, och sa något i stil med "oj då, det var det värsta". Han gjorde ett sista försök och vi svarade väl lite goddag yxskaft igen.

–Ya ye uhhp! sa Abbe med en suck, och gick in.

Var han hört den meningen tro?

Andra bloggare om , , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Men lilla gubben... Det är inte lätt när de vuxna inte förstår!

    Ha det så gott på semestern! Innebär det att det kommer bli bloggpaus? Hoppas inte!

    SvaraRadera
  2. Han är för rar, eran Abbe.

    SvaraRadera
  3. Det är väl klart att man blir uppgiven när man märker att hela ens konstnärsgärning försvinner utan att ens omgivning fattar...

    SvaraRadera
  4. Åhh lilla Abbe då.!!!!!!!!! Söta unge! Inte lätt alltid

    SvaraRadera
  5. kommer ihåg hur det var när min yngsta son johan stampade med foten och med bestämd min upprepade den han sagt för 100 gången och vi svara go dag yxskaft....inte lätt att va johan då inte och inte lätt att va Abbe nu heller...
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Mina två yngsta stammade mycket mellan ca 4 och 5 års ålder.

    Och en kommentar minns jag speciellt.
    Hon hade fastnat redan på första stavalsen och kom inte ur stammningen. Efter någon halvminut ger hon upp och kläcker ur sig:
    "Äsch, du vet vad jag menar, mamma!" Helt utan stammning:-)

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.