14 juli 2008

World war three.

Pizza går bra. Tacos likaså. Liksom tomatsoppa med makaroner, fiskpinnar med potatis, och det mesta gjort på köttfärs i olika former med pasta i olika former. Sedan är det stopp. Alla försök att servera något nytt, oprövat, som inte finns med på listan ovan slutar i total katastrof. Varenda gång.

Att Abbe är svårmatad har jag pratat om tidigare. Det finns, och har funnits en massa olika fysiska och psykiska orsaker till det. Och det är fortfarande svårt att få honom att äta tillräckligt mycket. Abbe tappar koncentrationen fort och behöver avledas med sagor och annat. Men han är inte rädd att prova nya saker.

Hans storebror däremot är kräsen som få. De krig som utspelas kring matbordet för att överhuvudtaget få honom att smaka på maten är inget jag är stolt över. Det är "äckligt" hit och "blä" dit, och när han väl stoppat något nytt i munnen sitter han och kväljer sig.

Han åker in på sitt rum, skriker och smäller i dörrar, kallar mig för de elakaste av saker, vrålar och står i. Allt för att slippa smaka på en bit lax.

Som om det var ett straff med mat.

Jag får trösta mig med att både mamman och jag älskar god mat, men var ungefär som storebror när vi var små. Enligt våra föräldrar.

Andra bloggar om , , ,

9 kommentarer:

  1. *relaterar*

    http://www.hypodea.com/?id=28152

    SvaraRadera
  2. Monster 14 år gillar inget som är blött och inget som är blandat. Utom när han själv lagar maten, då får man vara beredd på att bli bjuden på riktiga smakinnovationer minsann!

    SvaraRadera
  3. Har läst att vi föräldrar ska lita på barnet när det gäller intaget av mat. Tydligen så är det ok att äta enbart pasta en vecka, för sett över en 3-månadersperiod så har barnet ändå lyckats att få en varierad kost.

    Och kanske stämmer det för inte åt våra förfäder efter tallriksmodellen. De åt av hjorten tills den tog slut. Och fick de inget byte så åt de bär tills jaktlyckan vände.

    Om det kan vara någon tröst.

    Man får välja sina strider, men börjar inse att det inte alltid är så lätt.

    SvaraRadera
  4. Vi har samma visa i vårat hus. Det brukar ju ge med sig ju äldre barnet blir, så vi håller tummarna för det.

    SvaraRadera
  5. Jag förstår honom, lax är det äckligaste som finns.

    Imsa aka Kinkblåsan

    SvaraRadera
  6. Känner så väl igen det där, vår son (också med 11q22) har alltid ätit jätte dåligt, det finns dock inga fyskiska hinder för honom, han vill helt enkelt inte ha, inte smaka , tycker inte om osv.

    Tog upp det med hans läkare på hab häromdan, men det är ok, han växer som han ska och får fömodligen i sig det han behöver, vi fick uppmaningen att avdramatisera.

    Men det är SÅÅÅÅ frustrerande när dom vägrar att ens smaka.

    SvaraRadera
  7. Ge inte upp! Övertygad om att ni gör rätt som inte låter er begränsas av godkända listan. Tror alla vinner på det i längden, även om det är en kamp nu.

    SvaraRadera
  8. Min pappa brukade helt enkelt säga - synd om dig, men mer gott åt oss. Efter ett par gånger när han bara åt ens mat blev man ruskigt nyfiken. Åas hade jag visst en period när jag bara åt blodpudding, morgon, middag, kväll. I en månad eller så. Gick det också. ;)

    SvaraRadera
  9. Min Abbe är lite bakvänd. Han äter inte pizza, inte tacos, inte köttfärssås, inte pannkaka, men annars är han absolut inte kräsen. Han äter gärna köttbullar lax o kycklingrätter. Färskpotatis o grönsaker får vi andra roffa åt oss om vi ska få nåt innan han äter upp resten...
    Jag beundrar dem som orkar kämpa med kräsna barn om att smaka o så. Heja heja!! /J i Nyköping

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.