iPhone 3G

Okej. Här kommer ett erkännande. Ett outande. Jag är inte bara pryltokig, jag är rätt nördig också.

Sedan den 9 januari 2007 har jag tålmodigt väntat. Det var dagen då Steve Jobs på MacWorld i San Francisco för första gången berättade att det som ryktats, tisslats och gissats skulle bli verklighet. Apple gör en mobiltelefon.

Eftersom jag hör till den lilla – men växande – skaran människor som älskar Apple och deras produkter, vill jag såklart ha en iPhone. Ja, det låter konstigt när man säger att man älskar ett varumärke, men just Apple har den effekten på de hängivna. Apple har fans, snarare än användare.

Det skulle då dröja till hösten innan iPhone kom till Sverige. Jag väntade. Ingen iPhone kom. Den kommer nog till årsskiftet. Men nix. Till våren då? Nähä. Och sådär har det hållit på.

Tills den 9 juni i år – exakt 17 månader efter det första tillkännagivandet– då Jobs berättar att det nu är klart med iPhone i 70 länder, och däribland Sverige. Och dessutom en ny version. En iPhone 3G med GPS. Releasedatum 11 juli.

Så jag har väntat igen. Och för att fortsätta bygga upp den hype Apple själva redan skapat kring den mytomspunna mobilen, hänger Telia på genom att börja sälja den klockan 00.00.01 i natt i tre butiker i landet.

Jag måste dit, var min första tanke. Men efter att vid tiotiden kollat på Telias Bambuser-sändningar från köerna la jag ner den tanken. Då – klockan tio – stod redan ungefär 170 personer i kön, i regnet, utanför Teliabutiken i Göteborg. Hundrasjuttio pers! Innan jag ens hunnit in till stan skulle det säkert vara över 200. Och alla som någon gång köpt mobil och haft typ tre pers före sig i kön vet hur lång tid det tar med abonnemang och annat krångel.

Jag fortsätter vänta. Och hoppas på att det finns någon liten iPhone kvar till mig i morgon bitti. Håll tummarna, snälla.

Andra bloggar om iPhone 3G, telia, apple, väntan, prylar