26 mars 2005

Storebror hälsar på.



I dag kom storebror och hälsade på för första gången. Det var spännande. Vad han måste undra. Varför kommer inte Abbe hem? Varför har han en slang i näsan och tejp på huvudet? Varför måste jag tvätta händerna i det där starka som blir kallt och luktar, innan jag får gå fram till brorsan?

Vi har försökt förklara så gott det går, men hur mycket av allt det här förstår han egentligen? Hur mycket kan en tvååring rimligtvis begripa av det som händer?
Han är ju så liten.

6 kommentarer:

  1. Jag blir så fruktansvärt rörd av allt det här. Jag sitter här och bölar. Beundrar er så mycket. Ni måste ha det och ha haft det riktigt tufft.
    Jag sänder mina varmaste kramar till er! Kram Stina

    SvaraRadera
  2. Jo visst har det varit tufft många gånger. Men lika ofta grymt kul.
    Tack för kramarna.

    SvaraRadera
  3. Abbe och storebrorsan liknar! härliga barn verkar det som! :)

    SvaraRadera
  4. hej. hittade er blogg idag. läser precis som du rekomenderade att man skulle göra, från början.
    för det första så måste jag verkligen, ja, jag vet inte. finner inga ord! beundrar verkligen hur du kan få fram känslorna så väl i det du skriver, du tycker säkert annorlunda eftersom du var där på ett annat sätt såklart. om jag förstått rätt så har allt gått bra, eller bättre. men tänkte ändå svara på din fråga "hur mycket kan en tvååring begripa det som händer?".

    väldigt mycket. hade själv en sjuk lillasyster, som föddes när jag var 2 år och dog ett par månader efter. än idag kommer jag ihåg hur rummet såg ut, hur hon skrattade när hon såg mig och gunghästarna som stod utanför rummet. så små barn begriper mer än vad man tror.

    stor kram till er alla / kia

    SvaraRadera
  5. hej. hittade er blogg idag. läser precis som du rekomenderade att man skulle göra, från början.
    för det första så måste jag verkligen, ja, jag vet inte. finner inga ord! beundrar verkligen hur du kan få fram känslorna så väl i det du skriver, du tycker säkert annorlunda eftersom du var där på ett annat sätt såklart. om jag förstått rätt så har allt gått bra, eller bättre. men tänkte ändå svara på din fråga "hur mycket kan en tvååring begripa det som händer?".

    väldigt mycket. hade själv en sjuk lillasyster, som föddes när jag var 2 år och dog ett par månader efter. än idag kommer jag ihåg hur rummet såg ut, hur hon skrattade när hon såg mig och gunghästarna som stod utanför rummet. så små barn begriper mer än vad man tror.

    stor kram till er alla / kia

    SvaraRadera
  6. Julia, 16 år (snart)21 juni 2010 22:20

    Hemskt..och gulligt
    Jag är imponerad för hur ni alla orkade!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.