18 mars 2005

Något stämmer inte

Jag snabbar mig tillbaka till rummet för att inte vara sen till läkarkontrollen som infaller ca 36 timmar efter födseln. Det är då de kollar att allt är som det ska för att sedan skicka hem folk så fort som möjligt. Jag vet att det låter lite gnälligt och en smula cyniskt, men för mig har det här blivit en otroligt viktig symbol för att något är snett med besparingarna inom vården.

Jag dansar i alla fall in med en bukett blommor och ser fram emot att stolt bära in den lille parveln till doktorn. Min fru ser blek ut. Hon har visserligen mått riktigt dåligt efter operationen, men det här är något annat, det märker jag direkt. "Det är något som är fel på honom" säger hon. "Nääääe, varför säger du så?", sa jag i tron att hon mådde såpass kass efter förlossningen att hon inte pallade mer.

Det visade sig att man i Västra Götalandsregionen höll på med ett screeningtest. Man mäter syrehalten i blodet på små bebisar före läkarkontrollen för att se om man man kan upptäcka svårfunna hjärtfel tidigare. Det var vad en sköterska hade gjort strax innan jag kom tillbaks från min lunch. Men hon begrep sig inte på värdena. De var så låga att hon gjorde om testet flera gånger.

"Äh, hon gjorde säkert något fel", försökte jag lugna, samtidigt som min egen oro kom krypande.

Andra bloggar om: ,

4 kommentarer:

  1. Tänk att precis så tänkte vi också. Tio fingrar, tio tår, allt finns med. Trodde vi ja. Inte tänkte vi på att osynliga delar kan fattas. Som en lungpulsåder, t ex.

    SvaraRadera
  2. Ja, vad ska man tro? Inte förväntar man egentligen att något ska vara fel överhuvudtaget. Varken på utsidan eller insidan.

    Jag är glad att du delar med dig, och att vi haft samma erfarenhet.

    SvaraRadera
  3. På ett sätt får man väl se det som tur i oturen att de gjorde det där screening testet. För som jag förstod det när jag läste så är det ingen standard att de gör det? Bara något de börjat med som test? Tänk om de inte hade upptäckt det så tidigt...

    SvaraRadera
  4. Har suttit och bräddrat runt i din blogg, och vad alla känslor bara virvlar runt.. Känner så väl igen mig i många av situationerna och hur jag kände. Precis så här började resan för oss oxå, och jag ville först inte tro på testet, hon hade kalla händer, det måste vara det tänkte jag. Inte någonstans i mina tankar fanns tanken på att i stort sett hela aorta på min lilla tjej kunde vara igenproppad.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.