Kattis & Co I morgon kl 20.00 i TV4+.

21:47

"Kattis och hennes gäster talar om att göra skillnad. Vi träffar en familj som förlorat sitt barn och donerade barnets hjärtklaffar och en familj vars barn överlevde på grund av att det fick hjärtklaffar donerade."

Så står det på Kattis & Co's hemsida om säsongens sista program som sänds i morgon kväll. Den andra familjen är vi och barnet som överlevde förstås Abbe. När jag läser det ryser jag lite.

Överlevde.

Jag glömmer liksom det. Att Abbe var ganska illa ute. Livet rullar på och man vänjer sig vid alla läkarbesök. Oron blir en del av vardagen och operationsminnena bleknar. Resan till Holland känns allt mer självklar och man kommer knappt ens ihåg att det var Italien man tänkt åka till från början.

Men så ibland. Med jämna mellanrum inser jag att Abbe inte alls är självklar. Jag påminns om att jag har många olika omständigheter att tacka för att jag fått den stora äran att bekanta mig med honom och bländas av hans otroliga charm.

Jag inser till exempel att om Abbe hade fötts då jag föddes så hade man inte kunnat rädda honom. På den tiden visste man inte hur. Och jag är glad att man upptäckte hans hjärtfel tidigt och att vi inte skickats hem från BB i ren besparningsiver. Och. Jag är så oerhört tacksam att någon fattat det svåra beslutet att donera sitt barns organ, då det ofattbara drabbat dem.

Update:
Programmet sänds i repris på söndag 24/5 kl 16.30, och finns också att se på tv4.se.
Och själva inslaget som vi var med i hittar du här.

Andra bloggar om , , , ,

29 kommentarer

  1. Vi kommer sitta klistrade vid tv´n!

    SvaraRadera
  2. jag kommer sitta bänkad framför tv:n imorgon kl 20.00...

    SvaraRadera
  3. My son drowned at the age of 2 1/2 yrs of age. It was a needless accident, some would call it a tragedy, so it was but then I never managed to get used to the term. It happened in our backyard. In the kids swimming pool in the 2 inches of still rain water. He tripped over the edged and drowned in those 2 inches of water.
    Me and my husband barely forgave oursalves and each other but eventually we did. When given the question of organ donation at the hospital we had already made our minds up. If anything Maddy's death was not to be a waste if something could be done to save other children, if something good could come out of him drowning in 2 inches of rain water in the blink of a moment. 7 children walked away from the donation with new lives. I hope that each and every one of those children are thriving and having the time of their lives.
    We didn't get to keep Maddy, but others didn't have to lose their children either.
    We have 5 kids and I would not hesitate a moment to acknowledge donation again. Heaven forbid we ever have to.

    /Ann (too tired tonight to write in Swedish)

    SvaraRadera
  4. Åh, om jag för en gångs skull kan komma ihåg att sätta igång tv:n i tid!!!

    SvaraRadera
  5. Hej Abbes pappa! Jag var en av föräldrarna som är aktiva i Hjärtebarnsföreningen och lyssnade på dig i söndags. När jag läser här blir jag tårögd. Så träffande och sant. Våra barn är överlevare och tack gode gud för det! Och tänk som barnenoch vi i familjen kämpat/kämpar.

    Är tacksam för att du gör våra barn synliga för omvärlden - du gör det med klass, ödmjukhet och förstånd. Så hejja på Abbe med familj!!
    Mamma Lena (vi åt vid samma bord...)

    SvaraRadera
  6. Ja, samam här. Gråter bara jag tänker på det. You go Abbepappan och hela Abbefamiljen

    SvaraRadera
  7. vet du om programmet går i repris . vill ju inte missa det men har inte möjlighet att titta ikväll :(
    tack för en fin blogg :)

    SvaraRadera
  8. Hej ja det, missade ja, kanske tur för annars kulle ja sitta o lipa hela natten;-)
    Den "resan till belgien" har ja med läst:-)
    fick den i handen då filip gjorde sin andra kat.

    SvaraRadera
  9. Grattis till tv-debuten!

    Kul att äntligen få se vem det är som sitter bakom skärmen och skriver allt det vackra! .. o mamma/frun också såklart ;-)

    SvaraRadera
  10. vad vackra ni är, du och abbe-mamman! precis lika mycket hjältar som Abbe själv :)

    SvaraRadera
  11. Jättefint inslag. Så klart.

    SvaraRadera
  12. mkt bra! Spännande att få se vilka ni är! =) Det var verkligen tänkvärt. Ska vara på alla jag känner att de ska anmäla sig till donationsregistret! (tyckte att brorsan var lik sin mor och Abbe dig... men jag kan ha helt fel) Tack för att vi får "vara med" i er familj ibland. /hannah

    SvaraRadera
  13. Men jag skulle ha önskat ännu mera Abbe ju! Det man fick sa var i alla fall fint. Bra. Viktigt. Kul att det uppmärksammas med donation.

    SvaraRadera
  14. För er som missat finns naturligtvis prgrammet på tpb, men även TV4 visar det på webb-TVn.

    http://tv4play.se/noje_och_humor/kattis_och_company?videoId=1.1005761&renderingdepartment=2.34736

    För övrigt var det en fin debut.

    SvaraRadera
  15. Ytterst fint tv-framträdande! Jag älskar din blogg. Nu vet jag inte hur noga du läser dina kommentarer, men jag har ju kommenterat några gånger nu, och har läst från första inlägget och läser än. (fick såklart läsa ikapp lite när jag hittade bloggen från första början). Tårarna har runnit några gånger, men du bjuder på ännu fler skrattt! Att se dig träda fram i tv var givande, att se Abbe leka trots det handikapp han föddes med är helt otroligt upplyftande! Kramkram

    SvaraRadera
  16. heja hela abbe familjen=) jättekul att se hela familjen. Er historia kan jag ju genom bloggen. Fortsätt inspirera=)

    SvaraRadera
  17. I can only speak from our point of view but it was not a big sacrifice, it was not as if our child died for another to live. Our child died and the choice for us to donate his organs was a rather natural one, THAT saved as many as 7 children. As far as survivor guilt that some experience post transplant. It is not due to you that a child died, and many find solace, once they have donated, that part of their child lives on.

    SvaraRadera
  18. Vad kul att få se er :)
    Abbe har sån härlig energi, så söt han var där i dörröppningen och ville komma upp i mammas knä :D
    Gobit.

    SvaraRadera
  19. Åter igen tack och tusen tack för att du pratar om detta ämne. Du/ni är otroliga och fortsätt med det för det är sådana som ni som behövs för att uppmärksamma detta.
    Tack och tack, jag har gråtit och jag har blickat tillbaka några år när vi fick vara med om alla operationer på vår son. Ni var kanonbra i tv. Kram till er alla från en hjärtemamma

    SvaraRadera
  20. Anne - det du säger om att din son inte dog för att ge någon annan liv - det är ju så det är.. Vi har diskuterat detta eftersom min mamma nyligen fick nya lungor..och om hur många kan tycka att tanken på donatorn är jobbig. Men det är ju precis som du säger Anne, man tar inte livet av donatorn för att kunna plocka organ till andra människor, han eller hon är död oavsett om organ doneras.

    SvaraRadera
  21. Åh vad roligt att få se hela Abbefamiljen! Ni gjorde det superbra, det är ett sådant viktigt ämne och fler måste ta ställning. Jag vill inte lämna det beslutet att fatta för mina anhöriga om något skulle hända mig och för mig är valet självklart, vilket det kanske inte skulle vara för dem i just den stunden.

    SvaraRadera
  22. tja
    brukar läsa den här bloggen titt som tätt och n u när jag läste det här inlägget kom jag på att jag inte har skrivit upp mig i donationsregistret, så jag gjorde det nu precis, det var skitlätt. utan din blogg hade jag skjutit upp det ett bra tag till skulle jag tro, och ska nu försöka komma i kontakt med blodgivningscentralen med!! känn att du kan ta åt dig lite av äran. tack för en bra blogg...

    SvaraRadera
  23. Vilken fin blogg du har - och Abbe, vilken härlig liten kille!!! Jag måste komma ihåg att kolla reprisen på söndag.HAr själv en liten kille med en trasig hjärtklaff som kanske måste lagas längre fram. Och så har jag tagit ett viktigt beslut som jag skjutit framför mig allt för länge nu - jag skall anmäla mig till donationsregistret! Egentligen ett litet beslut som kan göra stor skillnad!

    SvaraRadera
  24. nyss hittade inslaget fram hit till min dator i USA. Härligt att få se Abbes spring i bena!
    Tack för en fin blogg :)

    SvaraRadera
  25. För 17 år sedan dog min bror i hjärtfel , Operationen lyckades men hans lilla hjärta orkade inte slå på det nya sättet därmed alved han.. Första gången själva operationen lyckades men tyvärr så gick det inte.. Är så otroligt glad för att Abbe är vid liv, och jag önskar er en bra framtid, din blogg är en del av vardagen !

    SvaraRadera
  26. hej!

    Jag ville så otroligt gärna se avsnittet, men har inte tv4anytime. finns det någon annanstans så att man kan se i efterhand? youtube? att ladda ner?

    någon som vet?

    SvaraRadera
  27. Alla: Tack för kommentarer och tack för att m ni tittade.

    Anne: Jag är ledsen för det som hände med Maddy. Men vilken underbar känsla ändå att veta att de där andra 7 barnen fick hjälp. Tack för att du berättade om detta.

    Mamma Lena: Tusen tack för dina ord. De värmer.

    Ida Rydberg: Tack för att du läser, jag är ledsen för din storebror.

    Lilla J: Jag vet inte om hela programmet ligger kvar på TV4play, men annars är ju det gratis. Inslaget som vi var med i hittar du här.

    SvaraRadera
  28. Vilket känslosamt inslag. Sitter med tårar i ögonen, både av sorg och med lycka - lycka över Abbe och er, sorg för de som förlorat sin son men beundrar deras beslut i det hela och är glad att deras liv är glädjefyllt i dag igen...

    SvaraRadera
  29. Visst kommer det stunder då man glömmer bort hur illa det hade kunnat gå för våra sjuka barn.
    Min dotter föddes med aortastenos mm mm och i ett av journalpapprena står det * Hon va inne i dödens vänstrum och vände* Det gjorde så ont att läsa det. Men vi måste se dagen idag.. Min prinsessa mår bra och behöver inte göra sin 4 op fören om några år.
    Många hjärtekramar från hjärtemamman Mia & sessan Natalie

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.