Morfar.

23:50

Killarnas morfar lever inte. Han hade diabetes och gick bort några år innan jag träffade min fru, så jag har inte haft förmånen att möta honom. Lyckligtvis har mormor träffat världens mysigaste "gubbe" sedan dess, så Abbe och hans brorsa saknar inte omsorg på den fronten.

I alla fall. På väg hem till mormor för att fira jul åker vi förbi avfarten till gravplatsen där morfar ligger begravd. Till saken hör att jag vet att min fru hade en väldigt nära och kärleksfull relation till sin pappa, men hon är ändå krass på ett befriande sätt.

"Jag borde åka en sväng till pappas grav någon dag", säger hon plötsligt. "Men å andra sidan – de klarar sig ganska bra själva, döingarna."

Andra bloggar om: , , ,

3 kommentarer

  1. Så sant som det är sagt. De klarar sig oftast med att man tänker på dem/tänder ett ljus för dem ibland.

    FÖr första gången kan jag äntligen göra en kommentar, vet inte vad det är med Blogger men det har varit omöjligt fram till nu att ens komma in på kommentarerna. Ville bara säga att jag läser och reflekterar, känner igen mig/oss och är glad över teckenuppdateringarna. Håller på att traggla tecknet för ko med Moa och idag gjorde hon det för första gången!!! Hon ser dem ju från köksfönstret varje dag.

    SvaraRadera
  2. precis - till och med kyrkogårdarna är ju mest till för de levande!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.