09 mars 2008

Tick tack tick tack. En bomb på väg att brisera?

Och nu. Gnäll.

Idag har vi tvättat kläder i en spann. Abbes kläder och mina skidkläder. Först med diskmedel eftersom det var vad vi hade hemma, men eftersom lukten inte gick bort köpte vi tvättmedel och gjorde om det igen.

Lukten jag pratar om är såklart den fräna stanken av magsyra. Av kräks. Spy.

Som ett jävla brev på posten blev självklart Abbe magsjuk. Ursäkta om jag låter tjurig men ibland känns det som att det vilar en förbannelse över mig och min lilla familj. Det är helt enkelt inte okej att ha det lite skönt någon gång, utan en massa skit. Det är inte meningen att vi ska få slappna av och ha det gott.

Det började igår kväll med att Abbe matvägrade. Det var stört omöjligt att få i honom någonting, inte ens vällingen som annars alltid går ner när det andra krånglar. Vi undrade varför men avfärdade det med att han är lite förkyld, och hoppades att det skulle gå bättre idag. Idag var han trött och ville inte prova skidorna vi hyrt annat än hemma i hallen. Mamman stannade hemma med honom och mormor.

När jag och storebror kom hem för att äta lunch fick jag veta att Abbe hade kräkts. Det är inte sant, tänkte jag, men blev naturligtvis tvungen att inse att så var fallet. Abbe var ändå vid ganska gott mod så vi hoppades på något vis att det var något han fått i sig som gjort honom sjuk. Trots incidenten på dagis som ringde i bakhuvudet.

Men så hände något som gjorde att Abbe började gråta. Någon liten vurpa som blev för mycket för honom. Jag lyften upp min lille gris och gick runt med honom i famnen för att trösta, men han grät otröstligt. Jag trodde det var för att han ramlat men så plötsligt kom det igen. Han spydde över hela mig. Och som han grät, stackars liten. Allt var kletigt och tårarna sprutade.

Efter lite sanering och Abbe in i duschen somnade han gott. Sedan dess har det inte kommit något mer och jag håller tummarna för att det är över nu. Men eftersom vi bor fyra barn och sex vuxna i en lägenhet med en toalett, bävar jag för ifall epidemin bryter ut så som maginfluensor brukar göra.

Bäst att passa på att åka så länge man kan. Kan jag förvänta mig en födelsedag med en hink mellan knäna tro?



Andra bloggar om: , , , ,

8 kommentarer:

  1. Nej, vilken otur. Stackars Abbe! Hoppas det går över snart och att ni andra får hålla er friska och försöka njuta av skidsemestern!

    SvaraRadera
  2. Å neeeeeiiiiii. Håper det går over i løpet av natten. Han ser jo ut som om han sover SÅ godt på det bildet. TVi, tvi og håper det går bra. Tenker på dere og håper det beste...!

    SvaraRadera
  3. Hela pepparkorn brukar funka mot magsjuka. Hoppas ni inte får det värre! Anna

    SvaraRadera
  4. Huvva!
    Hoppas det inte blir mer!!
    Det är så surt att någon blir sjuk när man är på semester, semester man sett fram mot och längtat efter.
    ...och av allt är nog magsjuka det "värsta" man kan ha.

    Själv fick jag kasta mig av tunnelbanan i morse, halvvägs hem, för att göra detsamma: spy.
    Men så är jag gravid också, och då gör man visst så ibland.
    (Fast jag trodde jag skulle slippa det där nu...)

    SvaraRadera
  5. Åh neeej!!! Era stackare! Sjukdom på semester är ju aldrig kul och sen då magsjuka!!! Ni kan helt säkert behöva vila och avslappning i ännu högre grad än "vanliga" (missförstå mig inte) familjer. Det är ni verkligen värda. Hoppas hoppas hoppas att Abbe blir frisk snabbt och att ingen annan råkar ut för eländet!

    SvaraRadera
  6. Håller alla tummar och tår för att Abbe ska bli frisk igen och att resten av familjen slipper undan magsjukan. Så ni kan njuta av semestern!

    SvaraRadera
  7. Jag håller tummarna för Er alla.

    SvaraRadera
  8. Vilket qutie han är!! Hoppas han blir frisk snart!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.