Som man viskar får man svar.

21:41

Abbe var med mamman hos en av sina logopeder igår. Han började mötet med att chockera henne lite. Logopeden alltså.

Vi brukar sitta på golvet i ett stort lekrum eftersom logopeden och sjukgymnasten ofta har mötena ihop. En lyssnar på vad Abbe säger och en tittar på hur han rör sig. Igår var det visserligen bara logopeden men de var i det där rummet i alla fall.

Nåväl. På golvet ligger en slags gymnastiksmadrass och på den finns en logotyp eller åtminstone tillverkarens namn tryckt. Jag minns inte vad det står, men namnet innehåller i alla fall ett A någonstans. Abbe springer in och säger:

– Oya mamma. A om i Ammi!
– Ja du, A som i Abbe, svarade mamman.
Logopeden såg mäkta förvånad ut.
– Va?! Kan han bokstäverna?

Några kan han. De som är med i hans namn och den första i mitt, mammans, och brorsans namn. Så han är inte så avancerad. Men han tog i alla fall sin logoped på sängkanten.

Mötet fortsätter, och till saken hör att den här logopeden talar otroligt tyst. Jag får ofta be henne upprepa saker för att jag inte kan höra vad hon säger. Och man sitter på helspänn och koncentrerar sig för att inte prassla med några kläder eller så. Då är det kört.

Logopeden pratar med Abbe för att höra hur han utvecklats sedan sist. De snackar lite färger och annat som Abbe är väldigt intresserad av just nu. Hon frågar. Abbe svarar. Efter ett tag börjar han att.. v i s k a.. a l l a.. s i n a.. s v a r.

Jag gör väl som hon, tycks han tänka.

Andra bloggar om: , , , ,

7 kommentarer

  1. Haha, vilken duktig och kul kille han är! Hoppas hon fattade hinten..

    SvaraRadera
  2. *skrattar*..han är ju bara för skön!!!!!

    Marcus har börjat känna igen ord och allt som går att läsa ska läsas. "Står det" säger han och vi läser. Han kan över 20 ord nu. Om han känner igen dom, eller verkligen läser är svårt att avgöra. Men det har ingen betydelse om ordet är tryckt, handskrivet eller om han ser det på tv.

    Tror våra hjärtisar har speciella förmågor som vi inte riktigt har fattat :)

    Kram

    SvaraRadera
  3. lol! Han verkar ju ha språköra - i serviceyrken, där man träffar mycket människor från olika delar av landet - kommer man ofta på sig själv med att omedvetet ha börjat härma den man talar med vad gäller röstläge, intonation och dialekt. Kan bli lite pinsamt om någon uppfattar det som att man driver med dem. . .

    SvaraRadera
  4. Vilken goo pojke! Ja, man gör ju som de andra, viskar hon så är det klart att Abbe ska viska tillbaka! Eller hur!? ;)

    SvaraRadera
  5. han är ju så härlig Abbe!:) haha! precis så gör barnen på förskolan där jag jobbar, sätter man sig på huk på golvet för att vara mer i nivå med dom, sätter dom sig ju på samma sätt.. :) barn är ju bara för härliga!! :)

    SvaraRadera
  6. Margherita: Mmm, lite söt är han allt. Jag undrar om hon kan prata högre. Vissa är ju bara sådana. Lite lustigt ändå när man jobbar med tal.

    Monika: Härligt! Heja Marcus.

    Ot: Tänk om han retades med henne? Hahaha, får inte hoppas det.

    Ms Garbo. :-)

    Elsa: Eller hur?

    Malin: :-)

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.