10 februari 2008

Ingen glad söndag.

Storebror gick hem till en kompis på gatan för att leka, men hon skulle på kalas. Nästa kompis var sjuk. Vidare till nästa hus. De skulle åka bort. Och så vidare. En moloken liten femåring kom tillbaka och förklarade läget.

"Det ordnar sig" sa jag, "vi kan ringa till F på dagis och fråga om han vill leka, jag kan köra dig dit" Storebror sken upp och jag gick in och ringde. Nix. F hade redan bestämt med någon annan. Okej. Vi ringde A. Inget svar. Vi provade L, men han var i Åre med sin pappa.

Storebror darrade med underläppen och sa:
– Jag trodde det här skulle bli en glad söndag. En med kompisar att leka med. På söndagar ska det vara många barn. Inte så här.

Det är inte lätt för en pappa att hålla tårarna tillbaka i det läget.

Andra bloggar om: , , ,

8 kommentarer:

  1. Nä... usch, det värker i mitt hjärta när jag läser! Jag minns så väl hur sånt där kändes.

    SvaraRadera
  2. Nej men plutten =(. Hoppas det löste sig. Du får hitta på något med honom i stället så han kommer på bättre tankar. =)

    SvaraRadera
  3. jag är så dlig på att lämna kommentarar som hör ihop med inlägtet du dkrivit, men jaja :)
    ville bara säga att jag önskar att min pappa var lika cool som du!! va just in på en av min favvo bloggar, hanna frdiens. o vem hade inte lämna kommentar där, om inte abbes pappa! tänk att du hänger där, grymt! min pappa är en tråkigt "blocket" pappa. :)
    / Tess

    SvaraRadera
  4. Oj kommer i håg värken i hjärtat när mina killar inte hittade en endaste en att leka med..inte lätt alltid att vara liten och kompissugen!
    ha en bra måndag!

    SvaraRadera
  5. Det är faktiskt lite sorgligt det där med att "boka upp" kompisar. Jag börjar jaga min sjuåring vid 10-tiden på helgförmiddagarna för att jag vet hur det blir runt lunch. Då är alla upptagna med andra. Fast det egentligen inte måste lekas jämt... Rätt skönt att basa slappa också.

    Det är inte klokt.

    SvaraRadera
  6. Alla: Vi stack ut i skogen och hade tävligar. Det är mycket tävling i den åldern. Försten till den stenen, vem hoppar längst osv. Jag hade andra planer men det var ju omöjligt att låta honom vara själv i det läget. Vi hade jättemysigt.

    Tess: :-) Tack. Hanna Fridén är grym.

    SvaraRadera
  7. Det gör ont i Jojjo-hjärtat att läsa om en moloken storebror. Det är inte bara Abbe-pappans ögon som tåras...

    SvaraRadera
  8. stackars Storebror!!!
    vilket oflyt!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.