09 januari 2008

Rödeby.

Jag ser på nyheterna rapporteringen från Rödebyrättegången, och det gör ont i mig. Hur fan kan det bli så här? Hur kan det gå så långt?

Det är naturligtvis fruktansvärt tragiskt att femtonåringen inte lever längre. Jag lider med hans föräldrar. De har förlorat ett barn oavsett hur grym han må ha varit mot 50-åringens familj.

Men jag har inte svårt att förstå den 50-åriga pappans agerande. Jag äger inga vapen och kan inte se mig själv med en hagelbössa i handen. Har överhuvudtaget ingen tilltro till våld som lösning på några problem. Men ändå.

Jag är pappa. Och precis som 50-åringen, pappa till ett handikappat barn. Att år efter år behöva se på hur det här gänget trakasserar sonen, vandaliserar familjens egendom, smädar, hotar och uppviglar till att utrota handikappade från jordens yta. Allt medan polisanmälningar inte leder någon vart.

Som sagt, jag kan identifiera mig med pappan. Inga problem. Jag skulle förhoppningsvis inte gjort det han gjorde. Men jag har inga problem att förstå det.

Andra bloggar om: , , ,

3 kommentarer:

  1. Jag kan också förstå mannen, fy fan va hemskt, för hela familjen! Det är klart en tragedi för familjen som förlorat sin son också! Jag tror aldrig att jag skulle kunna göra så mot någon. Men frågan är ju vad som händer med en när man under så lång tid blir utsatt för sånt som den familjen blivit. Förstå desperationen som fanns hos honom då, för att kunna göra något sånt! Det är ju sjukt att det ska gå så här långt innan folk får hjälp, helt sjukt! Jag är ju för att han får ett straff, men mord som dom yrkar på känns lite för hårt. Hoppas att det blir en rättegång där dom verkligen tar upp allt som hänt.

    SvaraRadera
  2. Du tog orden ur min mun. Man känner igen sig som förälder. Och man hade nog gjort detsamma. Otroligt sorglig händelse. Må det inte hända igen.

    SvaraRadera
  3. jag håller med. jag har inte ett handikappat barn, eller något barn överhuvudtaget, men jag kan ändå föreställa mig hur fruktansvärt hjälplös fadern måste ha känt sig vid en sådan situation. vi eller dom, liksom. helt fruktansvört.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.