24 oktober 2007

Kl. 15.37 – Abbe vaknar.

Abbe har öppnat ögonen några få gånger under dagen. Men bara för att stänga dem strax igen. För en liten stund sedan vaknade han dock och satte sig upp! Det måste ju göra fruktansvärt ont med det stora ärret på bröstkorgen. Tur att han får sin beskärda del av morfin.

I alla fall. Han satte sig upp, tog tag i sonden som går genom näsan och ner i magsäcken, och drog ut den hela vägen. Han gnydde med en liten hes röst och la sig ner igen. Allt gick så fort att ingen han stoppa honom. Han tyckte väl att slangen var irriterande. Tänk när vaknar han till ännu mer, och upptäcker resten av slangarna och sladdarna.
Det blir spännande.

11 kommentarer:

  1. Tjoho.oh vad skönt att det gick bra.hoppas han kan busa lite extra nu när han har blivit opererad.hälsnigar Kusinen

    SvaraRadera
  2. Systern, barnläkaren24 oktober 2007 18:13

    Det är bra Abbe! Heja dig! Gott att du orkar försvara dig mot slangar och elände trots att du är så medtagen just nu. Det kanske ändå är så att en del är bra att ha ett litet tag till förstås...
    Det är underbart att se det lilla knytet och att höra att allt gått bra. Gudfar och kusinen hälsar och skickar alla kramar till dig och dina fantastiska föräldrar.
    Puss från gudmor

    SvaraRadera
  3. Man kan inte sätta slangar på vem som helst och tro att de blir kvar där. Pussa och krama superhjälten från oss,
    Ps. Linus fick kolla på en bild av Abbe på sjukhuset...kommmentar:"Nu vill jag se när Abbe åker hem"

    Vi tänker på er

    SvaraRadera
  4. Åh vad skönt att läsa att allt har gått bra!! Man börjar uppskatta sjukvården här mera, med en liten "hjärtis" i familjen. De är verkligen duktiga!
    Många kramar till er. H: en mamma

    SvaraRadera
  5. hej!
    va skönt att höra att allt har gått vägen!

    SvaraRadera
  6. Härligt att han är på väg att vakna! Eller vid det här laget är han väl det.

    Undrar vad han frågade efter först? Sitt ey-oy?

    SvaraRadera
  7. Hej Abbe jag har tänkt på dig varje dag det måste vara jobigt att operera sig puss puss från Ida

    SvaraRadera
  8. Helt underbart att det gått så bra. Vilken otrolig krigare, som Niklas Wikegård i "Hockeykväll" skulle uttryckt det. Det är ni allihopa förresten. Det är ju så att man bryter ihop av att bara läsa om det. Halsklumpen ligger ju fastcementerad hela tiden. Och då undrar man ju, hur känns det inte då för er?

    Jag visade My & Milla bilderna på Abbe i sjuksängen förut och förklarade (jättepedagogiskt och bra) att han är lite sjuk och har blivit opererad på sjukhuset. De pekade och sa: Appa ont. Appa suuuk, Oj oj oj. Leka My å Milla sen. Appa snäll.

    Det omdömet är det inte många som fått. Så hälsa honom att han har två små beundrarinnor på Berglärkan som verkligen längtar efter att träffa honom.

    Stora kramar från familjen Schultz

    SvaraRadera
  9. Skönt att höra! Lycka till med resten allihopa!

    SvaraRadera
  10. Kramar från Fredrik och Malin. Heja hela familjen!

    SvaraRadera
  11. Hej Anton. Ja, jätteskönt. Och han kommer snart och busar med dig.

    Tjena Dr Syrran. Han har väl lyssnat på oss. Ingen sond här inte. Abbe pussar tillbaks.

    Hej Karin, hälsa Linus att han nog snart får se sin bild av Abbe som åker hem.

    H: en mamma, och Ekonomiskt sinne: :-)

    Hej Erika. Först sa han "Mamma" sedan "Nonno" dvs Mormor. Det är tacken det.

    Ja Ida, det är jobbigt. Men det går bra.

    Hallå Micke. Tack för kramar. Hälsa My och Milla att Appa gärna träffar dem så fort han är på banan igen.

    Tackar, Emma.

    Hej Fredrik och Malin. Och tack för hejarropen.

    Vad skönt med alla som tänker på Abbe!!!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.